Den psykiska ohälsan är stor bland unga, och äldre! Och det hänger med största sannolikhet ihop.

Mycket har förändrats de senaste decennierna och de är förmodligen i dem som vi kan finna orsakerna. Det går antagligen inte att isolera någon eller några orsaker. Det handlar om riskfaktorer som dels har olika grad av påverkan och dels är vi som människor helt unika och därför drabbar oss dessa ”orsaker” med olika kraft.

Det skulle kunna vara allt från hur små barns vardag och levnadsvillkor förändrats, till vad vi äter. Det kan vara allt från ämnen vi får i oss och lever bland, till hur förskola och skola ät utformad. Arbetsvillkor och jämställdhet. Mängden information som väller över oss. Det personliga varumärket som ska byggas och upprätthållas från tidiga år. Att andra runt omkring oss mår dåligt, stressade lärare och föräldrar skapar förmodligen stressade barn och elever… Vi famlar.

Har vi tid med våra barn? Den frågan har vi ställt många gånger här på Prestationsprinsen och vi har kommit fram till nej. Eller egentligen, de flesta av oss tar oss helt enkelt inte tid. Våra prioriteringar och samhällets normer, förutsättningar och lagar utgår inte från barns behov av sina föräldrar. Vi läste en artikel på detta tema, Ett barn behöver sin mor, i tidningen Kvartal, den rör nyttigt om i tankarna, författare Helena Granström.

 

I onsdags gick den 5:e Temadagen om problematisk frånvaro, Hemmasittardagen, av stapeln. Vi vill lyfta problematiken runt problematisk frånvaro och speciellt skolfrånvaro, hemmasittande elever och hur man kan främja närvaro i skolan. 160 fantastiska deltagare tog förväntansfulla plats i Skandias aula. Några smakprov från dagen:

Samling runt köksbordet

Många familjer får hembesök. Av flera verksamheter. Av flera representanter från dessa verksamheter. Ofta möter familjen dem runt köksbordet. Vi satte helt enkelt upp ett köksbord  på scenen och bjöd in två föräldrar och två ungdomar. En av de unga fick förhinder i sista stund. Lite typiskt för dagen kanske.

Om något ska bli gjort, måste man göra något. Lyssna på barnen. Våga prova! uppmanade Pappa Patrik. Vi har fått mycket hjälp av skolan, men den hjälpte sällan.

Jag slår inte pannan i samma fläck på väggen, jag byter…(på temat man måste våga prova). Dessutom har jag dämpat min entusiasm över nya idéer, det upplevs som krav och förväntningar av barnet, berättar Mamma Åsa

Skolan och ni vuxna måste tala om varför ni vill att vi ska utredas och gå till BUP! BUP måste vara tydligare med hur och vad som ska göras och varför! Är jag sjuk? Kan jag gå dit och sen säga att jag inte vill? Tar Soc mig? Vad är en diagnos? Vad har man den till? Felicia berättar om frågorna som virvlade i huvudet för 10 år sen, men som hon inte kunde formulera eller våga fråga då.

Oj, vad det är viktigt att ha med unga, och vårdnadshavare, när vi talar om problem som berör dem.

Ungdomarna frågar ut regeringen om utbildningspolitiken och skolfrånvaro

Ris och ros till statssekreterare Helene Öberg, Miljöpartiet de gröna.  Dildar och Felicia ställde frågor om regeringens utbildningspolitik och propositionen som ligger med förslag som berör skolfrånvaro.

De uppskattade t.ex. att frånvaro måste utredas och att både giltig och ogiltig frånvaro ska följas upp. Men Dildar påpekade att med luddiga formuleringar som ”vid behov” ”upprepad” ”långvarig” måste lagen följas upp med regler, riktlinjer och stöd till skolor och kommuner.

Vilket skolor och kommuner efterfrågar la Felicia till. Det framgår av Prestationsprinsens rapport Skolans tomma stolar fortsatte hon (Bra referens tycker vi). Inte jättetydligt svar från Helene Ö, men det blir nästa steg som regeringen inte kommit till än.
Heja våra kloka unga vuxna som vet vad de talar om!

Ta med en från skolan som gjorde skillnad för din skolnärvaro!

Jag är så förbannat intresserad av mina elever. Det är inte vad jag gör utan hur man tänker. När det tänds hopp hos en elev tänds det hos mig!!! berättar Mona.

Mona var en trygghet, men framförallt hade hon ett eget rum! Jag ville inte vara med alla andra… jag ville plugga men inte gå i klassen, konstaterar Emma.

Daniel är en bra lärare tydlig och trevlig. Stannar efteråt och vill tala om uppgifter eller vad som helst. Som en till klasskamrat lite grann, tillbringade gärna sina raster med oss!  så beskriver Dildar varför Daniel blev en trygghet.

Dildar visste att Daniel brydde sig, även när han blev lite arg eller Dildar tyckte att han krävde lite väl mycket. De hade en tillitsfull relation.

Tidiga insatser för att främja närvaro

”ALLA skolor och rektorer och projektet blev förvånade hur många som hade omfattande frånvaro. Över 200 med mer än 15% på bara deras sex projektskolor!!! Större fokus på frånvaro är lärdomen.”

”Funkar inte med uttryck som ”vid oro” eller ”vid behov”. Många blir inte oroade! Sätt fasta uppföljningsnivåer! Fixa fungerande närvarosystem och se till att lärare kvitterar.”

”Frånvaro borde alltid vara med på agendan! Även då möten initieras av andra skäl t.ex. problembeteende. Viktigt. ”

Hur man kan arbeta mer strukturerat med frånvaron?

Vi arbetar med en enkel, klassisk process. Men det enkla är det svåra! Så det gäller att fylla stegen med rätt saker, att göra rätt. Det ska jag berätta om idag, startade Aggie.

Det är ofta som skolor hoppar rakt på åtgärder och det då elever redan har en omfattande frånvaro. Då borde både steget identifiering och kartläggning vara gjorda och ligga till grund för insatserna, men det är de sällan…. påstår Aggie.

Bästa sättet att tidigt identifiera utan att det blir personberoende är att ha fungerande närvarosystem, se till att det går och att det faktiskt kvitteras närvaro, tycker Aggie.

Skandias stiftelse Idéer för livet

Skandias stiftelse Idéer för livet har tidigare stöttat både Prestationsprinsen & vänner och Sommarkollo4.me, denna dag lät de oss låna Skandias fantastiskt fina hörsal. Stort tack för det! Christina Kicki Wahlström från stiftelsen var på plats och berättade om arbetet de gör för ökad social hållbarhet för barn och unga.

Tack för idag, för i år och för Hemmasittardagen

Tack alla som deltog på scen och som deltagare. Det var sista gången vi gjorde dagen på detta sätt och i den här konstellationen av arrangörer. Prestationsprinsen kommer att fortsätta ge föreläsningar, utbildningar, konferenser och vara ute på skolor och i kommuner för att hjälpa dem med ungas psykiska (o)hälsa, att främja närvaro och minska frånvaron. Bara att höra av sig på info @ prestationsprinsen.se
För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull!

Nu hoppas vi på oppositionen! Regeringen tar inte tag i det kanske enskilt viktigaste förslaget i betänkandet Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera. (Där vår rapport och arbete är refererat till ett 10-tal gånger) I alla fall inte i den lagrådsremiss de presenterat.

Nämligen krav på att systematiskt och proaktivt samla in statistik för att kunna följa upp, analysera och reagera på skolfrånvaron. Och att det görs på lokal och nationell nivå.

Problemet med regeringens förslag

Grundproblemet idag och i regeringens förslag är att olika nivåer ska höra av sig, reagera. Skolor ska anmäla till hemkommunen, skolor ska höra av sig till förvaltningen, mentorer ska höra av sig till elevhälsan, pedagoger ska höra av sig till mentor osv.  Men det finns inga riksgemensamma formkrav eller gränser. De kommuner som kommit en bit har satt upp egna sådana, vilket medför olika hos olika huvudmän och därmed inte jämförbara.

Det är obegripligt att regeringen inte föreslår nationell statistik över skolfrånvaron!

Detta funkar inte idag trots att det följer av lokala rutiner, skollag och styrdokument, så förslag av samma sort riskerar att bli slag i luften. Vi måste ha krav på systematisk uppföljning av neutral statistik för att inte frånvarande elever ska gå under radarn som idag! Ett proaktivt arbetssätt.

Många tycker som vi

Tilläggas bör att tunga remissinstanser som Skolinspektionen, Specialpedagogiska Skolmyndigheten, Barnombudsmannnen och en rad större och mindre kommuner var för nationell uppföljning i sina remissvar. Skolverket och Lärarförbundet är emot, deras röster väger tydligen tungt.

70 000 elever med en omfattande frånvaro

En SIFO-undersökning som utfördes på uppdrag av oss på Prestationsprinsen indikerar att det finns 70 000 elever i åk 4 till åk 9 som har en frånvaro över 10 procent, motsvarar en halvdag i veckan, av dem har ca 18 000 en frånvaro på 20 procent (Skolans tomma stolar – om frånvaron i grundskolan och hur kommuner och skolor arbetar med frågan)! Skolinspektionen (2016) får det bara till 20 000, men så mäter de bara ogiltig frånvaro och med, vad vi anser, tveksamma definitioner

Våra väl underbyggda argument

Vill påminna om en rad debattartiklar där vi försökt påverka regeringen att ta ett beslut om nationell statistik och uppföljning. Vi har skrivit bland annat tillsammans med Malin Gren Landell, regeringens utredare kring frånvaro och Inger Ashing, nationell samordnare för unga som varken arbetar eller studerar, Lena Höök, då Hållbarhetschef Skandia och Nima Sanandaji, tekn. dr., författare och debattör.

• Dagens Samhälle, april 2016, Alarmerande många elever borta från skolan, När Prestationsprinsen tillsammans med Skandias stiftelse Idéer för livet kom med våra alarmerande siffror.
• Svenska Dagbladet, april 2017, Staten bör ha bättre koll på frånvaron i skolan , för att ge remissinstanserna argument.
• Dagens Samhälle, augusti 2017, ”Frånvarande elever går under samhällets radar”, för att försöka påverka regeringen och riksdagen.
• Skolverkets svar på denna Bakom varje tom skolbänk en unik problematik, vilket är sant. Men vi upptäcker och uppmärksammar inte de frånvarande, så vi kan inte ta tag i den skolans, den pedagogens och den elevens unika problematik.
• Vår slutreplik, Frånvarande elever går under samhällets radar, där vi lyfter ett par exempel och forskning på hur viktigt det är att se skolfrånvaro som proaktivt arbete, inte ett arbete bara på individnivå.

Det finns många inlägg här på bloggen med goda och välunderbyggda argument, som vår rapport om frånvaron i grundskolan, om varför statistik över skolfrånvaron behövs och varför det behöv definitioner av skolfrånvaro med mera.

Som sagt, nu hoppas vi på oppositionen! För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull!

 

Innehåll
Temadagen om problematisk frånvaro, Hemmasittardagen

Helene Öberg, statssekreterare hos utbildningsminister Gustav Fridolin öppningstalar. Vi är så glada och tacksamma att ha en regeringsrepresentant på plats som kan berätta vad regeringen gör nu, efter betänkandet Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera. Helene kommer också att delta i ett samtal med några ungdomar om vad hon just berättat och ungdomarnas förväntningar på förändringar.

Runt köksbordet – vi samlar föräldrar och ungdomar runt vårt köksbord på scen. Matthias Rowe diskuterar vad som bidrog till att bryta deras eller deras barn frånvaro.

Goda exempel – projektet Tidiga Insatser i Borås kommer och berättar om sitt projekt och sina resultat. Projektet är unikt för dels koncentrerar det sig på lågstadiet, både giltig och ogiltig ( i dessa åldrar är det mesta giltig) och dels har det sett över hur skolorna kan arbeta systematiskt. Såväl IT-systemen som det systematiska arbetet på skolorna och i samverkan. Deras erfarenheter är givetvis relevanta för alla åldrar.

Goda exempel – Aggie Öhman om strukturerat frånvaroarbete för att identifiera i tid och faktiskt bryta ”hemmasittande”. Emelie Widman, Malmaskolan i Kolsva som skulle talat detta pass har fått förhinder.

Vuxna som gjort skillnad – samtal på scen med ungdomar som får ta med sig en vuxen som gjort skillnad för dem. Dildar kommer med mentor Daniel från Futurum gymnasiet, Emma och speciallärare Mona (också expert på särbegåvning) från Mediagymnasiet.

Vi summerar de här fem åren med Temadagen om problematisk skolfrånvaro, Hemmasittardagen. Det blir den sista vi genomför i denna konstellation och format. Vad ville vi, vad har vi gjort och vilka resultat ser vi att vi bidragit till.

Två längre fikapauser och en lunchtimme  för diskutera med andra deltagare om hur de ser på problematisk skolfrånvaro.  Vi hjälper er på traven.

Om ni vill ställa ut

1500 kr exkl moms för ideella föreningar och 4 000 kr exkl moms för övriga.

Fakta 

Datum och tid: 8.00-16.30 2 maj 2018 (Registrering 8.00-8.30)
Plats: Skandias aula, Lindhagensgatan 86 i Stockholm. Tack Skandias stiftelsen Idéer för livet för lån av lokal.
Kostnad: 350 kronor inkl moms, fika och enklare lunchwrap ingår, Bankgiro 5744-0497 eller swisha till 123 555 9141, Öhman Institutet. Ange namn & telefonnummer. Faktura mot avgift om ni verkligen behöver.

Läs mer och anmälan. Hjälp oss sprida denna dag till så många som möjligt.

Föreningen Brainpool presenterar nu det andra tillfället av sitt succéevent helghäng!

De välkomnar alla särskilt begåvade unga (97-04:or) från hela landet till en dag fylld med inspiration, utmaningar och nya vänner.

Bli utmanad på riktigt i matematik med fokus på logiska pussel av superproffs från Matematiksällskapet. Lär dig programmera och printa i 3D. Lär om monarkins betydelse nu och då – diskutera monarkin ur olika vinklar. Simulera rättegångar med stans coolaste åklagare. Utveckla resonemang och tankesätt tillsammans med andra ungdomar eller bara häng, snacka och fika.

Du får som deltagare 50 procent rabatt om du reser med SJ.

 

 

Per Kågeson vann min beundran redan 2004 då han kom ut med boken Tid för barn. Boken tar  tvärvetenskapligt upp olika inriktningar i familjepolitiken och analyserar samhällsekonomiska effekterna av olika sätt att stödja barn i ”koltåldern” (ett till tre år). Jag tyckte det kom fram väldigt mycket klokt för barnets bästa, inte samhällets, inte jämställdheten, inte för vuxnas karriärer… utan för våra älskade ungars skull!

Den boken var en lättnad för alla oss som tycker att barnens rätt och synvinkel allt för ofta glöms bort i debatten. Som i december då SOU 2016:101 Jämställt föräldraskap och
goda uppväxtvillkor för barn kom. Det var inte mycket i de 700 sidorna om del två i rubriken, alltså om goda uppväxtvillkor för barn, tycker vi. Vi har inte skrivit något inlägg om det betänkandet, än.

Det obefintliga barnperspektivet i debatten
Häromdagen skrev Ledarna genom Annika Elias en debattartikel Dela föräldraförsäkringen lika, i Dagens Samhälle.  Där uttalade hon sin besvikelse över att  utredningen inte föreslår delad föräldraledighet lika mellan föräldrar utan rätt att överlåta några dagar. Och hur detta är en katastrof för kvinnors möjligheter att göra karriär och bli chefer. Då började de pyra lite här på Prestationsprinsen. Inte för att vi inte tror på jämställdhet, kvinnor som chefer eller vill kvinnor (och män!) väl, utan för att vi är så utomordentligt less på att barnperspektivet är så obefintligt i den politiska debatten!

Någon måste höja rösten
Efter Annika Elias artikel började vi skriva på ett inlägg med grund i betänkandet och försöka lyfta det barnperspektiv som saknades i det och debatten, speciellt Ledarnas debattartikel. Men se då klev Per Kågesson fram och röt till för barnen! I sin replik Elitens karriärer bör inte styra föräldraförsäkringen lyfter han att Annika Elias har missat i direktiven till utredningen anger regeringen att de ska beakta principen om barnets bästa, alltså Barnkonventionens portalparagraf. Och att den utformning av föräldrapenningen som Ledarna förespråkar med största trolighet skulle leda till att antingen barn får börja förskolan tidigare än i dag eller att kvinnor är hemma utan föräldrapenning, med allt vad det innebär. Han påpekar också att de flesta gör inte karriär och blir chefer, så det vore dumt att utforma lösningar för ”eliten” på bekostnad av de flesta föräldrar.

(Notera att Dagens samhälle klassificerar inlägget under ”löner”)

Föräldraförsäkringen och föräldrledigheten, inte i första hand för oss vuxna, utan för våra älskade ungars skull, och genom det, allas skull!

//Aggie Öhman

 

Regeringen beslutade 22 februari 2018 om en lagrådsremiss för stärkt likvärdighet och ökad närvaro i skolan. Vi tar i ett par inlägg ta upp detta. Tidigare inlägg har handlat om förslagen för en mer likvärdig skola och åtgärder för ökad närvaro. Remissen finns nu på regeringen.se. Vi har inte hunnit läsa den, vi lägger ut dessa våra första tankar utifrån det som släpptes häromdagen, så länge. Lagändringarna beräknas träda i kraft 1 juli 2018.

Här kommer våra tankar om övriga förslag.

Varje huvudman inom skolväsendet ska utse minst en skolchef för sin verksamhet, vars uppgift är att biträda huvudmannen med att säkerställa att föreskrifterna för utbildningen följs.

Vår tanke
Det här är bra. Många kommuner har redan idag en skolchef eller utbildningschef. I större kommuner kan det t.o.m. finnas en grundskolechef och en gymnasiechef. Det viktiga är att i riktigt små kommuner kanske inte detta är en heltidstjänst. Det måste vara upp till huvudmannen att utforma tjänsten som ska ta detta ansvar.

Skolinspektionen kan använda statliga åtgärder för rättelse mot en kommunal huvudman på motsvarande sätt som de kan återkalla ett godkännande av en enskild .Tillsynen av kommunala och enskilda huvudmän blir mer likvärdig.

Vår tanke
Det låter bra. Finns många kommunala skolor som är ”dåliga” och varken följer de föreskrifter som finns eller vilar på en tillgänglig värdegrund. Sådana friskolor finns också, dem har Skolinspektionen redan idag mandat att hantera.

Hemkommunen ska vid behov samordna insatser från olika aktörer för att eleven ska närvara i skolan.

Vår tanke
Det står ”vid behov samordna”, det lär formuleras tydligare i lagförslaget. Och den formuleringen blir avgörande. Idag är det mer regel än undantag att nätverksmöten och SIP-möten fungerar dåligt just på grund av att ingen har det övergripande ansvaret. ”Problemet” blir en het potatis där alla anser sig ha gjort vad de kan. Ett problem med formuleringen ”hemkommunen” är att både skolan, utbildningsförvaltning t.ex. central elevhälsa och socialförvaltningen som inte sällan är tre av parterna alla är ”hemkommunen”!

Vidare föreslår regeringen ändringar i övergångsbestämmelserna om undantag från krav på legitimation och behörighet. Regeringen anser att det är viktigt att de som är verksamma i skolan och har lång erfarenhet får fortsätta undervisa, även om de inte är behöriga, pga. lärarbristen. Förslaget innebär en förlängning till utgången av juni 2021.

Vår tanke
Problemet är att som lärarutbildningen och kraven på behörighet ser ut idag så är det ingen garanti för att någon är en bra lärare. Det är inget bra mått på kvalitet i undervisningen.

Vi är övertygade om att det finns många obehöriga lärare som gör ett fantastiskt jobb, till och med bättre än en del behöriga. Samtidigt finns det säkert många som gör ett uruselt. Tyvärr gäller det samma de med behörighet, finns fantastiska förebilder och andra som faktiskt borde fråntas behörighet och byta jobb, trots bristen på behöriga lärare.

Det behövs grundläggande förändringar i lärarutbildningen, det behövs fler vägar till att bli lärare och kanske borde vi ha fler professioner än pedagoger i skolorna,

Det ska bli spännande att se vad det kommer mer för förslag från regeringen om skolan. Speciellt om skolfrånvaro. Vi får avvakta och se. Men mer måste göras.
För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull!

Regeringen beslutade 22 februari 2018 om en lagrådsremiss för stärkt likvärdighet och ökad närvaro i skolan. Remissen är inte tillgänglig än, men vi tar i ett par inlägg upp de förslag som presenterats. Detta handlar om förslagen för att minska frånvaron. Lagändringarna beräknas träda i kraft 1 juli 2018.

Vi är verkligen glada för att skolfrånvaro har kommit på agendan med den här regeringen. De har haft en inlyssnande dialog med oss som länge arbetat med frågan och känt frustration för att det är en icke-fråga i skoldebatten i stort. Fortfarande…

Vi på Prestationsprinsen med Aggie i spetsen har haft flera  tillfällen till samtal med både utbildningsministern och statssekreterare Helene Öberg. Ett mycket givande möte var när vi (Aggie och Matthias Rowe) träffade dem båda tillsamman med två föräldrar och två ungdomar. Vi lämnade över förslag på de viktigaste åtgärderna för att få bukt på skolfrånvaron. Helene kommer för övrigt att inleda den jubilerande Temadagen för problematisk frånvaro Hemmasittardagen, 2 maj 2018. Vi lämnade också remissvar på betänkandet om frånvaro.

Men är regeringen lite feg? Varför finns inte krav på nationell frånvarostatistisk och uppföljning med! Vi saknar det och en hel del i förslagen om minskad frånvaro. Dels från betänkandet Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera SOU 2016:94 och dels från vår egen rapport Skolans tomma stolar, om frånvaro i grundskolan och hur skolor och kommuner arbetar med frågan (Öhman, 2016). Vi väljer tro att det kommer mera.

Förslaget

Rektorns ansvar att skyndsamt utreda upprepad eller längre frånvaro tydliggörs. Då kan  lämpliga åtgärder snabbt sättas in. Huvudmannen ska få information om att en utredning inleds.

Vidare föreslås att både enskilda och andra offentliga huvudmän än den kommun som eleven bor i ska rapportera till hemkommunen när en skolpliktig elev börjar eller slutar vid en skola, och när en utredning om frånvaro inletts.

Vår tanke
Ja, vi får väl med viss förtvivlan säga att detta med utredning vid längre frånvaro är bra. Vi gissar att det innebär ett utredningskrav i kapitel 7 som hanterar rätten till utbildning och skolplikten (som det föreslås i betänkandet SOU 2017:94).

Egentligen är det som att lägga till i en lag att lagen ska följas. För i kapitel 3 §8 finns detta utredningskrav gällande frånvaro redan, men många skolor struntar i det. Här står förenklat uttryckt, att oavsett vem som är orolig för att en elev inte kommer att nå ett E i ett eller flera ämnen så ska rektorn skyndsamt utreda. Det samma gäller ”annat problem i skolsituationen”.

Om eleven har omfattande frånvaro eller är hemmasittande finns absolut risk att eleven inte kommer att klara E i flera ämnen. Dessutom är omfattande frånvaro definitivt ett ”problem i skolsituationen”.

Det är bra att man skriver om så att alla huvudmän ska informera och rapportera till hemkommunen vid omfattande frånvaro, oavsett om eleven går i hemkommunen, annan kommun, fristående mm. Vi hoppas att lagen ändras så att detta gäller all frånvaro, inte bara ogiltig frånvaro som i dag. Men vi hade också velat se att hemkommunen ges ett ansvar att följa upp, inte passivt ta emot. Detta är en barnrättsfråga, att den som är ansvarig säkerställer alla barns rätt till utbildning.

Hemkommunen ska vid behov samordna insatser från olika aktörer för att eleven ska närvara i skolan.

Vår tanke
Otydlig formulering, det står ”vid behov samordna”, det lär formuleras tydligare i lagförslaget. Och den formuleringen blir avgörande. Idag är det mer regel än undantag att nätverksmöten och SIP-möten fungerar dåligt just på grund av att ingen har det övergripande ansvaret. ”Problemet” blir en het potatis där alla anser sig ha gjort vad de kan.

Det finns ett problem med formuleringen ”hemkommunen”. Vem av de tre parterna skolan, utbildningsförvaltning t.ex. central elevhälsa och socialförvaltningen är ”hemkommunen” som ska samordna`?

I lagen står redan i 7 kapitlet §21 Hemkommunen ska se till att skolpliktiga barn som inte går i dess förskoleklass, grundskola eller grundsärskola på något annat sätt får föreskriven utbildning och då kommunen är huvudman även i §22 Huvudmannen ska se till att eleverna i huvudmannens förskoleklass, grundskola och grundsärskola fullgör sin skolgång. Så det framgår att det yttersta ansvaret för att barn får sin rätt till utbildning, då borde samordning komma av sig själv då inte någon annan tar på sig det.

Vad vi saknar

Det kommer förmodligen fler förslag för att öka närvaron i skolan. Här några av de saker vi saknar mest.

All frånvaro
Det framgår inte tydligt om lagförslaget kommer att ändra formuleringarna i skollagen från ogiltig frånvaro till all frånvaro. Vi hoppas det eftersom det formuleras som ”frånvaro” inte ”ogiltig frånvaro” i detta förslag. För det är inte bara ogiltig frånvaro som ställer till problem. En av våra viktigaste frågor!

En definition av problematisk skolfrånvaro
I lagrådsremissen väljer regeringen att inte använda denna term som betänkandet föreslår och definierar i betänkandet Saknad!

Med problematisk frånvaro avser utredningen frånvaro i sådan omfattning att frånvaron riskerar att ha negativ inverkan på elevens utveckling mot utbildningens mål. Det här innefattar all frånvaro, det vill säga både giltig och ogiltig frånvaro samt sammanhängande och upprepad frånvaro.

Här finns två mycket viktiga poänger som vi förklarat i ett tidigare blogginlägg.

Nationell och lokal statistik för neutral uppföljning av skolfrånvaro
Det enda sättet att förhindra att elever går under radarn och deras omfattande frånvaro upptäcks och tas tag i alldeles för sent är att se till att närvarosystemen används. De ska fungera(!), lärare ska rapportera (kvittera), vilket inte alltid görs idag pga slarv, ork, tidsbrist, handhavande problem som behörighet och tekniskt strul (t.ex inte korrekt kopplat till schemat). Med fungerande system kan vi tidigt upptäcka ökande frånvaro.

För att åstadkomma detta måste vi börja samla statistik på nationell, kommunal och skolnivå. För att det ska fungera måste vi sätta upp definitioner och regler för uppföljning. Då måste skolan agera vid en viss nivå av frånvaro, 10 procent använder man t.ex. i USA som en uppföljningsnivå. Läs mer om hur statistik kan göra skillnad i ett tidigare blogg-inlägg.

Vi vill se att ett större ansvar läggs på hemkommunen
Idag bygger det mesta i lagen och i arbetssätten ute i kommuner och skolor på att någon reagerar och hör av sig. Att mentorn reagerar och tar hjälp av skolledning, elevhälsoteam eller ansvariga inom förvaltning/huvudman centralt. Att rektor hör av sig till sin huvudman. Att huvudmannen genom ansvarig nämnd och förvaltning har ett arbetssätt och faktiskt följer upp frånvaron, analyserar och aktivt arbetar för att minska omfattningen, få hemmasittande elever tillbaka och främja närvaro i stort.

Och det arbetssättet fungerar inte! Det måste i stället finnas krav på uppföljning på nationell, kommun-, huvudmanna- och skolnivå. Skolverket är negativa till detta till skillnad från oss och t.ex. Skolinspektionen och SPSM. Är regeringen lite feg? Eller kommer detta framöver!?

Mer tankar från oss

Vi skulle kunna fortsätta tills ni inte orkar läsa hela detta inlägg. Kanske har ni inte ens orkat hit. Men vill ni läsa mer så kolla in vår rapport Skolans tomma stolar, om frånvaro i grundskolan och hur skolor och kommuner arbetar med frågan.

Läs på, prata om detta, tänk och förändra. För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull!