Jaha, då var terminens skolscheman kanske satta och justerade. Eller så pågår pusslet för fullt. Fokus har förstås varit att få till schemat för alla klasser, lärare och elever. Det är lätt att när allt pusslande och fixande är klart känna sig klar. Internt kanske. Men de ska ju också läsas externt. Av föräldrar och elever.
Här kommer i repris ett tidigare inlägg om hur man kan göra skolschemat enklare och tydligare för alla, men även barn med särskilda behov? Annars kan det bli t.ex. som för den här Prestationsprinsen.
Några tips och idéer för att sätta igång tankarna hos er. Ja, det är kanske inte så här ni får ut det ur systemet, men en hel del går att åstadkomma i de vanligaste schemaläggningssystemen. Annars är det inte så svårt att ta fram en excel-mall som kan användas av alla som behöver och om och om igen!
Om inte er skola kan få fram ett tydligt schema, rekommenderar vi föräldrar att göra ett eget schema! Liten insats, stor skillnad!
Något som vi ofta missar är att lära våra elever att läsa ett schema! Det viktigaste tipset är nog att varje år gå igenom schemat tillsammans. Inte bara ämnena utan även hur man läser ett schema, ert schema. Om ni har det digitalt, kan man klicka för att få mer information? Hur då?
Konkreta tips om utformandet:
För att underlätta för eleverna att tyda och förstå schemat och skoldagen:
På en eftermiddag där unga vuxna Aspies fick tala om sin skolgång berättade en tjej att hon under hela grundskolan och gymnasiet aldrig förstått hur man tolkar ett schema. För henne var totalt ologiskt och obegripligt. Gissar att hon såg någon sorts klossar på varandra med obegripliga bokstäver och siffror, sen en linjal som visar tiden. När hon började folkhögskolan fick de agendor, listor på vad som skulle hända. De fattade hon med en gång och kunde se framför sig. Kan vara ett tips kanske?
Fråga om eleven förstår schemat, hen kanske inte kan läsa schemat! Då är det inte konstigt om man kommer med fel böcker, sent eller inte alls…
De flesta förenklingarna av schemat kan göras digitalt. Är det väl gjort så kan lika gärna flera elever, alla(?), få ta del av det. Det här är enkla exempel på stöd som kan vara avgörande för en del elever, hjälpa många och som definitiv inte stör någon, utan skapar faktiskt förutsägbarhet och struktur för alla.
För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull!
Stora konferenser i all ära, men det är i de små sammanhangen det finns tid till diskussion och erfarenhetsutbyte som ger bestående resultat. Få deltagare ger tid att ta upp både era funderingar om enskilda elever och om ert arbete i stort med frånvaron.
Den här Prestationsprinsen är 10 år. Han har började åk4 förra året och tyckte att det var ganska så jobbigt med allt nytt. Han bet ihop och försökte, men det gick inte riktigt bra. Eller det gick faktiskt inte alls bra, i början. Men sen.
Prestationsprinsen tycker det är konstigt att magister Per inte talar om vad de ska göra. Han kan säga saker som att nu är det eget arbete, materialet ligger borta i hyllan. Eller tänk nu på att skynda er att byta om så att ni kommer i tid efter gympan. Det tar ju den tid att klä sig som det gör? Ska man hoppa över byxorna eller vad menar han. Och hur ska man veta när nästa lektion börjar? Dessutom var det flera nya kamrater i klassen och Prestationsprinsen tyckte det var jobbigt att lära sig förstå dem. Sina gamla kamrater visste han liksom hur de fungerade.
Allt detta och lite till resulterade i att han var helt slut efter skolan. Han bara damp ner i soffan framför TV:n eller vid datorn och där han blev sittande… Slutkörd av att försöka vara duktig och sin vilja att lyckas. Inte blev det bättre av att han ibland inte klarade av att planera och få gjort det egna arbetet, inte komma i tid efter gympan eller hamnade i problem med någon ny kamrat… Då blev han dessutom ledsen. Även om mamma, pappa och lillsyrran mest märkte det som ett fruktansvärt humör!
När det är så där som det var förra året. Då blir det också svårt att komma i väg till skolan, han tvekar på morgnarna och vill ibland inte alls gå. Magister Per hade också sagt att nu går de i fyran. Då måste man lära sig att komma i tid. Men Prestationsprinsen har så svårt på morgonen. Han är stressad eftersom skolan i sig stressar på grund av allt det här. Och dessutom vill han att det ska vara som det alltid är, annars måste han liksom börja om eller i alla fall hitta tillbaka till den vanliga ordningen och då är det jättejobbigt! (Struktur och förutsägbarhet)
Drottningen visste inte riktigt hur hon skulle stötta Prestationsprinsen. De försökte att hjälpa honom att följa samma rutin varje dag. Att göra samma sak i samma ordning. Först toa, sen kläderna, sen äta (samma sak i långa perioder), borsta tänder och kamma sig, kolla väskan och att allt är med (Drottningen eller Pappa hjälper) och så iväg. Oftast följer Drottningen eller Pappa Prestationsprinsen.
Det räcker att en sak går fel så blir det så tokigt. Om lillasyster är på toa, eller om hans flingor är slut eller om kläderna är fel… då kan det blir sammanbrott av alltihop! Och då kommer han lätt för sent. och att komma för sent är super-stressande. Eftersom Per sagt att nu går vi i åk4 och kan komma i tid!
Så kom de på ett sätt att få det att fungera bättre. Ett schema. På Prestationsprinsens whiteboard sitter små lappar med varje steg i morgonrutinen. Bredvid är det ritat ett klockslag. Klockslaget är en klocka. Inte 7.05. Det blir lättare att förstå att morgonen inte är en katastrof då lillsyrran är på toan. Då byter bara Drottningen, eller om det är en bra dag Prestationsprinsen själv, plats på toa-lappen och ”klä på sig”-lappen. Prestationsprinsen har lättare att förstå instruktioner visuellt än muntligt. Det är både schemat,klockan och lappar som kan byta plats bra exempel på.
Sen talade Drottningen och pappa med Magister Per om morgonstressen hemma, Prestationsprinsens vilja att lyckas i skolan och leva upp till Pers uppmaning att vara stor och komma i tid. Magister Per förstod precis. Han och Prestationsprinsen har nu en överenskommelse att sådär en 10 minuter är OK att komma sent ibland. Och när han påminner klassen om vikten att komma i tid. Då tittar han lite hemligt och nickar utan att de knappt märks till Prestationsprinsen. Men han ser nicken. För det är deras hemliga signal att nu säger jag något till klassen som du och jag har en specialare kring.
Gissa vad? Med schemat och den hemliga överenskommelsen så kom Prestationsprinsen allt mer sällan för sent… Och allt mer sällan tvekade han över att gå till skolan.
Till detta behövs inga extra resurser. Det behövs en förtroendefull relation, förståelse, kunskap och respekt. Låt oss se till att det inte går en termin eller ett år innan vi får till det! För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull.
Många elever har en för stor eller ökande frånvaro. En del en mycket omfattande!
I september startar vår populära seminarieserie och nätverk om strukturerat närvaroarbete igen. 5 gg under höstterminen, gästföreläsare, flippat klassrum, tillfälle att gå tillbaka och testa, mycket övningar och diskussioner. Info och anmälan.
Kursledare är Aggie Öhman, med lång erfarenhet av arbete med frånvaro och ökad närvaro. Hon har bl.a. grundat Temadagen om problematisk frånvaro (Hemmasittardagen) som dragit fulla hus varje år sen den gick igång 2014. Aggie är författare till rapporten Skolans tomma stolar och har skrivit flera debattartiklar om skolfrånvaro. Sen flera år lett dessa kurser som har 100 procent nöjda deltagare.
Har kanske även er skola några elever som då och då tvekar att gå till skolan eller vissa lektioner? Som ofta har ont i magen eller huvudet och blir hemma? Har ni elever med problematisk skolfrånvaro? Kanske ”hemmasittare”? Vet ni om ni faktiskt har koll på frånvarons omfattning och orsakerna?
Vill ni arbeta mer strukturerat? Få lite verktyg? Ny input?
Vi presenterar en strukturerad process. Ett sätt att arbeta förebyggande, fånga upp frånvaron innan den blir omfattande och då den blivit problematisk. Vi fokuserar extra på identifiera, kartlägga och följa upp, som vi vet ofta är svårt och därför också ofta brister. Modellen bygger på forskning och erfarenhet.
Fem eftermiddagar på en termin, vi gästas av duktiga professionella som delar med sig av sin kunskap, vi arbetar mycket interaktivt och i grupper för stort kompetensutbyte, ni får möjlighet att prova på nya lärdomar i vardagen och ta med er frågetecknen tillbaka till kursen, kunnig kursledare som är med hela kursen, samtliga tillfällen.
Har du inte alltför lång till Stockholm, Göteborg eller Karlstad? Är du rektor, arbetar inom elevhälsan, som mentor, pedagog eller i närvaroteam, kanske på soc eller i vården? Det här är för er.
Välkomna! Läs mer och tinga en plats.
Snart börjar skolan. Skolstart inom någon vecka. Slut på sommarlovet. Ja, det gäller ju att försöka se det positiva och bästa i saker och skeenden, som till exempel skolstarten utan att bli klämkäck. Om vi hjälper våra barn och ungdomar att se positiva saker och bra saker med att börja skolan igen så kan det underlätta. De kommer att söka de saker och situationer vi talat om kring skolstarten och ta de som positiva bekräftelser.
Det här gäller ju särskilt om man har en Prestationsprins. Kanske lite lite orolig, nervös och pirrig. Eller en lite upp i hejsan med alldeles för mycket glädje och energi för att sitta still. Eller alldeles för kreativ för att bara acceptera skolan och undervisningen som den är. Eller en Prestationsprins med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning eller släng av, eller som tycker om att veta saker i förväg. Eller bara en helt normal unge som ska byta skola eller möta något annat nytt och annorlunda som den går och funderar på… Struktur och förutsägbarhet behövs, men också positiva tankar, så att ditt barn eller ungdom kan leta efter det bra med att börja skolan istället för det som bekräftar det negativa.
Sätt er och tänk tillsammans vad som ska bli kul med upprop, skolstart och att börja skolan. Du kan ju smygbörja genom att ta upp frågan vid middagsbordet, då ni plockar hallon eller är på väg i bilen. Har ni problem med ätandet och måltider ändå, så ska du förstås inte ta det då. Bilen är bra för då har man inte ögonkontakt, frågorna och diskussionen blir inte så konfronterande.
Rita, fota,skriv eller filma. Om möjligt är det bra om vi gör detta tillsammans med vårt barn och dokumentera det ni kommit fram till ska bli skoj. En knasig video? Så kanske man kan en del av kvällsrutinen för att komma i säng i tid kanske vara att titta på det? För äldre barn och ungdomar kanske det räcker att skriva eller rita upp dem så att de ser dem t.ex. på whiteboard eller stor lapp på anslagstavla. Det ska gå att se på avstånd. Andra sätt kan vara en lista, lappar i en skål, rita ett papper med stora plustecken där ni skriver i det ”braiga” eller rita det som är bra på ett papper… Få ord!
Vad kan vara bra saker? Här är några idéer som kanske kan hjälpa er att hitta era positiva saker: Att nya skolan ligger närmare, att den nya grannflickan som man lekt med i sommar ska börja i samma klass, att favvoläraren i samhällskunskap är tillbaka från föräldraledigheten, att de nya springskorna är sköna och funkar bra på utegympan, att man har fått en ny och praktiskt skolväska eller kanske en urläcker skolväska, att man nu får cykla till skolan, att eftersom man börjar högstadiet får man gå till parken på rasterna, att de nya blå byxorna är superbra att klättra med, att i år börjar man med spanska, hemkunskap, träslöjd eller kanske fysik…, att få träffa alla polarna igen, att man tränat på multiplikationstabellerna och det ska bli kul att få använda dem, att man tagit moppekörkort eller bilkörkort och kan köra till skolan, att få träffa alla de bra lärarna igen, att den jobbiga biologiläraren slutat eller att man inte har biologi i år, att man nu får äta lite senare så man inte är så hungrig på eftermiddagen…
Ja, du vet bäst vad som stärker och glädjer ditt barn med att börja skolan igen. Hjälp henne eller honom att hitta stänk av det. Eller en hel hög av det. Ta fram er lista eller video eller vad det nu blev ibland de här sista dagarna innan skolstarten. Läs och titta tillsammans. Vi kan bygga vidare på det och goda tankar föder positiva känslor. Och de behövs då vardagen ska dra igång!
För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull!
Som ni märkt har vi sommar och ledigt här. Och det tänkte vi fortsätta med ett tag till. Bara så ni vet… Vi kommer igång i augusti igen med lite tips inför skolstart, det kan dyka upp något inlägg om sommarlov och ledighet innan.
Om du arbetar med barn och unga som har problematisk frånvaro eller hemmasittande, så kolla in våra uppskattade kurser/seminarieserie som går igång i slutet av september i Göteborg, Stockholm och Karlstad.
Almedalen är en fantastiskt mötesplats. Man kan träffa superintressanta människor bara genom att tala med den som står/sitter bredvid på seminariet eller minglet. Makthavare tar sig tid efter seminarier och på gator och torg.
Vårt viktigaste budskap var att flera av förslagen i betänkandet Saknad! Ta elevers frånvaro på allvar och agera, är nödvändiga för Sverige, för de barn och unga de berör och på längre sikt för vår demokrati. Det handlar om barns rätt till utbildning!
Vi vill speciellt trycka på behovet av statistik på nationell, kommunal och skolnivå. Tungt argumentet är att vi måste veta hur många det är som har problematisk skolfrånvaro, eftersom skolan är en rättighet och närvaro är första steget till att nå målen(!) och det gör allt för få. Enligt vår rapport Skolans tomma stolar, så är det många 70 000 mer än 10% i åk4 till åk9, och av dem knappt 20 000 mer än 20%.
Skolverket och bl.a. Lärarförbundet är negativa till bl.a. nationell statistik och det med mycket svaga argument anser vi.
Prestationsprinsen skickade Aggie Öhman till Almedalen hela veckan och hon krokade under ett par dagar arm med Malin Gren-Landell, fd regeringens utredare om skolfrånvaro för att påverka politikers och andra inställning till de negativa remissvaren och vikten av de positivas goda argument.
Vi hade många givande samtal, här är några av dem vi mötte in action. Vi hade mest inbokade möten, men också många spontana pratstunder.
För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull!
Nu drar våra kurser igång snart! Vi har plater kvar i Stockholm och Karlstad. Vi vill gärna fylla på, så nu erbjunder vi ett sista-minutenpris. Häng på!
En kurs om elevhälsofrämjande och förebyggande arbete med fokus på närvaro.
Har ni elever med problematisk skolfrånvaro? Jobbar ni med unga vuxna som varken studerar eller arbetar? Kanske ”hemmasittare”? Vet ni om ni faktiskt har koll på närvaron? Vill ni arbeta mer strukturerat? Få lite verktyg? Ny input? Till bra pris, 4 900 kr exkl. moms. Om flera som arbetar ihop 4 500 kr/person.
Sista minuten pris: 3 000 kr exklusive moms per person!
Vi presenterar en strukturerad process. Fokuserar extra på kartläggning och uppföljning, som vi vet ofta är svårt och därför också ofta brister.
Är du rektor, arbetar inom elevhälsan, mentor, pedagog, arbetar på soc eller i vården? Det här är för er.
Välkomna! Läs mer och anmäl dig.
Så här i slutet på terminen händer det ofta lite annorlunda saker. Vi vill i all välmening avsluta lite lättsamt och med roliga aktiviteter i stället för att ha lektioner när det mesta egentligen är klart. Det är inte lätt och roligt för alla. Men det kan blir för fler om vi vuxna tänker till!
Det finns många barn och unga, ja vuxna också förstås, som har svårt att bryta rutiner, vardagsstrukturen. I skolan visar det sig ofta vid så kallade schemabrytande aktiviteter, som kan vara utflykt, fotbollsturnering, temadag, teaterbesök, friluftsdag, avslutning, samlingar i aula, kyrka, på skolgård…, grupparbeten, ja vad som helst som inte är det vanliga.
Det gäller att försöka förstå varför barnet har svårt med detta. Och lösa de problemen eller orsakerna. Inte straffa att eleven inte deltar eller inte kan hantera situationen, i form av vägran, bråk, stanna hemma, blir sprallig, prata oavbrutet, dra benen efter sig…
Ofta underlättar tydlig kommunikation som ger struktur och förutsägbarhet. Det kan lösa problem och ge möjligheter att ställa frågor.
Om man är pollenallergisk är det skönt att veta att man ska vara inomhus, har man spring i benen är det nödvändigt att se att man slutar tidigare efter teaterbesöket (som man måste sitta still och tyst på så länge), gillar man inte nya saker kan det vara tryggt att man är i gruppen med Kalle och Stina som man känner och att man ska åka 54:an som man är van vid osv. Informera! Det spar tid och jobb även för dig som lärare, och frustration…
Det kan också behövas reträttplatser, dvs. vad ska eleven göra om situationen blir övermäktig. Har ni inte talat om det kommer förstås eleven att bli besvärlig till exempel försöka lämna teatersalongen (pga astma eller problem med att sitta trångt), vägra gå vidare på museet, lämna aktiviteten utan att meddela dig som lärare, börja bråka med den som sitter bredvid… Så kom överens om att eleven kan få sluta tidigare, att den kan få gå tillbaka till ingången och lyssna på musik i mobilen, att man kan gå till läraren som alltid sitter i kaféet i skidbacken …
Vid NPF eller släng av är det ofta två orsaker som ställer till vid schemabrytande aktiviteter, i kombination eller bara den ena.
Problem med själva förändringen – dvs brist på förutsägbarhet, att inte veta vad som ska ske. Det är viktigt att vi förstår att eleven kan älska att se nya saker, få prata med nya människor, uppleva något helt nytt, men behöver en trygg bas. Hen klarar det bara bra om hen vet vad som ska ske var, när, hur och med vilka… Om vi ger en förändringen, det nya, en tydlig struktur, förutsägbarhet och reträttplats.
Problem med nya miljöer, sammanhang och människor i sig – i det här fallet är det faktiskt så att eleven inte gillar, inte kan hantera eller blir förtvivlad/frustrerad av nya situationer och miljöer. Hem har helt enkelt svårt att bryta sina vardagsrutiner, sin dagsstruktur, lämna sin vanliga miljö och att möta nya människor, kanske inte bara nya, utan social interaktion i sig är vansinnigt krävande eller svårt. Här kan det gå bättre om man vet vad ska ske, när, hur och vilka… Men främst ha en konstruktiv dialog med sin lärare om hur man kan anpassa aktiviteten! Inte var med på allt , sitta längst ut, gå i förväg, annan mat, ha en reträttplats…
Förståelse, respekt, förtroende, förutsägbarhet, struktur, reträttplatser, information! För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull.
Åtta tips för en mer inkluderande sommaravslutning!