Hösten 2016, lika aktuell nu som då, släppte Prestationsprinsen en rapport om skolfrånvaro i grundskolan ” Skolans tomma stolar, om skolfrånvaro och kommuner och skolors arbete med frågan” författad av vår egen expert på skolfrånvaro, Aggie Öhman. Där konstateras att drygt 50 procent av Sveriges kommuner samlar in och analyserade frånvarostatistik, motsvarande siffra var 80 procent för skolorna. Ingen statistik om frånvaro samlas på nationell nivå av t.ex. Skolverket. Vi konstaterar också att ca 70 000 elever verkar ha en omfattande frånvaro.

Så det är många skolor och många kommuner som inte arbetar utifrån statistik i sin uppföljning och i sitt arbete med frånvaro. En slutsats och rekommendation i vår rapport är att det borde samlas in statistik på nationell nivå, ja, på alla nivåer. Regeringens utredare Malin Gren Landell kom till samma slutsats i SOU:n Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera, som lämnades till regeringen i januari. Vi hoppas att alla remissinstanser inser detta också och rekommendera att vi börjar samla in frånvarostatistik strukturerat.

Behövs statistik? Är det inte bara ytterligare pappersarbete?

Det finns ett visst motstånd mot mer ”administration”. Men vad som är onödig administration och vad som är effektiv och användbar dokumentation, beror helt och hållet på hur den används.

Inget nytt – redan idag ska det registreras frånvaro vid varje lektion. Det görs också i de flesta svenska klasssrum (även om det kan vara stor variation i rapporteringsgrad mellan olika lärare och skolor). Men den aggregeras inte och analyseras inte i alla skolor och kommuner, samt inte alls på nationell nivå. Det blir inte mer arbete för den enskilde läraren.

Vad ska man ha närvarostatistik till?

• Insamling och analys av närvarostatistik, är ett sätt att få en komplett bild av nuläget i skolor och kommuner.
• Med statistik kan vi se hur frånvaron förändras över tid på alla nivåer, individ, verksamhet, huvudman, kommun…
• Vi kan få en bild av hur skolfrånvaron varierar i olika områden och skolor.
• Vi kan på analysera statistiken dvs frånvaron och se mönster hur den hänger ihop med vissa skolor, dagar, pedagoger,  arbetslag… Här har vi stor kompetens och kan hjälpa er att bygga upp bra rapporter och föreslå insatser och förändringar.
• Frånvarostatistik är  ett verktyg, ett medel för att målstyra och följa upp om mål nås, att insatser är effektiva (eller inte…). Detta borde vara till nytta i kommuner, huvudmäns och skolans dagliga arbete och i det systematiska kvalitetsarbetet. Prestationsprinsen kan hjälpa er med uppföljning av projekt och insatser.
• Det har visat sig att insamling och analys av skolfrånvarostatistik är förebyggande i sig. Även om inga andra insatser görs verkar medvetenheten minska frånvaron.

Vi behöver få kontroll på frånvaron och om de insatser som görs förändrar situationen till det bättre. Dvs det handlar om att upptäcka ökande frånvaro med en gång och det ska inte gå så långt att elever är hemma i år sk. hemmasittande eller hemmasittare  Vi behöver statistik, för våra älskade ungars skull, ja, för allas skull!

Vill ni bli bättre i ert arbete med frånvaro?
Kolla in våra tjänster .

 

Tips för att underlätta att duscha. Vi har ett populärt inlägg här på bloggen om varför det kan vara jobbigt att duscha. Detta är vanligt för barn och unga med neuropsykiatriska- och autismspektrumtillstånd, ja för många andra också förstås. I det inlägget finns ett par tips, här kommer en bunt till.

1. Om det bara inte funkar. Låt det vara. Ingen har dött av att inte duscha på ett par veckor (eller månader).
2. Det kan helt enkelt ta för mycket energi. Bestäm vissa dagar och kanske tom tid, eller i alla fall när i schemat. På morgonen efter frukost, efter middagen, innan tandborstningen…
3. Många behöver inte tvätta håret så ofta som vi gör. För en del verkar håret vänja sig. Så finns torrschampoo, om det funkar, då ser personen i alla fall inte smutsig ut.
4. Fick tips av en mamma att ge barnet egna flaskor och numrera dem i den ordning man kommit överens om att göra (1. schampoo, 2. balsam, 3. tvål)
5. Produkter som är schampoo och balsam i ett kan underlätta för en del.
6. En del kan behöva ett schema i duschen, vilken ordning man gör saker och
   tid det ska ta.
7. Klocka, timstock eller liknande för att hålla tiden man kommit överens om
   att olika moment ska ta.
8. En del vill hellre bada än duscha. Duscha är ju som sagt ett fyrverkeri av upplevelser. Andra tycker att bada är superäckligt, med alla bakterier som ligger kvar i vattnet.
9. Parfymfritt kan underlätta för en del.
10. Olika tvålar, klibbar fast olika mycket. Testa er fram till en tvål som känns bra och lätt att skölja av. Många oroar sig för om all tvål eller schampoo verkligen är borta.
11. En del har torr hud eller får det periodvis, efter duschen, kanske tvätta med en duscholja i stället. Många tycker det är kladdigt att smörja in sig.
12. Ha olika handdukar eller olika delar av handduken för olika delar av kroppen: håret, kroppen, fötterna, rumpan, ansiktet. Fråga ert barn eller ungdom vad som kan vara viktigt för dem.
13. Förbered. Lägg in kläder i badrummet. Så slipper man gå halvblöt och kall och leta fram kläder.
14. En del är varma efter bad eller dusch, ge dem då tid och OK att gå runt lite halvklädda för att komma i lagom temperatur.
15. Förbered och lägg fram varma, mjuka handdukar och kläder.

Sen är det ju mycket annat i samband med dusch. Kamma eller borsta håret, vilken borste och egen kam kan vara viktigt. Klippa naglar, borsta tänder med mera. Det tar vi en annan gång eller så kan man tänka ungefär som ovan. Bestäm dag. Kanske inte samma som duschdagen.

Fyll gärna på de här 15 tipsen för att underlätta att duscha med bra tips i kommentarer här eller på facebooksidan. För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull!

Föreläsning om problematisk
frånvaro och ”hemmasittare”

Aggie Öhman är en inspirerande talare med lång erfarenhet av problematisk skolfrånvaro och ”hemmasittare”. Hon ger er idéer så ni kommer vidare och talar gärna och insatt om:

• Systematiska arbetssätt och digitalisering av arbetet med frånvaro som huvudman, kommunal förvaltning eller skolledare.
• konkreta tips om hur frånvaroarbetet kan bli en del av det övriga arbetet inom elevhälsan och det systematiska kvalitetsarbetet.
• förbättra arbetet i närvaroteamet, resursteamet, elevhälsoteamet eller vem det är i er verksamhet som möter ”hemmasittare” och elever med omfattande frånvaro
• Aggie talar både om förebyggande arbete, hur man identifierar och kartlägger frånvaro och viktiga delar i arbetet då det redan har blivit problematisk frånvaro eller till och med hemmasittande.

Bokning 

Välkomna att boka via info @ prestationsprinsen.se eller ring Aggie på o7o 553 85 48.

Om Aggie Öhman

Aggie driver Prestationsprinsen, är civilekonom och efter att ha arbetat länge inom tillgänglig kommunikation vidareutbildade hon sig i specialpedagogik och psykologi. Detta ledde till arbete med bl.a. tillgänglig skola. Fokuserar sen många år på  problematisk skolfrånvaro, leder kurser, föreläser, handleder och är författare till den uppmärksammade rapporten ”Skolans tomma stolar, om frånvaro i grundskolan och kommuner och skolors arbete med frågan”.

 

Om man vill veta ännu mer om Prestationsprinsen och Aggie

I september lanserade vi  Skolans_tomma_stolar_om_franvaro_i_grundskolan.  Aggie Öhman är rapportförfattare och den är framtagen av den idella föreningen Prestationsprinsen & vänner med stöd av Skandias stiftelse Idéer för livet. I den har vi genom TNS Sifo tagit fram en rad intressanta fakta om frånvaron i Sveriges grundskolor. Bl.a. har vi kunnat estimera den totala frånvaron i grundskolorna. 70 000 elever har en frånvaro på över 10%, av dem har ca 18 000 mer än 20 % frånvaro (beräknat från kommunernas svar i vår undersökning). Mer om lanseringen den 13 september.

I rapporten efterfrågar vi nationell statistik, lyfter att giltig frånvaro också kan vara omfattande och bli problematisk, att frånvaron ökar med ålder och storlek på skolan och kommunernas ansvar, inte bara som huvudmän, utan för alla barn i kommunens rätt till utbildning och mycket mer! Läs mer här.

Aggie skrev en debattartikel i juni i Dagens Samhälle ihop med Skandias hållbarhetschef Lena Hök och Nina Sanandaji, debattör och författare in för Almedalen. Där presenterade Prestationsprinsen en delrapport på ett seminarium ihop med Idéer för livet.

I Almedalen tog SVT Nyheter kontakt med oss och det resulterade i ett inslag i alla nyhetsinslag den dagen vi lanserade delrapporten. Vid lanseringen gjorde P1 morgons två inslag. lyssna gärna där det står Först i nian… där intervjuas Aggie Öhman.  Ekot hade också två inslag, ett på morgonen och ett vid lunch. Men det vi är mest stolta över är att vi finns refererade till och citerade på många ställen i den utredning regeringen låtit göra om problematisk skolfrånvaro, SOU 2016:94 Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera.

Annat vi gör

Kurs/nätverk om elever med problematisk skolfrånvaro 
Vi ger terminskurser och ibland intensivkurs i kursen/nätverket Professionella i samverkan för hemmasittare. Interaktiv, bygger på deltagarnas utmaningar i vardagen, gästföreläsare som är experter på sina områden och mycket diskussioner så deltagarna lär av varandra och bygger nätverk för framtiden.

Hemmasittardagen
Hemmasittardagen är en årlig konferens. Det är en temadag kring problematiska frånvaro och vi vänder oss till alla som möter barn och unga med denna problematik, skola, kommun, vården, dagliga verksamheter, organisationer och inte minst föräldrar. En mycket uppskattad och prisvärd dag. Vi gör dagen och proffs, föräldrar och ungdomar föreläser. ideellt Nästa temadag blir den 3 maj 2017.

Aggie kan anlitas som konsult.
Specialiteten är att bygga upp arbetssätt/processer. även digitaliserade, ge föreläsningar/utbildningar/workshops om elever med problematisk frånvaro.

Blogg och sociala medier
Prestationsprinsen finns som blogg, facebooksida och på twitter.

I den mycket viktiga och till stora delar mycket bra utredningen Saknad. Uppmärksamma elevers frånvaro och agera (SOU 2016:94) ger man ett förslag till definition för problematisk skolfrånvaro:

Med problematisk frånvaro avser utredningen frånvaro i sådan omfattning att frånvaron riskerar att ha negativ inverkan på elevens utveckling mot utbildningens mål. Det här innefattar all frånvaro, det vill säga både giltig och ogiltig frånvaro samt sammanhängande och upprepad frånvaro.

Här finns två mycket viktiga poänger.

1. Det första är att definitionen inte fokuserar på kunskapskraven och målet att inhämta kunskap enligt läroplanerna. Utan, vi på Prestationsprinsen tolkar det som utredningen med utbildningens mål, menar det som behandlas i del 2 av läroplanen för grundskolan: Övergripande mål och riktlinjer. Här anges att målen dels innefattar normer och värden, dels kunskap. Det handlar till exempel om att kunna göra göra medvetna etiska ställningstaganden, respektera andra människor, ta avstånd från att människor utsätts för kränkande behandling, förstå andra människors, visa respekt för sin omgivning. Även inom avsnittet om kunskaper finns mål som inte direkt handlar om fakta och teorier. Elever ska till exempel kunna lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt, arbeta självständigt och tillsammans med andra, känna tillit till sin egen förmåga, tänka kritisktoch självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden.
2. Det andra är att äntligen(!) en officiell statlig utredning erkänner att även giltig frånvaro kan vara problematisk! Ogiltig frånvaro innefattas i definitionen ovan. Som vi har kämpat för att få fram detta! Det är viktigt därför att vi ser att oavsett anledningar så är omfattande frånvaro problematisk. Det är svårt att komma i fatt då man varit borta länge. Både kunskapsmässigt och socialt, eleven hamnar lätt utanför. Oavsett orsaker så brister det ofta i stödet hur eleven ska komma tillbaka, men också ikapp. Ofta föväntas eleven hoppa in och själv eller med sina vårdnadshavare organisera kom-ikapp-arbetet.

Det är viktigt att skolan identifierar, kartlägger och åtgärdar all frånvaro! Och inte minst förvandlar den till närvaro, för våra älskade ungars skull, ja, allas skull!

Vi gillar inte ordet hemmasittare. Men det används. ett bättre ord är problematisk skolfrånvaro. Det indikerar att frånvaron är så omfattande att den blivit problematisk, för alla. Givetvis för skolan och alla andra inblandade som inte lyckas hjälpa eleven att förmå gå i skolan.

Många kommuner har en frånvarotrappa. En sorts åtgärdsbeskrivning för hur olika roller i skolan ska agera då skolfrånvaro ökar eller har blivit så stor att den är problematisk. Kan se ut till exempel så här (den första som kom upp vid googling. Stockholm stad):

De där är lite olika väl utformade. Ibland står det att då en elevs frånvaro är oroande så skall mentor kontakta vårdnadshavare. Ibland står det oroande ogiltig frånvaro. Vad är en oroande frånvaro? Någon tycker så fort en elev är frånvarande, andra då den blivit näst intill total. Ibland står det ett procenttal, här 40%, det är gansak mycket frånvaro! Ibland står det inte bara kontakta vårdnadshavare, utan också att mentorn under förmiddagen ska ringa vårdnadshavaren,

Så kommer lite saker som ska göras, hemmet ska kontaktas, i värsta fall står det att elev och vårdnadshavare ska informeras om skolplikten, i bästa fall att mentorn omsorgsfullt  (tror Lindingö har just denna formulering om jag minns rätt) ska fråga om det är något i skolan som orsakat frånvaron.

Så kommer det ett nytt steg. Om frånvaron fortsätter så ska elevhälsoteamet kopplas in, då ska man ha möten med vårdnadshavare och försöka förstå vad det är som orsakar problemet. En del kommuner har blanketter som ska hjälpa till i det arbetet. Jag har aldrig sett att någon kommun hänvisar till kap 3 §8 i skollagen, men i exemplet ovan är det verkligen plus för att det står ”åtgärdsprogram”. §8 säger att rektorna skyndsamt ska utreda om någon befarar att en elev inte kommer att nå kunskapskraven eller om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Vilket skulle kunna vara omfattande frånvaro. Det vore ju sympatiskt om vi inte bara pekar på lagrum i förhållande till eleven och familjen.

Så slutar så gott som samtliga åtgärdstrappor med att rektor ska göra skolpliktsanmälan till utbildningsnämnden, enligt 7 kap 23§, som kan besluta om vite (inte i exemplet ovan!).

Vi har en annan, en kompletterande modell till åtgärdstrapporna för arbetet med problematisk skolfrånvaro. Den tillsammans med checklistor i varje steg hjälper oss att förstå vad och hur vi ska göra, med tips om vad som kan vara viktigt att tänka på eller att vara observant på. Det viktigaste är att denna modell är inte en trappa till anmälan och viten. Det är en trappa där slutet och målet är att eleven är i skolan.

Detta tycker vi är en mycket bra och viktig kompletterande modell, med ett mer sympatiskt och tydligt mål: Eleven är i skolan och trivs! Så vill vi ha det! För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull!

70 000 elever i svenska grundskolan har en  frånvaro äver 10 procent. Av dem har ca
18 000 en frånvaro över 20 procent. De indikerar de beräkningar vi gjort på den TNS Sifo undersökning vi lät göra förra året. Även om undersökningen är statistiskt säkerställd, så visar den också att man kan befara att kommunerna inte har full koll på de här siffrorna.

En anledning att frånvaron är så stor kan vara att vi inte gör ordentliga kartläggningar av varför elever är frånvarande. Det märker vi i vårt arbete, det framkommer i Skolinspektionens rapporter om frånvaro från 2016 och i betänkandet Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera. som regeringens särskilda utredare överlämnade i januari 2017. Skolan sätter in åtgärder som vi tror på, hoppas eller brukar göra.

Vill ni komma ifrån det och bli bättre tipsar vi om vårt

Nätverk för professionella i samverkan för hemmasittare.

Om problematisk skolfrånvaro och hemmasittande. Fem eftermiddagar, gästföreläsare, mycket samverkan och kunskapsutbyte, kunnig ledare. Den bygger på Prestationsprinsens modell för strukturerat arbete med frånvaro och närvaro. Kartläggning är ett av de fem stegen i vår modell. Det finns platser kvar till omgången som startar i Stockholm 23 februari. Läs mer och häng på!

Fem tips för hur kartläggning av frånvaro kan fungera bättre:

Grunden för att kunna kartlägga är att man identifierar frånvaron på ett bra sätt. Och analysera den utifrån fler parametrar en eleven. Det gäller att ha arbetat fram tydliga instruktioner och krav på rapportering av frånvaro. Alla ska rapportera frånvaro. Följ upp de lärare som inte gör det, vad har de för problem, vad är det de inte förstår, behöver de hjälp…. Bestäm hur ni gör vid anpassad studiegång, schemabrytande aktiviteter, sen ankomst med mera. Annars stämmer inte frånvarosiffrorna.

• Följ upp de nivåer skolan (eller kommunen) definierat. Konsekvent. Analysera och kartlägg mönster, trendbrott, ovanligheter… Viktigast. Är detta problematisk frånvaro eller inte!?

• Följ upp frånvaro inom det ordinarie elevhälsoarbetet och låt varje erfarenhet utveckla ert arbete till att nå fler. Fastna inte i individuella lösningar som specialpedagogen ska fixa till.

• Många olika perspektiv varför eleven är frånvarande. Om frånvaron är stor kan det ”befaras att en elev inte kommer att de kunskapskrav som minst ska uppnås” och även om en elev gör det, så kan ”andra svårigheter i sin skolsituation” innebära att elevens situation skyndsamt ska utredas (3 kap skollagen). Alltså situationen, inte eleven eller hens föräldrar….
  Enligt t.ex. den engelske forskaren Ken Reid är det oftast brister i skolan som är utlösande faktor för stor frånvaro. Rektorns utredning enligt skollagen innefattar bara skolsituationen. När det gäller elever med stor frånvaro eller kronisk frånvaro så måste vi titta ur ett större perspektiv. Det kan vara riskfaktorer kopplade till:
  1. individens egenskaper,
  2. familjesituationen,
  3. undervisningen och andra skolsituationer
  4. fritiden…

Kartlägg även skyddsfaktorer. Om det behövs måste skolan samverka med soc, BUP med flera.

• Identifiera intressen och vad eleven faktiskt lär sig och lärt sig på egen hand. Lärande är inte samma sak som skolnärvaro. Kan delar av det användas för att uppfylla kunskapskrav. Genom att bygga på det som intresserar och fungerar i de åtgärder vi sätter in ökar chansen att lyckas exponentiellt. Då har vi gjort en bra kartläggning.

Först när vi kartlagt allt ovan upprättar vi en handlingsplan, ofta ett åtgärdsprogram eftersom få elever kan nå målen utan att vara på plats! Det är svårt att göra anpassningar och extra anpassningar i de här fallen, en av tumreglerna är ju att sådana ska kunna utföras i klassrummet. Det blir svårt då inte eleven kommer dit.

De behov som identifierats och ev. problematik kopplas till insatserna/åtgärderna. Den kopplingen ska framgå tydligt.

Om 99 procent av kommunerna och skolorna följer upp problematisk skolfrånvaro, men 70 000 elever har stor frånvaro. Då är det något som inte fungerar! Kan vi försöka få till det här? För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull.

Läs mer om siffrorna ovan i vår rapport Skolans tomma stolar, om frånvaron i grundskolan och kommuner och skolors arbete med frågan. Framtagen med stöd av Skandias stiftelse Idéer för livet.

Hittade det här gamla inlägget. Hade nog formulerat en del lite annorlunda idag. Men i stort lika relevant idag!

Hemmasittardagen 3 maj i Stockholm