Vilka nivåer av skolfrånvaro ska huvudmän och skolor följa upp?

Ytterligare ett inlägg i vår lilla serie som försöker bena ut vad problematisk skolfrånvaro egentligen är. Vi ser en risk att det talas mycket om hemmasittare, som vanligtvis syftar på elever med total eller mycket omfattande frånvaro under långa perioder. En risk, eftersom det är så viktigt att följa upp frånvaro vid redan ganska måttlig omfattning, vi rekommenderar 10 %.

Problematisk skolfrånvaro

Ni minns kanske Kearneys nivåer av frånvaro (bilden) och definition av problematisk frånvaro från tidigare inlägg:

  • borta 25 %  under två veckor
  • allvarliga problem att gå till skolan/på lektioner under två veckor med betydande påverkan på dagliga rutiner
  • och/eller varit borta minst tio skoldagar under en 15 veckors-period.

Det är alltså viktigt att mäta både omfattning och antal tillfällen. Och notera att även om frånvaron är noll, men det varit allvarliga problem med stor inverkan på vardagen för familjen och eleven, så kan man se de som problem med närvaron och bör uppmärksammas,

Följ upp skolfrånvaro från tio procent

Eftersom vi alla känner till effekten av tidiga insatser, att de har större effekt och kostar mindre i såväl pengar om lidande, så ska vi förstås agera innan skolfrånvaron är problematisk.

Därför rekommenderar vi när vi utbildar och hjälper skolor och huvudmän att sätta upp sina rutiner att ha kontroll på frånvaron från 10 procent. 10 procent tänker ni, om man mäter två veckors period, så är ju det bara en enda dag!

Analys av låg omfattning av skolfrånvaro

Det är här analysen av frånvaron kommer in. Vi kommer att kunna avfärda de flesta elever med 10 procent (eller till och med 50%) under en enda två veckors period. De har haft giltig frånvaro pga. förkylning, läkarbesök eller farmors begravning. Men om man har 10 procents frånvaro mätperiod efter mätperiod. Då måste vi gräva i var och när frånvaron sker. Är det ett visst ämne? En viss dag? Morgnar? Eftermiddagar? För om det alltid är måndagar eller alla mattelektioner så har vi ju början till en analys? Och inser att det är början till ett problem.

Vi tar exemplet måndag förmiddag.

Inte så många timmar eller procent kanske, men kan få stora konsekvenser! Måndagar är ofta uppstartsdagar, läraren har genomgång av nytt moment, kanske ser en film eller liknande. Att då droppa in på tisdag eller onsdag då man ensam eller i grupp ska börja arbeta med ämnet, ja, då har man inte samma förutsättningar som de andra. Vilket förstår får konsekvenser för alla. Läraren måste kompensera, eleven måste kompensera genom att både förstå det den missat och börja tillämpa det på samma lektion, andra elever om grupparbete suckar och tycker att eleven är ett sänke.

Varför tar vi upp måndagar? Jo för det är ett ganska vanligt mönster enligt vår erfarenhet. Det kan bero på många olika saker, det  kan vara problem med övergång från ledighet till skola, vara en konsekvens av vad som händer på helgerna, otillräckliga anpassningar i ett eller flera ämnen på måndagar, den fysiska miljön i de klassrummen, mobbande elever i de grupper som man har på måndagar och mycket mer. Kommer inlägg om analys av frånvaro framöver.

Så ganska få procent eller tillfällen kan efter analys visa att det finns risk för stora konsekvenser som kan leda till ännu mer omfattande frånvaro och till och med problematisk!

Omfattande skolfrånvaro och hemmasittande elever

Om vi har system och rutiner som hjälper oss att tidigt identifiera frånvaro som kan blir problematisk redan i nivå 1, så kommer färre elever att hamna i nivå 2 och nivå 3, dvs. utvecklas till elever med problematisk eller allvarligt problematisk.

Vi brukar använda samma nivåer som den amerikanske organisationen Attendance Works . Ibland tycker skolor och förvaltningar att den omfattningar vi kallar problematisk 10- 20 % är låg. Att det inte går att hålla på och följa upp på den nivån. Vi tittade tidigare på hur allvarliga konsekvenserna kan bli vid 10 %. Då är det lätt att första hur illa det kan bli med 20 procents frånvaro i mätperiod efter mätperiod. Det blir lättare att förstå risken för allvarliga konsekvensen när vi säger att det innebär en dag i veckan! Vecka efter vecka… Eller ca fem dagar i månaden. Eller fyra veckor, en hel månad per termin…

Hemmasittare
Vi ser att många har blivit fixerade vid ordet och fenomenet ”hemmasittare”. Vilket lite slarvigt används och oftast menar man då elever med långt större frånvaro än 10-20 %, ofta total frånvaro under längre perioder. Men som vi hoppas ni börjar förstå, så kan frånvaro vara problematisk långt tidigare.

Huvudmannens viktiga uppgift

Som huvudman kan man inte lämna varje enskild skola ensam i att sätta upp rutiner, nivåer, begrepp osv. Som huvudman kan man lägga en grund i form av fungerande och förstått systemstöd, tydliga rutiner och nivåer för uppföljning och vad skolan förväntas göra för insatser, ha en egen kontrollfunktion så att inte ett enda skolpliktigt barn missar sin rätt till utbildning, ha fungerande rutiner för samverka mellan skola, huvudman, hemkommun och andra verksamheter som t.ex. BUP eller sjukhusskola.
För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull!


Vill ni som huvudman utveckla ert frånvaroarbete? Kom på vår konferens den 18 november.
Läs mer och anmäl er här

Aggie

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *