Efter årets Temadag om problematisk skolfrånvaro, Hemmasittardagen kontaktade Mamma Jannica oss. Årets tema var ju att ge anhöriga och elever en röst, en megafon.

Jannica upplevde att föräldrarna på scen och i publiken alla hade blivit bemötta på ett mycket oförstående sätt och blivit eller känt sig anklagade. Hon skrev ihop en liten skrift om hur hon, hennes barn och familj skulle vilja bli bemötta. Och som hon efter dialog med andra på Temadagen och olika forum insett att fler skulle vilja.

Detta har jag skrivit utifrån min familjs erfarenheter kring problematiskt skolfrånvaro. Då vi på sonen första skola blev väldigt illa bemötta. Med hot och tvång för att det bara var en fixidé sonen hade fått med någon form av diagnos inblandad enligt skolan. Men han var utbränd visade det sig senare efter BUP-kontakt.

När vi sedan hade varit på Prestationsprinsen Temadag om problematisk skolfrånvaro så förstod jag att vi inte var de enda som blivit bemötta på ett oförstående sätt. Så jag skrev ihop detta som en tankeställare till er som möter oss familjer med barn/ungdomar med Problematisk skolfrånvaro.

Hoppas att ni som läser finner någon nytta i den och lite förståelse!
Vi vill givetvis att våra äskade barn går till skolan.
Men till en miljö och krav som de klarar av.

Mamma Jannica

Här kan du ladda ner Jannicas tankar som en snygg pdf, lätt att skriva ut och sprida,
Till er som möter familjer med problematisk skolfrånvaro eller läs hennes tankar här som gästblogg:

Tänk på

• Att hela familjen befinner sig i kris. Ett total mörker där man försöker förstå. Att man som förälder säkert har kämpat ett bra tag och lyckats att få iväg barnet, ungdomen till skolan.
• Alla vet om att det är SKOLPLIKT, inget som behövs påminnas om.
• Prata om rätten till skola.
• Förklara varför man vill koppla in BUP.
• Hota inte med Socialen, det skrämmer både barn och vuxna. Prata hellre om att socialen kanske kan vara till hjälp. Familjen kan ansöka om stöd istället för att ni anmäler.
• Pressa inte föräldrarna om att tvinga sina barn till skolan. Det hjälper inte det blir bara värre.
• Möt upp familjen med förståelse, alla barn/ungdomar går till skolan om de förmår.
• Agera snabbt, och våga lyssna. Är barnet/ungdomen utbränd? Mobbad? Stökig miljö?
  Utgå ifrån att det är något i skolan som gör att barnet/ungdomen inte klarar av att gå dit. * 8 av 10 anledningar är skolrelaterade, (*Källa 10 orsaker till avhopp från MUCF www.mucf.se/sites/default/files/publikationer_uploads/tioorsaker.pdf)
• Läs på och ha lite konkreta förslag. Bra sidor att få information och tips på www.prestationsprinsen.se

Att agera snabbt handlar om att barnet/ungdomen inte skall känna sig glömd. Visa att ni finns där, utan krav. Att ni bryr er, har eleven en favorit i skolan så skicka hem den till eleven. För att bara prata, kanske spela ett spel. Möt eleven där den är. Ge inte upp!
Ha olika åtgärdsplaner för de olika symptomen. Utbrända barn/ungdomar behöver vila och göra lustfyllda saker precis som vuxna. Har vi den förståelsen?
Varför är eleven utbränd? Har eleven inlärningssvårigheter som inte framkommit?

• Mobbade elever behöver stöd och tryggheter och hjälp med sina plågoandar. www.friends.se
• Hur ser skolmiljön ut? Klassrummet? Arbetsklimatet?
• Ta ert ansvar när det gäller rätten till skola, våga tänka utanför boxen! Skola är inte alltid i ett klassrum i stor grupp! Knyt band till eleven, stärk relationen och våga möta eleven på dennes nivå.

Ha förståelse! För att både barnet och föräldrarna kan känna sig misslyckade
i en sån här situation!

Då är det strax sommarlov, men först ska det vara skolavslutning. Det är en annorlunda dag med många olika inslag, dessutom ett hejdå till kamrater och vardagens härliga rutiner. Det kan vara energikrävande, inte bara elever med ADHD, Aspergers, eller släng av, utan många elever t.ex. de som ”bara” är stressade och oroliga.

Det här inlägget presenterar vi i ungefär samma form inför varje terminsslut. För det behövs! Vi glömmer så lätt bort och planerar för genomsnittseleven, som knappt finns…

1.Förutsägbarhet – Givetvis ska all information om avslutningen ut i god tid. Så det har ni förstås redan skickat, eller hur? Gärna med bilder på där ni ska hålla till, skolans aula, skolgården, kyrkan eller vad det nu är. Om ni var där förra året finns det säkert bilder.

2. Klarspråk och användbar information – Se till att få med svar på alla frågeorden, de går i varandra, men det är bara bra, då får vi med det vi glömt på ett ställe på ett annat:

När – datum, när man går/åker dit (om gemensamt), när börjar det, hålltider under dagen och när det slutar.

Vad händer – programmet med tider, eventuell samling innan, med mera.

Vem/vilka – vilka talar och uppträder, vilka sitter med vem, med vilken lärare, med vem går/åker de dit med…

Hur – åker vi dit, hur åker vi hem, förväntas alla göra något (sjunga, bilda ringar, gå fram och hämta diplom….

Varför – för att fira att alla kämpat väl under terminen och nu är det lov!

Vad händer sen – är det slut, går vi tillbaka till skolan eller vad ska hända?

3. Hjälp att få koll – Det behövs lite extra information för en del, länkar, bilder, video, ljudfil. Och det är inte bara för oroliga. De behöver mycket detaljer för att inget överraskande ska hända. Även överaktiva behöver veta mycket för att veta hur länge de ska bita ihop utan att studsa, peta på någon eller helt enkelt börja springa runt. Samma sak med de som har koncentrationssvårigheter. Eller diabetes, för att veta om lunchen är annan tid.

4. Begränsa intryck – Andra behöver hjälp att skärma av. Kan er klass få sitta längst bak, stå i ena änden av skolgården, sitta längst ut på raden, ja, det bäst är väl att fråga eleven vad som skulle underlätta. Att ha svårt att sortera information är svårt för många, högsensitiva, de på ”spektrumet” dvs. med adhd eller annat AST och många fler!

5. Reträttplats – Några behöver veta att det finns en nödlösning eller en reträttplats om det blir övermäktigt. Vem säger de till, vart går de, ska de sätta på musik i sin mobil eller börja spela ett spel eller bara blunda eller gå där ifrån… Bestäm i förväg!

6. Ta hjälp – Inkludera familjen, föräldrar/vårdnadshavare, de vet mycket om sina barns behov. Bjud in dem till samtal eller varför inte till avslutningen om det underlättar för vår elev!

7. Alternativ avslutning – Några kommer inte att komma på avslutningen. De tycker det är för rörigt, för långsamt, för mycket intryck eller att det inte är något att fira. Vi vet nog om vi har en sådan elev. Kan vår sista lektion med eleverna och den eleven göras till något extra? En liten mini-avslutning så att även den här eleven får ett avslut på terminen och en start på lovet? Bjuda på saft och bulle? Se på film? Eller bara skriva stort att det är sista lektionen och önska alla ett underbart lov och glad sommar, för en del vill bara att allt ska vara som vanligt…

8. Hemmasittande elever – Vi behöver använda all vår fantasi och kreativitet (och ta hjälp!) för att locka en elev som har långvarig eller problematisk skolfrånvaro till någon form av avslutning. Att bara komma och fika med oss kanske, för att tala om och visa att hen hör hemma i skolan och är saknad. Kanske terminen kan sluta med att ni planerar för en bra start nästa termin. Eller åk hem med en hälsning från dig, favoritläraren, kamraterna. För vissa kanske ett besök av några favvo-lärare och kompisar kan vara aktuellt. Tala med eleven, förmodligen bäst med text via skype eller sms. Går inte det tala med föräldrarna. Alla vill sluta terminen med att lyckas och något att komma tillbaka till!

9. Viktigast är att vi talar med den det berör. Eleven! Med respekt och tillit. Låt oss tänka till och gå alla olika funktionsuppsättningar till mötes. För en fröjdefull jul!
För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull!

Har ni elever med lite för mycket skolfrånvaro?
Lite för ofta ont i magen? Kanske hemmasittande?

Vill ni arbeta mer strukturerat?
Få verktyg och ny input i frånvaroarbetet?

Välkomna till våra kursdagar hösten 2018.
Mer info och anmälan

Den psykiska ohälsan är stor bland unga, och äldre! Och det hänger med största sannolikhet ihop.

Mycket har förändrats de senaste decennierna och de är förmodligen i dem som vi kan finna orsakerna. Det går antagligen inte att isolera någon eller några orsaker. Det handlar om riskfaktorer som dels har olika grad av påverkan och dels är vi som människor helt unika och därför drabbar oss dessa ”orsaker” med olika kraft.

Det skulle kunna vara allt från hur små barns vardag och levnadsvillkor förändrats, till vad vi äter. Det kan vara allt från ämnen vi får i oss och lever bland, till hur förskola och skola ät utformad. Arbetsvillkor och jämställdhet. Mängden information som väller över oss. Det personliga varumärket som ska byggas och upprätthållas från tidiga år. Att andra runt omkring oss mår dåligt, stressade lärare och föräldrar skapar förmodligen stressade barn och elever… Vi famlar.

Har vi tid med våra barn? Den frågan har vi ställt många gånger här på Prestationsprinsen och vi har kommit fram till nej. Eller egentligen, de flesta av oss tar oss helt enkelt inte tid. Våra prioriteringar och samhällets normer, förutsättningar och lagar utgår inte från barns behov av sina föräldrar. Vi läste en artikel på detta tema, Ett barn behöver sin mor, i tidningen Kvartal, den rör nyttigt om i tankarna, författare Helena Granström.

 

I onsdags gick den 5:e Temadagen om problematisk frånvaro, Hemmasittardagen, av stapeln. Vi vill lyfta problematiken runt problematisk frånvaro och speciellt skolfrånvaro, hemmasittande elever och hur man kan främja närvaro i skolan. 160 fantastiska deltagare tog förväntansfulla plats i Skandias aula. Några smakprov från dagen:

Samling runt köksbordet

Många familjer får hembesök. Av flera verksamheter. Av flera representanter från dessa verksamheter. Ofta möter familjen dem runt köksbordet. Vi satte helt enkelt upp ett köksbord  på scenen och bjöd in två föräldrar och två ungdomar. En av de unga fick förhinder i sista stund. Lite typiskt för dagen kanske.

Om något ska bli gjort, måste man göra något. Lyssna på barnen. Våga prova! uppmanade Pappa Patrik. Vi har fått mycket hjälp av skolan, men den hjälpte sällan.

Jag slår inte pannan i samma fläck på väggen, jag byter…(på temat man måste våga prova). Dessutom har jag dämpat min entusiasm över nya idéer, det upplevs som krav och förväntningar av barnet, berättar Mamma Åsa

Skolan och ni vuxna måste tala om varför ni vill att vi ska utredas och gå till BUP! BUP måste vara tydligare med hur och vad som ska göras och varför! Är jag sjuk? Kan jag gå dit och sen säga att jag inte vill? Tar Soc mig? Vad är en diagnos? Vad har man den till? Felicia berättar om frågorna som virvlade i huvudet för 10 år sen, men som hon inte kunde formulera eller våga fråga då.

Oj, vad det är viktigt att ha med unga, och vårdnadshavare, när vi talar om problem som berör dem.

Ungdomarna frågar ut regeringen om utbildningspolitiken och skolfrånvaro

Ris och ros till statssekreterare Helene Öberg, Miljöpartiet de gröna.  Dildar och Felicia ställde frågor om regeringens utbildningspolitik och propositionen som ligger med förslag som berör skolfrånvaro.

De uppskattade t.ex. att frånvaro måste utredas och att både giltig och ogiltig frånvaro ska följas upp. Men Dildar påpekade att med luddiga formuleringar som ”vid behov” ”upprepad” ”långvarig” måste lagen följas upp med regler, riktlinjer och stöd till skolor och kommuner.

Vilket skolor och kommuner efterfrågar la Felicia till. Det framgår av Prestationsprinsens rapport Skolans tomma stolar fortsatte hon (Bra referens tycker vi). Inte jättetydligt svar från Helene Ö, men det blir nästa steg som regeringen inte kommit till än.
Heja våra kloka unga vuxna som vet vad de talar om!

Ta med en från skolan som gjorde skillnad för din skolnärvaro!

Jag är så förbannat intresserad av mina elever. Det är inte vad jag gör utan hur man tänker. När det tänds hopp hos en elev tänds det hos mig!!! berättar Mona.

Mona var en trygghet, men framförallt hade hon ett eget rum! Jag ville inte vara med alla andra… jag ville plugga men inte gå i klassen, konstaterar Emma.

Daniel är en bra lärare tydlig och trevlig. Stannar efteråt och vill tala om uppgifter eller vad som helst. Som en till klasskamrat lite grann, tillbringade gärna sina raster med oss!  så beskriver Dildar varför Daniel blev en trygghet.

Dildar visste att Daniel brydde sig, även när han blev lite arg eller Dildar tyckte att han krävde lite väl mycket. De hade en tillitsfull relation.

Tidiga insatser för att främja närvaro

”ALLA skolor och rektorer och projektet blev förvånade hur många som hade omfattande frånvaro. Över 200 med mer än 15% på bara deras sex projektskolor!!! Större fokus på frånvaro är lärdomen.”

”Funkar inte med uttryck som ”vid oro” eller ”vid behov”. Många blir inte oroade! Sätt fasta uppföljningsnivåer! Fixa fungerande närvarosystem och se till att lärare kvitterar.”

”Frånvaro borde alltid vara med på agendan! Även då möten initieras av andra skäl t.ex. problembeteende. Viktigt. ”

Hur man kan arbeta mer strukturerat med frånvaron?

Vi arbetar med en enkel, klassisk process. Men det enkla är det svåra! Så det gäller att fylla stegen med rätt saker, att göra rätt. Det ska jag berätta om idag, startade Aggie.

Det är ofta som skolor hoppar rakt på åtgärder och det då elever redan har en omfattande frånvaro. Då borde både steget identifiering och kartläggning vara gjorda och ligga till grund för insatserna, men det är de sällan…. påstår Aggie.

Bästa sättet att tidigt identifiera utan att det blir personberoende är att ha fungerande närvarosystem, se till att det går och att det faktiskt kvitteras närvaro, tycker Aggie.

Skandias stiftelse Idéer för livet

Skandias stiftelse Idéer för livet har tidigare stöttat både Prestationsprinsen & vänner och Sommarkollo4.me, denna dag lät de oss låna Skandias fantastiskt fina hörsal. Stort tack för det! Christina Kicki Wahlström från stiftelsen var på plats och berättade om arbetet de gör för ökad social hållbarhet för barn och unga.

Tack för idag, för i år och för Hemmasittardagen

Tack alla som deltog på scen och som deltagare. Det var sista gången vi gjorde dagen på detta sätt och i den här konstellationen av arrangörer. Prestationsprinsen kommer att fortsätta ge föreläsningar, utbildningar, konferenser och vara ute på skolor och i kommuner för att hjälpa dem med ungas psykiska (o)hälsa, att främja närvaro och minska frånvaron. Bara att höra av sig på info @ prestationsprinsen.se
För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull!

Nu hoppas vi på oppositionen! Regeringen tar inte tag i det kanske enskilt viktigaste förslaget i betänkandet Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera. (Där vår rapport och arbete är refererat till ett 10-tal gånger) I alla fall inte i den lagrådsremiss de presenterat.

Nämligen krav på att systematiskt och proaktivt samla in statistik för att kunna följa upp, analysera och reagera på skolfrånvaron. Och att det görs på lokal och nationell nivå.

Problemet med regeringens förslag

Grundproblemet idag och i regeringens förslag är att olika nivåer ska höra av sig, reagera. Skolor ska anmäla till hemkommunen, skolor ska höra av sig till förvaltningen, mentorer ska höra av sig till elevhälsan, pedagoger ska höra av sig till mentor osv.  Men det finns inga riksgemensamma formkrav eller gränser. De kommuner som kommit en bit har satt upp egna sådana, vilket medför olika hos olika huvudmän och därmed inte jämförbara.

Det är obegripligt att regeringen inte föreslår nationell statistik över skolfrånvaron!

Detta funkar inte idag trots att det följer av lokala rutiner, skollag och styrdokument, så förslag av samma sort riskerar att bli slag i luften. Vi måste ha krav på systematisk uppföljning av neutral statistik för att inte frånvarande elever ska gå under radarn som idag! Ett proaktivt arbetssätt.

Många tycker som vi

Tilläggas bör att tunga remissinstanser som Skolinspektionen, Specialpedagogiska Skolmyndigheten, Barnombudsmannnen och en rad större och mindre kommuner var för nationell uppföljning i sina remissvar. Skolverket och Lärarförbundet är emot, deras röster väger tydligen tungt.

70 000 elever med en omfattande frånvaro

En SIFO-undersökning som utfördes på uppdrag av oss på Prestationsprinsen indikerar att det finns 70 000 elever i åk 4 till åk 9 som har en frånvaro över 10 procent, motsvarar en halvdag i veckan, av dem har ca 18 000 en frånvaro på 20 procent (Skolans tomma stolar – om frånvaron i grundskolan och hur kommuner och skolor arbetar med frågan)! Skolinspektionen (2016) får det bara till 20 000, men så mäter de bara ogiltig frånvaro och med, vad vi anser, tveksamma definitioner

Våra väl underbyggda argument

Vill påminna om en rad debattartiklar där vi försökt påverka regeringen att ta ett beslut om nationell statistik och uppföljning. Vi har skrivit bland annat tillsammans med Malin Gren Landell, regeringens utredare kring frånvaro och Inger Ashing, nationell samordnare för unga som varken arbetar eller studerar, Lena Höök, då Hållbarhetschef Skandia och Nima Sanandaji, tekn. dr., författare och debattör.

• Dagens Samhälle, april 2016, Alarmerande många elever borta från skolan, När Prestationsprinsen tillsammans med Skandias stiftelse Idéer för livet kom med våra alarmerande siffror.
• Svenska Dagbladet, april 2017, Staten bör ha bättre koll på frånvaron i skolan , för att ge remissinstanserna argument.
• Dagens Samhälle, augusti 2017, ”Frånvarande elever går under samhällets radar”, för att försöka påverka regeringen och riksdagen.
• Skolverkets svar på denna Bakom varje tom skolbänk en unik problematik, vilket är sant. Men vi upptäcker och uppmärksammar inte de frånvarande, så vi kan inte ta tag i den skolans, den pedagogens och den elevens unika problematik.
• Vår slutreplik, Frånvarande elever går under samhällets radar, där vi lyfter ett par exempel och forskning på hur viktigt det är att se skolfrånvaro som proaktivt arbete, inte ett arbete bara på individnivå.

Det finns många inlägg här på bloggen med goda och välunderbyggda argument, som vår rapport om frånvaron i grundskolan, om varför statistik över skolfrånvaron behövs och varför det behöv definitioner av skolfrånvaro med mera.

Som sagt, nu hoppas vi på oppositionen! För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull!

 

Innehåll
Temadagen om problematisk frånvaro, Hemmasittardagen

Helene Öberg, statssekreterare hos utbildningsminister Gustav Fridolin öppningstalar. Vi är så glada och tacksamma att ha en regeringsrepresentant på plats som kan berätta vad regeringen gör nu, efter betänkandet Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera. Helene kommer också att delta i ett samtal med några ungdomar om vad hon just berättat och ungdomarnas förväntningar på förändringar.

Runt köksbordet – vi samlar föräldrar och ungdomar runt vårt köksbord på scen. Matthias Rowe diskuterar vad som bidrog till att bryta deras eller deras barn frånvaro.

Goda exempel – projektet Tidiga Insatser i Borås kommer och berättar om sitt projekt och sina resultat. Projektet är unikt för dels koncentrerar det sig på lågstadiet, både giltig och ogiltig ( i dessa åldrar är det mesta giltig) och dels har det sett över hur skolorna kan arbeta systematiskt. Såväl IT-systemen som det systematiska arbetet på skolorna och i samverkan. Deras erfarenheter är givetvis relevanta för alla åldrar.

Goda exempel – Aggie Öhman om strukturerat frånvaroarbete för att identifiera i tid och faktiskt bryta ”hemmasittande”. Emelie Widman, Malmaskolan i Kolsva som skulle talat detta pass har fått förhinder.

Vuxna som gjort skillnad – samtal på scen med ungdomar som får ta med sig en vuxen som gjort skillnad för dem. Dildar kommer med mentor Daniel från Futurum gymnasiet, Emma och speciallärare Mona (också expert på särbegåvning) från Mediagymnasiet.

Vi summerar de här fem åren med Temadagen om problematisk skolfrånvaro, Hemmasittardagen. Det blir den sista vi genomför i denna konstellation och format. Vad ville vi, vad har vi gjort och vilka resultat ser vi att vi bidragit till.

Två längre fikapauser och en lunchtimme  för diskutera med andra deltagare om hur de ser på problematisk skolfrånvaro.  Vi hjälper er på traven.

Om ni vill ställa ut

1500 kr exkl moms för ideella föreningar och 4 000 kr exkl moms för övriga.

Fakta 

Datum och tid: 8.00-16.30 2 maj 2018 (Registrering 8.00-8.30)
Plats: Skandias aula, Lindhagensgatan 86 i Stockholm. Tack Skandias stiftelsen Idéer för livet för lån av lokal.
Kostnad: 350 kronor inkl moms, fika och enklare lunchwrap ingår, Bankgiro 5744-0497 eller swisha till 123 555 9141, Öhman Institutet. Ange namn & telefonnummer. Faktura mot avgift om ni verkligen behöver.

Läs mer och anmälan. Hjälp oss sprida denna dag till så många som möjligt.

Föreningen Brainpool presenterar nu det andra tillfället av sitt succéevent helghäng!

De välkomnar alla särskilt begåvade unga (97-04:or) från hela landet till en dag fylld med inspiration, utmaningar och nya vänner.

Bli utmanad på riktigt i matematik med fokus på logiska pussel av superproffs från Matematiksällskapet. Lär dig programmera och printa i 3D. Lär om monarkins betydelse nu och då – diskutera monarkin ur olika vinklar. Simulera rättegångar med stans coolaste åklagare. Utveckla resonemang och tankesätt tillsammans med andra ungdomar eller bara häng, snacka och fika.

Du får som deltagare 50 procent rabatt om du reser med SJ.

 

 

Per Kågeson vann min beundran redan 2004 då han kom ut med boken Tid för barn. Boken tar  tvärvetenskapligt upp olika inriktningar i familjepolitiken och analyserar samhällsekonomiska effekterna av olika sätt att stödja barn i ”koltåldern” (ett till tre år). Jag tyckte det kom fram väldigt mycket klokt för barnets bästa, inte samhällets, inte jämställdheten, inte för vuxnas karriärer… utan för våra älskade ungars skull!

Den boken var en lättnad för alla oss som tycker att barnens rätt och synvinkel allt för ofta glöms bort i debatten. Som i december då SOU 2016:101 Jämställt föräldraskap och
goda uppväxtvillkor för barn kom. Det var inte mycket i de 700 sidorna om del två i rubriken, alltså om goda uppväxtvillkor för barn, tycker vi. Vi har inte skrivit något inlägg om det betänkandet, än.

Det obefintliga barnperspektivet i debatten
Häromdagen skrev Ledarna genom Annika Elias en debattartikel Dela föräldraförsäkringen lika, i Dagens Samhälle.  Där uttalade hon sin besvikelse över att  utredningen inte föreslår delad föräldraledighet lika mellan föräldrar utan rätt att överlåta några dagar. Och hur detta är en katastrof för kvinnors möjligheter att göra karriär och bli chefer. Då började de pyra lite här på Prestationsprinsen. Inte för att vi inte tror på jämställdhet, kvinnor som chefer eller vill kvinnor (och män!) väl, utan för att vi är så utomordentligt less på att barnperspektivet är så obefintligt i den politiska debatten!

Någon måste höja rösten
Efter Annika Elias artikel började vi skriva på ett inlägg med grund i betänkandet och försöka lyfta det barnperspektiv som saknades i det och debatten, speciellt Ledarnas debattartikel. Men se då klev Per Kågesson fram och röt till för barnen! I sin replik Elitens karriärer bör inte styra föräldraförsäkringen lyfter han att Annika Elias har missat i direktiven till utredningen anger regeringen att de ska beakta principen om barnets bästa, alltså Barnkonventionens portalparagraf. Och att den utformning av föräldrapenningen som Ledarna förespråkar med största trolighet skulle leda till att antingen barn får börja förskolan tidigare än i dag eller att kvinnor är hemma utan föräldrapenning, med allt vad det innebär. Han påpekar också att de flesta gör inte karriär och blir chefer, så det vore dumt att utforma lösningar för ”eliten” på bekostnad av de flesta föräldrar.

(Notera att Dagens samhälle klassificerar inlägget under ”löner”)

Föräldraförsäkringen och föräldrledigheten, inte i första hand för oss vuxna, utan för våra älskade ungars skull, och genom det, allas skull!

//Aggie Öhman