Föreläsning om problematisk
frånvaro och ”hemmasittare”

Aggie Öhman är en inspirerande talare med lång erfarenhet av problematisk skolfrånvaro och ”hemmasittare”. Hon ger er idéer så ni kommer vidare och talar gärna och insatt om:

• Systematiska arbetssätt och digitalisering av arbetet med frånvaro som huvudman, kommunal förvaltning eller skolledare.
• konkreta tips om hur frånvaroarbetet kan bli en del av det övriga arbetet inom elevhälsan och det systematiska kvalitetsarbetet.
• förbättra arbetet i närvaroteamet, resursteamet, elevhälsoteamet eller vem det är i er verksamhet som möter ”hemmasittare” och elever med omfattande frånvaro
• Aggie talar både om förebyggande arbete, hur man identifierar och kartlägger frånvaro och viktiga delar i arbetet då det redan har blivit problematisk frånvaro eller till och med hemmasittande.

Bokning 

Välkomna att boka via info @ prestationsprinsen.se eller ring Aggie på o7o 553 85 48.

Om Aggie Öhman

Aggie driver Prestationsprinsen, är civilekonom och efter att ha arbetat länge inom tillgänglig kommunikation vidareutbildade hon sig i specialpedagogik och psykologi. Detta ledde till arbete med bl.a. tillgänglig skola. Fokuserar sen många år på  problematisk skolfrånvaro, leder kurser, föreläser, handleder och är författare till den uppmärksammade rapporten ”Skolans tomma stolar, om frånvaro i grundskolan och kommuner och skolors arbete med frågan”.

 

Om man vill veta ännu mer om Prestationsprinsen och Aggie

I september lanserade vi  Skolans_tomma_stolar_om_franvaro_i_grundskolan.  Aggie Öhman är rapportförfattare och den är framtagen av den idella föreningen Prestationsprinsen & vänner med stöd av Skandias stiftelse Idéer för livet. I den har vi genom TNS Sifo tagit fram en rad intressanta fakta om frånvaron i Sveriges grundskolor. Bl.a. har vi kunnat estimera den totala frånvaron i grundskolorna. 70 000 elever har en frånvaro på över 10%, av dem har ca 18 000 mer än 20 % frånvaro (beräknat från kommunernas svar i vår undersökning). Mer om lanseringen den 13 september.

I rapporten efterfrågar vi nationell statistik, lyfter att giltig frånvaro också kan vara omfattande och bli problematisk, att frånvaron ökar med ålder och storlek på skolan och kommunernas ansvar, inte bara som huvudmän, utan för alla barn i kommunens rätt till utbildning och mycket mer! Läs mer här.

Aggie skrev en debattartikel i juni i Dagens Samhälle ihop med Skandias hållbarhetschef Lena Hök och Nina Sanandaji, debattör och författare in för Almedalen. Där presenterade Prestationsprinsen en delrapport på ett seminarium ihop med Idéer för livet.

I Almedalen tog SVT Nyheter kontakt med oss och det resulterade i ett inslag i alla nyhetsinslag den dagen vi lanserade delrapporten. Vid lanseringen gjorde P1 morgons två inslag. lyssna gärna där det står Först i nian… där intervjuas Aggie Öhman.  Ekot hade också två inslag, ett på morgonen och ett vid lunch. Men det vi är mest stolta över är att vi finns refererade till och citerade på många ställen i den utredning regeringen låtit göra om problematisk skolfrånvaro, SOU 2016:94 Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera.

Annat vi gör

Kurs/nätverk om elever med problematisk skolfrånvaro 
Vi ger terminskurser och ibland intensivkurs i kursen/nätverket Professionella i samverkan för hemmasittare. Interaktiv, bygger på deltagarnas utmaningar i vardagen, gästföreläsare som är experter på sina områden och mycket diskussioner så deltagarna lär av varandra och bygger nätverk för framtiden.

Hemmasittardagen
Hemmasittardagen är en årlig konferens. Det är en temadag kring problematiska frånvaro och vi vänder oss till alla som möter barn och unga med denna problematik, skola, kommun, vården, dagliga verksamheter, organisationer och inte minst föräldrar. En mycket uppskattad och prisvärd dag. Vi gör dagen och proffs, föräldrar och ungdomar föreläser. ideellt Nästa temadag blir den 3 maj 2017.

Aggie kan anlitas som konsult.
Specialiteten är att bygga upp arbetssätt/processer. även digitaliserade, ge föreläsningar/utbildningar/workshops om elever med problematisk frånvaro.

Blogg och sociala medier
Prestationsprinsen finns som blogg, facebooksida och på twitter.

I den mycket viktiga och till stora delar mycket bra utredningen Saknad. Uppmärksamma elevers frånvaro och agera (SOU 2016:94) ger man ett förslag till definition för problematisk skolfrånvaro:

Med problematisk frånvaro avser utredningen frånvaro i sådan omfattning att frånvaron riskerar att ha negativ inverkan på elevens utveckling mot utbildningens mål. Det här innefattar all frånvaro, det vill säga både giltig och ogiltig frånvaro samt sammanhängande och upprepad frånvaro.

Här finns två mycket viktiga poänger.

1. Det första är att definitionen inte fokuserar på kunskapskraven och målet att inhämta kunskap enligt läroplanerna. Utan, vi på Prestationsprinsen tolkar det som utredningen med utbildningens mål, menar det som behandlas i del 2 av läroplanen för grundskolan: Övergripande mål och riktlinjer. Här anges att målen dels innefattar normer och värden, dels kunskap. Det handlar till exempel om att kunna göra göra medvetna etiska ställningstaganden, respektera andra människor, ta avstånd från att människor utsätts för kränkande behandling, förstå andra människors, visa respekt för sin omgivning. Även inom avsnittet om kunskaper finns mål som inte direkt handlar om fakta och teorier. Elever ska till exempel kunna lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt, arbeta självständigt och tillsammans med andra, känna tillit till sin egen förmåga, tänka kritisktoch självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden.
2. Det andra är att äntligen(!) en officiell statlig utredning erkänner att även giltig frånvaro kan vara problematisk! Ogiltig frånvaro innefattas i definitionen ovan. Som vi har kämpat för att få fram detta! Det är viktigt därför att vi ser att oavsett anledningar så är omfattande frånvaro problematisk. Det är svårt att komma i fatt då man varit borta länge. Både kunskapsmässigt och socialt, eleven hamnar lätt utanför. Oavsett orsaker så brister det ofta i stödet hur eleven ska komma tillbaka, men också ikapp. Ofta föväntas eleven hoppa in och själv eller med sina vårdnadshavare organisera kom-ikapp-arbetet.

Det är viktigt att skolan identifierar, kartlägger och åtgärdar all frånvaro! Och inte minst förvandlar den till närvaro, för våra älskade ungars skull, ja, allas skull!

Vi gillar inte ordet hemmasittare. Men det används. ett bättre ord är problematisk skolfrånvaro. Det indikerar att frånvaron är så omfattande att den blivit problematisk, för alla. Givetvis för skolan och alla andra inblandade som inte lyckas hjälpa eleven att förmå gå i skolan.

Många kommuner har en frånvarotrappa. En sorts åtgärdsbeskrivning för hur olika roller i skolan ska agera då skolfrånvaro ökar eller har blivit så stor att den är problematisk. Kan se ut till exempel så här (den första som kom upp vid googling. Stockholm stad):

De där är lite olika väl utformade. Ibland står det att då en elevs frånvaro är oroande så skall mentor kontakta vårdnadshavare. Ibland står det oroande ogiltig frånvaro. Vad är en oroande frånvaro? Någon tycker så fort en elev är frånvarande, andra då den blivit näst intill total. Ibland står det ett procenttal, här 40%, det är gansak mycket frånvaro! Ibland står det inte bara kontakta vårdnadshavare, utan också att mentorn under förmiddagen ska ringa vårdnadshavaren,

Så kommer lite saker som ska göras, hemmet ska kontaktas, i värsta fall står det att elev och vårdnadshavare ska informeras om skolplikten, i bästa fall att mentorn omsorgsfullt  (tror Lindingö har just denna formulering om jag minns rätt) ska fråga om det är något i skolan som orsakat frånvaron.

Så kommer det ett nytt steg. Om frånvaron fortsätter så ska elevhälsoteamet kopplas in, då ska man ha möten med vårdnadshavare och försöka förstå vad det är som orsakar problemet. En del kommuner har blanketter som ska hjälpa till i det arbetet. Jag har aldrig sett att någon kommun hänvisar till kap 3 §8 i skollagen, men i exemplet ovan är det verkligen plus för att det står ”åtgärdsprogram”. §8 säger att rektorna skyndsamt ska utreda om någon befarar att en elev inte kommer att nå kunskapskraven eller om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Vilket skulle kunna vara omfattande frånvaro. Det vore ju sympatiskt om vi inte bara pekar på lagrum i förhållande till eleven och familjen.

Så slutar så gott som samtliga åtgärdstrappor med att rektor ska göra skolpliktsanmälan till utbildningsnämnden, enligt 7 kap 23§, som kan besluta om vite (inte i exemplet ovan!).

Vi har en annan, en kompletterande modell till åtgärdstrapporna för arbetet med problematisk skolfrånvaro. Den tillsammans med checklistor i varje steg hjälper oss att förstå vad och hur vi ska göra, med tips om vad som kan vara viktigt att tänka på eller att vara observant på. Det viktigaste är att denna modell är inte en trappa till anmälan och viten. Det är en trappa där slutet och målet är att eleven är i skolan.

Detta tycker vi är en mycket bra och viktig kompletterande modell, med ett mer sympatiskt och tydligt mål: Eleven är i skolan och trivs! Så vill vi ha det! För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull!

70 000 elever i svenska grundskolan har en  frånvaro äver 10 procent. Av dem har ca
18 000 en frånvaro över 20 procent. De indikerar de beräkningar vi gjort på den TNS Sifo undersökning vi lät göra förra året. Även om undersökningen är statistiskt säkerställd, så visar den också att man kan befara att kommunerna inte har full koll på de här siffrorna.

En anledning att frånvaron är så stor kan vara att vi inte gör ordentliga kartläggningar av varför elever är frånvarande. Det märker vi i vårt arbete, det framkommer i Skolinspektionens rapporter om frånvaro från 2016 och i betänkandet Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera. som regeringens särskilda utredare överlämnade i januari 2017. Skolan sätter in åtgärder som vi tror på, hoppas eller brukar göra.

Vill ni komma ifrån det och bli bättre tipsar vi om vårt

Nätverk för professionella i samverkan för hemmasittare.

Om problematisk skolfrånvaro och hemmasittande. Fem eftermiddagar, gästföreläsare, mycket samverkan och kunskapsutbyte, kunnig ledare. Den bygger på Prestationsprinsens modell för strukturerat arbete med frånvaro och närvaro. Kartläggning är ett av de fem stegen i vår modell. Det finns platser kvar till omgången som startar i Stockholm 23 februari. Läs mer och häng på!

Fem tips för hur kartläggning av frånvaro kan fungera bättre:

Grunden för att kunna kartlägga är att man identifierar frånvaron på ett bra sätt. Och analysera den utifrån fler parametrar en eleven. Det gäller att ha arbetat fram tydliga instruktioner och krav på rapportering av frånvaro. Alla ska rapportera frånvaro. Följ upp de lärare som inte gör det, vad har de för problem, vad är det de inte förstår, behöver de hjälp…. Bestäm hur ni gör vid anpassad studiegång, schemabrytande aktiviteter, sen ankomst med mera. Annars stämmer inte frånvarosiffrorna.

• Följ upp de nivåer skolan (eller kommunen) definierat. Konsekvent. Analysera och kartlägg mönster, trendbrott, ovanligheter… Viktigast. Är detta problematisk frånvaro eller inte!?

• Följ upp frånvaro inom det ordinarie elevhälsoarbetet och låt varje erfarenhet utveckla ert arbete till att nå fler. Fastna inte i individuella lösningar som specialpedagogen ska fixa till.

• Många olika perspektiv varför eleven är frånvarande. Om frånvaron är stor kan det ”befaras att en elev inte kommer att de kunskapskrav som minst ska uppnås” och även om en elev gör det, så kan ”andra svårigheter i sin skolsituation” innebära att elevens situation skyndsamt ska utredas (3 kap skollagen). Alltså situationen, inte eleven eller hens föräldrar….
  Enligt t.ex. den engelske forskaren Ken Reid är det oftast brister i skolan som är utlösande faktor för stor frånvaro. Rektorns utredning enligt skollagen innefattar bara skolsituationen. När det gäller elever med stor frånvaro eller kronisk frånvaro så måste vi titta ur ett större perspektiv. Det kan vara riskfaktorer kopplade till:
  1. individens egenskaper,
  2. familjesituationen,
  3. undervisningen och andra skolsituationer
  4. fritiden…

Kartlägg även skyddsfaktorer. Om det behövs måste skolan samverka med soc, BUP med flera.

• Identifiera intressen och vad eleven faktiskt lär sig och lärt sig på egen hand. Lärande är inte samma sak som skolnärvaro. Kan delar av det användas för att uppfylla kunskapskrav. Genom att bygga på det som intresserar och fungerar i de åtgärder vi sätter in ökar chansen att lyckas exponentiellt. Då har vi gjort en bra kartläggning.

Först när vi kartlagt allt ovan upprättar vi en handlingsplan, ofta ett åtgärdsprogram eftersom få elever kan nå målen utan att vara på plats! Det är svårt att göra anpassningar och extra anpassningar i de här fallen, en av tumreglerna är ju att sådana ska kunna utföras i klassrummet. Det blir svårt då inte eleven kommer dit.

De behov som identifierats och ev. problematik kopplas till insatserna/åtgärderna. Den kopplingen ska framgå tydligt.

Om 99 procent av kommunerna och skolorna följer upp problematisk skolfrånvaro, men 70 000 elever har stor frånvaro. Då är det något som inte fungerar! Kan vi försöka få till det här? För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull.

Läs mer om siffrorna ovan i vår rapport Skolans tomma stolar, om frånvaron i grundskolan och kommuner och skolors arbete med frågan. Framtagen med stöd av Skandias stiftelse Idéer för livet.

Hittade det här gamla inlägget. Hade nog formulerat en del lite annorlunda idag. Men i stort lika relevant idag!

Hemmasittardagen 3 maj i Stockholm

Gustav Fridolin tog idag emot utredning om problematisk elevfrånvaro. Vid en presskonferens redovisade regeringens särskilda utredare Malin Gren Landell för det viktigaste delarna i betänkandet ”Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera” från utredningen Att vända frånvaro till närvaro.
Du kan se och läsa om presskonferensen här.

Vi såg presskonferensen och har idag läst stora delar av utredningen och vi är i stort mycket nöjda.  Så mycket av det vi, med flera, har kämpat för, lobbat för, skrivit om och försökt förklara finns med. Saker vi verkligen saknat i Skolinspektionens och Skolverkets tidigare rapporter.
Läs utredningen Saknad. Uppmärksamma elevers frånvaro och agera här.

Mycket från vår rapport Skolans tomma stolar finns med. Dels med klara referenser dels på annat sätt, att de frågor vi lyfte också lyfts i betänkandet. Som att inte fastna i giltig frånvaro, statistik måste till, likson definitioner, hemkommunens ansvar (här tycker vi kanske att det kunde vara tuffare förslag), överlämningar mellan skolor o mkt mer.
Så har vi lite kritiska synpunkter, men det tar vi kommande dagar!

Tack Malin Gren Landell, Annika Haglund Anna Sundborg med flera för gediget gott arbete för våra älskade ungars skull, ja, för allas skull!

Imorgon 9 januari överlämnar Malin Gren Landell och hennes medarbetare betänkandet ”Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera” till utbildningsminister Gustav Fridolin. Det är resultatet av utredningen Att vända frånvaro till närvaro .

Vad gäller förslag om frånvarostatistik hoppas vi att betänkandet innehåller:

• Uppföljning krävs även av så kallad giltig frånvaro, som vi skulle föreda att vi kallar anmäld frånvaro (anmäld av vårdnadshavare eller skolpersonal pga beviljad ledighet).
• Insamling och analys av frånvaro ska ske på skol-, huvudmanna-, kommun- och nationell nivå. Skolverket ges i uppdrag att följa upp på nationell nivå.
• Betänkandet innehåller förslag på uppfölningsnivåer och eventuellt även definitioner.

Läget idag för statistik om skolfrånvaro

Idag arbetar bara drygt hälften av landets kommuner aktivt med att samla och analysera sin frånvarostatistik. Det framkommer i intervjuer med personer som arbetar med frånvarosystemen att det finns en stor felmarginal. Oftast har eleverna mer frånvaro än vad som rapporteras. De elever som uppmärksammas för stor frånvaro har minst 10-15 % mer än vad som anges. Detta beror på att de flesta system har närvaro som defaultvärde, så när lärare missar att rapportera blir det närvaro. Det kan vara att man missar för hela klassen eller att en elevs frånvaro inte noteras för att den pågått så länge att man inte tänker på eleven som frånvarande eftersom hen aldrig är där. I en av kommunerna varierade rapporteringsgraden mellan ca 30 och 95 % (Öhman, 2016).

Det finns idag inga krav på hur skolfrånvaron ska följas upp. Det finns inte heller definitioner på nivåer som ska redovisas. Enligt Gentle-Genitty et al (2015) medför bristen på definitioner att olika verksamheter sätter upp egna. Bristen på enhetliga definitioner för skolfrånvaro medför också problem för forskare, beslutsfattare, skolledare, lärare och andra. Det blir svårt att sammanställa och fastställa omfattningen av problemet. Det påverkar hur frågan ska och kan behandlas politiskt, finansiellt samt utformning av interventionsstrategier (Gentle-Genitty et al, 2015).

Vi behöver krav på uppföljning och analys av frånvarostatistik, samt definitioner

Vi anser att 10 % kan vara en bra lägsta nivå att följa upp, förmodligen har en del av eleverna som då identifieras en ännu mer omfattande frånvaro. Nationellt definierade nivåer för uppföljning skulle kunna vara till exempel oroande frånvaro (10-19 %), problematisk frånvaro (20-30 %) och extrem frånvaro (>30 %). Kanske även en ännu högre nivå som närmar sig 100 %, kronisk skolfrånvaro.

Vi rekommenderar att man avskaffar begreppet ”hemmasittare” och även definitionen långvarig frånvaro (frånvarande mer än fyra veckor i sträck) som Skolverket och Skolinspektionen hittills använt. Det är inte relevant att ha ett så fixt begrepp som ett visst antal veckor total frånvaro. Mycket hög frånvaro eller total frånvaro har förmodligen ungefär samma konsekvenser för elevens skolgång. Dessutom. enligt resonemanget ovan lyckas sällan ett frånvarosystem fånga de elever som faktiskt har 100 % frånvaro. Om en elev har total frånvaro under en längre tid kallas detta kronisk frånvaro i internationell forskning. Det kanske kan vara ett begrepp att ta till sig även i Sverige?

Vi tror att betänkandet kommer att ge oss verktyg för att bygga upp ett effektivt arbete med frånvaro i svenska skolan. Att tro att pedagoger ska höra av sig i tid till skolledning, skolledning till huvudman, enskild huvudman till kommun fungerar bevisligen inte. Vi börjar med att få till fungerande statistik. Det är det enda pålitliga uppföljningsverktyget. För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull!

Gentle-Genitty, C. Karikari, I., Chen, H. Wilka, E. 6 Kim, J. (2015). Truancy: a look at definitions in the USA and other territories. Education Studies. Vol 41, Nos 1-2, p.62-90.

Öhman, A, 2016, Skolans tomma stolar, om frånvaro i grundskolan och kommuner och skolors arbete med frågan, Stockholm, Prestationsprinsen & vänner

Länk till rapporten Skolans_tomma_stolar_om_franvaro_i_grundskolan

Det finns platser kvar till kurs/nätverk om

Problematisk skolfrånvaro och hemmasittare

i Stockholm, våren 2017. Fem eftermiddagar, gästföreläsare, erfarenhetsutbyte och diskussion, frivilliga hemuppgifter, kompetent kursledare Läs mer och anmälan.