Regeringen beslutade 22 februari 2018 om en lagrådsremiss för stärkt likvärdighet och ökad närvaro i skolan. Vi kommer i ett par inlägg ta upp dessa förslag.  Lagändringarna beräknas träda i kraft 1 juli 2018.  Remissen är inte offentlig än.

Vi är verkligen glada för att skolfrånvaro har kommit på agendan som den gjort med den här regeringen. De har också haft en inlyssnande dialog med oss som länge arbetat med frågan och känt frustration för att det är en icke-fråga i skoldebatten i stort. Fortfarande…

Vi på Prestationsprinsen med Aggie i spetsen har haft flera möten och tillfällen till samtal med både utbildningsministern och statssekreterare Helene Öberg, ett av de mest givande var när vi träffade dem tillsamman med två föräldrar och två ungdomar. Helene kommer för övrigt att inleda den jubilerande Temadagen för problematisk frånvaro Hemmasittardagen, 2 maj 2018.

Lagrådsremissen omfattar följande områden:

• För att minska segregationen i skolan föreslår regeringen att huvudmännen och rektorer för förskoleklassen, grundskolan och gymnasieskolan aktivt ska verka för en allsidig social sammansättning av elever på sina skolenheter, respektive undervisningsgrupper. Läs våra tankar om detta nedan.
• Regeringen vill även minska elevernas frånvaro i de obligatoriska skolformerna. Rektors ansvar för att skyndsamt utreda upprepad eller längre frånvaro och att rapportera till huvudman tydliggörs Hemkommunen ska vid behov samordna insatser från olika aktörer för att eleven ska närvara i skolan.
• Regeringen föreslår även att varje huvudman ska utse minst en skolchef för att säkerställa att föreskrifterna för utbildningen följs. Läs våra tankar om detta.
• Tillsynen av kommunala och enskilda huvudmän föreslås bli mer likvärdig. Skolinspektionen ska kunna använda statliga åtgärder för rättelse även mot en kommunal huvudman. Läs våra tankar om detta.
• Vidare föreslår regeringen en förlängning av tiden för övergångsbestämmelserna om undantag från krav på legitimation och behörighet. Läs våra tankar om detta.

Vi saknar en hel del i förslagen om minskad frånvaro. Dels från betänkandet Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera SOU 2016:94 och dels från vår egen rapport Skolans tomma stolar, om frånvaro i grundskolan och hur skolor och kommuner arbetar med frågan (Öhman, 2016)

Vi tar oss an första området redan i detta inlägg.

För att minska segregationen i skolan föreslår alltså regeringen att huvudmännen för förskola, grundskola och gymnasiet ska verka för en allsidig social sammansättning av elever på sina skolor. Rektor ska i sin tur inom givna ramar ha ett ansvar för att verka för en allsidig social sammansättning av undervisningsgrupper.

Vår tanke
Forskningen visar att segregationen i stort beror på boendesegregationen. De flesta barn går i skolan där de bor. Socioekonomiskt utsatta elever som är barn till lågutbildade elever presterar sämre. En del söker sig aktivt till andra skolor av varierande skäl. Det ska bli riktigt spännande hur detta är formulerat i lagförslaget.  För att kommuner eller fristående huvudmän ska ”verka för” är ett diffust uttryck som inte lovar särskilt mycket och inte heller förpliktigar.

Vi undrar  hur detta ska uppnås. Ska elever inte få välja skola? Ska det finnas kvoter för olika ”sorters” elever? Lottas? Regeringen har tidigare lyft att det är de resursstarka eleverna och vårdnadshavarna som söker sig till vissa skolor, som då blir ”bra” skolor resultatmässigt. Regeringen vill inte ha bra och dåliga skolor vilket de anser blir resultatet av bl.a. detta. Varför tvinga eleverna att flytta på sig och välja annorlunda? Hur fördelar vi de ”bra” lärarna, får dem att välja annorlunda? Eller har något politiskt parti en idé hur vi istället bara har bra skolor!

Är detta en ideologisk vilja eller en vilja för barns bästa? Ska vi börja med att fördela barnen på ett annat sätt. Eller borde vi kanske göra stora förändringar för en tillgänglig skola, som arbetar mer differentierat och flexibelt. Förändringar som handlar om skolsystemet och lärarutbildningen på ett mycket  djupgående sätt. Ledning och stimulans, undervisning som tillåter att nå de högsta betygen, det är förmodligen vad de ”bra” skolornas elever behöver på individnivå.  På en övergripande nivå håller nog de flesta med regeringen att det är bra med en allsidig social sammansättning. Var går gränsen för vad individen ska offra för gruppens bästa?

Vi ser återkommande exempel på hur begåvade barn, även högpresterande, inte tillåts utvecklas i skolan och blir uttråkade, omotiverade, stökiga, okoncentrerade osv. Eller får utbilda sig parallellt t.ex. med hjälp av föräldrar, andra organisationer och e-learning. Så som svenska skolan fungerar idag, hålls de tillbaka om flera i klassen har svårt att uppnå ett E eller att förstå läraren av olika orsaker. Och skulle lärarna prioritera att ge ledning och stimulans tills de som kan nå de höga betygen på klassnivå, så skulle en del elever inte alls hänga med. Det finns andra sätt att arbeta där det går att möta flera elevgrupper. En hämmande faktor för att nå dit är att det syns tydligt i mätningarna hur stor andel av en skolas elever som inte blir godkända, men inte hur många som skulle kunna ha ett högre betyg. Att fundera på! Vad vi mäter styr vad vi fokuserar på. Gäller alla verksamheter.

Här kan man läsa lite om vad vi skrev om segregerad skola för ett par år sedan.

Vi är oroliga för att ideologiska mål går framför barn och ungdomars bästa. Alla elever har rätt till ledning och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Det är oerhört svårt och kräver en skola för alla, dvs allt från drivna särbegåvade till nyanlända och svagbegåvade i samma klass. Vilket vi förstår regeringens förslag innebär. Det går till mycket större utsträckning än vad vi levererar i dag. Men kompetensen och förutsättningarna finns inte ute i skolorna.

Det är bra att barn och unga möts från skilda miljöer, med olika bakgrund och förutsättningar, men det får inte gå ut över individens rätt att utvecklas så långt som möjligt. För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull!

Uppdaterad 27/2 2018.

Årets tema blir att ge dem det berör en tydlig röst och förhoppningsvis en megafon. Vi kommer att ha fokus på och släppa fram ungdomarna själva och deras anhöriga eller andra som fick det att vända. Vad fungerade för dem eller vad hade de behövt? Du kommer att förstå mer om vad som behövs för att få till fungerande åtgärder, samverkan och tillitsfulla relationer till elev och vårdnadshavare.

 

 

Fakta temadagen om problematisk skolfrånvaro

Datum och tid: 8.00-16.30 2 maj 2018 (Registrering 8.00-8.30)
Plats: Skandias aula, Lindhagensgatan 86 i Stockholm. Tack Skandias stiftelsen Idéer för livet för lån av lokal.
Kostnad: 350 kronor inkl moms, fika och enklare lunchwrap ingår, Bankgiro 5744-0497 eller swisha till 123 555 9141, Öhman Institutet. Ange namn & telefonnummer. Faktura mot avgift om ni verkligen behöver.

Läs mer Hjälp oss sprida denna dag som görs ideellt för våra älskade ungars skull, ja, för allas skull.

Ingen har väl missat Lärarnas Riksförbund debattartikel i Svenska Dagbladet den 2 februari. Prestationsprinsen lyfter saker ur barnens och deras företrädares perspektiv. Lärarfacken förringar ibland lärarnas roll för de utsatta eleverna, och deras företrädare. Denna artikel är ett typiskt exempel.

 

Vi tror inte författarna förstår vilken provokation de slänger in i artikeln för alla kämpande föräldrar vars barn inte får sin rätt till utbildning, alls eller delvis. Och som inte får igång en konstruktiv dialog med lärare och skolan.

Vi förstår och vet att det finns föräldrar som gör en höna av en fjäder. Och att dreven går, till exempel föräldrar ”mot” lärare/skola, men också elever mot ”elev”, kollegor mot ”kollega”, kunder/medborgare mot tjänstemän, media mot enskilda. En annan grupp som numera får utstå hot och konstigheter är anställda inom socialförvaltningar och rättsväsendet och deras anhöriga. Och det är inte rätt. Det är totalt oförsvarligt. Så långt har de rätt i sin artikel.

Det kan var snyggt att i en debattartikel komma med ett motargument till den egna tesen. För att visa att det finns sådana som är relevanta, och sedan bemöta dem med varför man inte anser att de håller. Det är avsaknaden av detta vi reagerar på. De lyfter faktiskt bara ett halvhjärtat motargument, att visst behövs samverkan med hemmet och det finns föräldrar som får kämpa t.ex. för rätten till särskilt stöd. Men inte heller med detta ska lärare besväras, eftersom det inte är lärarnas ansvar!

”Det finns en svårighet för rätteligen frustrerade föräldrar att få till stånd en förändring, till exempel att få det särskilda stöd eleven har rätt till. Här ska rektor och huvudmannen ta sitt ansvar. Det är inte rimligt att det ska landa i lärarnas knän. Det är i grunden en ledningsfråga”.

Det är här resonemanget spårar ur och blir ett typiskt ”låt lärare vara lärare resonemang”. Ja, det är i grunden en ledningsfråga att ha kompetent personal och att stötta dem i sina utmaningar. Men givetvis ligger ansvaret för att arbeta med ledning och stimulans, anpassningar, extra anpassningar och särskilt stöd ytterst på läraren. De finns förstås utmaningar i detta, de behöver ledning och stöd från skolledning och huvudman och av andra professioner till exempel inom Elevhälsan. Men lärare måste  ta sitt ansvar och låta det ”landa i sitt eget knä”.

Lärare anser sig inte alltid ha kompetens, förmåga eller tid till att undervisa alla elever, ibland rättmätigt, ibland inte. Men tyvärr är skollagen inte villkorad. När inte de egna resurserna och kompetensen räcker till, när inte kollegornas stöd ger resultat. Då finns det faktiskt ofta några som är experter på just detta barn. Ja, föräldrarna! Och som den professionella parten i sammanhanget så ”landar ansvaret i lärarens knä”.

Resonemanget i stycket ovan hade kunnat vara ett snyggt motargument som skulle kunna bemöts med att givetvis faller det yttersta ansvaret på läraren, som måste ha en dialog med föräldrarna (vilket är allt annat än drev och orimliga krav), men det krävs ett bra stöd från huvudman och skolledning, vilket de inte alltid får. Därför kan även sådana kontakter från föräldrar helt orättmätigt upplevas som drev. Men man måste förstå lärarens hopplösa situation.

Snälla lärare och fack, var inte så här oförsiktiga i ert resonemang. för våra älskade ungars skull, ja, för allas skull!

Istället för en julklapp till någon du tycker om, kan du ge den ideella föreningen Prestationsprinsen & vänner ett bidrag. Du kan printa ut ett gåvobevis (längst ner på sidan) att ge bort i stället för klappen. Eller bara stötta oss när som helst för att du tycker vi gör ett bra jobb!

Swisha till 123 398 4812 eller sätta in på bankgiro 5192-3704. Sätter du in 300 kr eller mer blir du medlem (som privatperson) i föreningen om du också fyller i namn och email på vår sida om föreningen. Alla bidrag är välkomna, från någon tia till större summor.

Prestationsprinsen & vänner behöver bidrag för att kunna fortsätta stötta eldsjälar, driva projekt som bidrar till utveckling och folkbildning, driva opinion och mycket mer.

Uppskattar du bloggen Prestationsprinsen, vårt arbete med att skriva debattartiklar, möta politiker, ta fram rapporter för att opinionsbilda, vara en av arrangörerna av temadagen för problematisk frånvaro, Hemmasittardagen, och mycket mer? Allt detta gör vi ideellt.

Tack för ditt bidrag!

Vi önskar er alla en God jul och ett Gott nytt år!

Föreningen stöttar bloggen Prestationsprinsen och liknande verksamheter. Den verkar för ökad social hållbarhet med fokus på barn och unga och arbetar särskilt för de som tänker och gör annorlunda, till exempel särbegåvade, högsensitiva, stressade och barn med neuropsykiatriska funktionsuppsättningar. Föreningen har extra fokus på skolfrånvaro och hemmasittande.

Gåvobevis att printa ut: Prestationsprinsen_julgåva_2017

Identifiering och kartläggning av problematisk skolfrånvaro – 15 mars

• Vi går igenom vad som behöver vara på plats för att tidigt identifiera frånvaro och snabbt sätta in insatser, så vi förebygger omfattande frånvaro och hemmasittande elever.
• Kartläggning av frånvaro är svårt och vi ser att den ofta brister. Därför går vi igenom risk- och skyddsfaktorer till omfattande frånvaro och hemmasittande, samt hur vi kartlägger dessa för att hitta relevanta insatser och åtgärder.

Aggie Öhman leder dagen. Hon är specialiserad på problematisk skolfrånvaro och arbetar för ökad psykisk hälsa bland unga genom att erbjuda tjänster för verksamhetsutveckling, utbildning och föreläsningar. Aggie driver Prestationsprinsen, är en aktiv opinionsbildare och författare till Skolans tomma stolar.

Dessutom:
Arbetet för ökad närvaro och uppföljning av frånvaro-arbetet – 17 april

Vi går igenom vad som kan fungera för att bryta hemmasittande. Vi talar om hur vi kan skapa lärmiljöer för att frånvarande elever ska kunna öka sin närvaro, känna sig motiverade, engagerade och inkluderade. Uppföljning är en förutsättning för att kunna ta beslut om en pågående insats. Vi talar både om vad och hur vi kan göra detta. Föreläsare under dagen är Aggie Öhman och Helena Wallberg, specialpedagog, föreläsare, författare med mera. 

Mer information och anmälan.  Sagt om våra dagar:

”Kursen håller så hög kvalitet, jag är imponerad”

”Bra med material som skickas ut innan”.

”Det bästa var att träffa andra som arbetar med samma sak, lyssna på vissa av föredragen, framförallt föräldrarna”.

”Tycker Aggie visar på stor kunskap och ett stort engagemang, hon är tydlig och upplägget är kanonbra”.

Tillitsfulla relationer och frånvarande elevers vardag, nätet och gaming – 7 februari

Tillitsfulla relationer till elev och vårdnadshavare är den viktigaste nyckeln för att bryta omfattande frånvaro.  Vi måste förstå elevens och vårdnadshavarens situation och vardag, deras förutsättningar och behov. Vi tar oss an detta ur ett par olika synvinklar.

• Hur vi kan kommunicera och utforma samtal, text och möten med frånvarande elever och deras vårdnadshavare för att nå fram, skapa tillit, fungerande relationer och samarbete. Det är ofta en stor utmaning.  Vi har med oss kurator Matthias Rowe, specialiserad på problematisk frånvaro. Dessutom gästas vi av förälder till hemmasittande elev eller ung vuxen med erfarenhet av skolfrånvaro
• Många hemmasittare, ja ungdomar, hänger på nätet och har ett fungerande socialt liv där. Vad gör de på nätet? Föreläsare är Aggie Öhman , grundare av Prestationsprinsen och lång erfarenhet av arbete med problematisk frånvaro.
• Vi får hjälp att förstå e-sports (dataspel) och gamingkulturen av Suvani, som är en högt rankad League of Legend spelare. Sagt om Suvani:

 

 

 

Missa inte våra övriga heldagar under våren!

• Identifiering och kartläggning av problematisk skolfrånvaro – 15 mars
  Introduktion av Prestationsprinsens modell för att arbeta effektivt med problematisk skolfrånvaro. Vi går igenom vad som behöver vara på plats för att snabbt och tidigt identifiera frånvaro och kartlägga ”orsakerna”.  Föreläsare är Aggie Öhman (se ovan). 
• Arbetet för ökad närvaro och uppföljning av frånvaro-arbetet – 17 april
  Vi går igenom vad som kan fungera för att bryta hemmasittande. Vi talar om hur vi kan skapa lärmiljöer för att frånvarande elever ska kunna öka sin närvaro, känna sig motiverade, engagerade och inkluderade. Uppföljning är en förutsättning för att kunna ta beslut om en pågående insats. Vi talar både om vad och hur vi kan göra detta. Föreläsare under dagen är Aggie Öhman och Helena Wallberg, specialpedagog, föreläsare, författare med mera. 

Mer information och anmälan.    Sagt om våra dagar:

”Kursen håller så hög kvalitet, jag är imponerad”

”Bra med material som skickas ut innan”.

”Det bästa var att träffa andra som arbetar med samma sak, lyssna på vissa av föredragen, framförallt föräldrarna”.

”Tycker Aggie visar på stor kunskap och ett stort engagemang, hon är tydlig och upplägget är kanonbra”.

Mörkt och tungt? Ja, det är det!

Nu är det bra om vi kan hjälpa våra ungar att klara sista rycket av terminen. Vi vuxna springer fort och det är en stor riskfaktor för våra barn och unga. Vi måste stanna upp och andas djupt så vi inte smittar dem med vår stress. Hålla oss lugna när vi är med dem. Sen kan vi stressa vidare…

Vi rekommenderar att ni sätter er ner med ert barn och skapar struktur, förutsägbarhet och begriplighet om allt som ska hända sista dagarna i skolan och över jul och nyår, ja, hela lovet och inte minst skolstart. Men ta det kanske i omgångar!

Då kan vi tänka efter var, hur, när och med vilka… så att det blir en givande stund. Kanske inte vid matbordet då, utan efter maten, på väg till något, i bilen eller när ditt barn är som mest mottaglig.

Hur gör ni? Hur dokumenterar ni? Ni kanske

• har en whiteboard vid köksbordet, i ert barns rum, bredvid handfatet, på toaletten?
• ritar på ett A3 papper och hänger upp?
• lägger in i kalendern i telefonen eller paddan?
• lägger in i favorit-appen?
• ritar en mindmap?
• kanske har ett bildschema?

Den tid det tar sparar vi in snabbt eftersom det minskar risken för sammanbrott, utbrott och härdsmältor. ”Dokumentationen” kan behöva plockas fram och påminnas om, diskuteras igen förstås. Vi och de har ju så mycket annat i huvudet så här års.Även om den sitter tydligt framme. Lätt om man har det i paddan eller smartphone, men papper i en plastficka ska inte underskattas.

Det här är lätt överförbart till er som arbetar i skolan eller på andra sätt möter barn och unga. Låt oss hjälpas åt att klara december och lovet!

Vi gör med detta användbar dokumentation. Vi gör det för oss själva. Mest gör vi det för våra älskade ungars skull, ja, för allas skull!

---

Spana in våra föräldrakvällar.
Och allt annat på gång!

---

Stötta vår verksamhet med en julgåva!?

Tycker du att detta inlägg var givande? Gillar du vad vi gör? Skänk oss gärna en julgåva, någon tia eller några hundralappar, efter förmåga. Allt gör nytta. Swisha till 123 398 4812 eller sätt in på bankgiro 5192-3704 Prestationsprinsen & vänner. Sätter du in 150 kr eller mer blir du medlem i bloggens vänförening om du samtidigt anmäler namn och mejladress på vår sida om föreningen. Där kan du läsa mer.

Vi har ett nytt upplägg för våra terminskurser. Vi erbjuder tre fristående dagar 7/2, 15/3 och 17/4. Om du går du alla tre motsvarar det vår gamla terminskurs, du kan också välja att gå den eller de dagar som passar dig bäst! Läs mer och anmäl dig!

Tillitsfulla relationer och elevers vardag, nätet och gaming – 7 februari

• Hur vi kan kommunicera och utforma samtal, text och möten med elever och vårdnadshavare för att skapa tillit och samarbete. Aggie Öhman, Prestationsprinsen, gästas av föräldrar, eventuellt fd elev och kurator Matthias Rowe, som är specialiserad på problematisk frånvaro. 
• Många hemmasittare, ja ungdomar, hänger på nätet och har ett fungerande socialt liv där. Vad gör de på nätet?
• Sunami, som är en högt rankad League of Legend spelare hjälper oss att förstå e-sports (dataspel) och lite mer om gamingkulturen.

Identifiering och kartläggning av problematisk skolfrånvaro – 15 mars

• Aggie Öhman tar utångspunkt i Prestationsprinsens modell för ett strukturerat frånvaroarbete och går igenom vad som behöver vara på plats för att vi tidigt ska identifiera frånvaro och snabbt sätta in effektiva insatser som förebygger omfattande frånvaro.
• Kartläggning av frånvaro är svårt och vi ser att den ofta brister. Aggie går igenom risk- och skyddsfaktorer till omfattande frånvaro och hemmasittande, samt hur vi kartlägger dessa för att hitta relevanta insatser och åtgärder.

Insatser för att främja närvaro och användbar uppföljning av frånvaroarbete – 17 april

• Aggie har ett pass om att bryta hemmasittande och ett om uppföljning. Vi ser att uppföjning är svårt och därför ofta har sina brister. Samtidigt är den en förutsättning för att vi ska lyckas såväl för den enskilda eleven och i vårt långsiktiga arbete.
• Vi talar om strategier för att öka närvaron genom vårt bemötande, i våra respektive roller och verksamheter. Vi gästas av Helena Wallberg, specialpedagog, föreläsare, författare-

Läs mer och anmäl dig till en eller flera av dagarna.

Temadagen om problematisk frånvaro, Hemmasittardagen – 2 maj

I maj anordnar vi för femte året i rad temadagen om problematisk skolfrånvaro. Vi jubilerar och har som ambition att ordna ett program utöver det vanliga. Dagen hålls i Skandias aula och vi tackar Stiftelsen Idéer för livet som bidrar med lokalen. Programmet kommer i början av 2018. Läs mer om Hemmasittardagen.

En halvdag om arbetet med problematisk skolfrånvaro på huvudmannanivå 

Planeringen pågår för fullt. Det blir en dag om vad som behöver vara på plats för att få kontroll och ett effektivare arbete med frånvaron i era skolor. Vi tar också upp vad som behöver göras på huvudmannanivå/förvaltningsnivå. Vi visar varför det är viktigt att ansvarig nämnd/styrelse sätter mätvara mål för frånvaroarbetet, riktlinjer för rutiner och ansvarsföredelning och efterfrågar uppföljning. Programmet kommer i början av 2018.