I samband med att vi skrev rapporten om stor skolfrånvaro intervjuade vi en rad ungdomar. De hade alla gärna fått vara med delaktiga och att vuxna talat med dem i stället för om dem!

Den 13 september 2016 lanserades vår rapport om problematisk skolfrånvaro Skolans tomma stolar  – Om frånvaro i grundskolan och hur kommuner och skolor arbetar med frågan. Den har kommit till med stöd av Skandias stiftelse Idéer för livet. Den blev uppmärksammad stort i media och är citerad och refererad till i SOU 2016:94 Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera.

Våra övergripande slutsater är:

1. Det måste samlas frånvarostatistik på nationell nivå. Det borde vara självklart att vi måste ha koll på något så grundläggande som om, och i vilken utsträckning, våra barn och unga faktiskt går i skolan. Varje barn har rätt till utbildning och grundskolan ska vara gratis enligt FN:s barnkonvention. Lever vi upp till den om det är så mycket som 70 000 elever i åk4-åk9 som har en frånvaro över 10 procent varav ca 18 000 har över 20 procent? Egentligen vet ingen säkert för bara ca 50 procent av kommunerna följer upp sin frånvarostatistik.
2. Även anmäld frånvaro måste följas upp och analyseras. Det räcker inte att följa upp den oanmälda. Det finns mycket problematisk och omfattande frånvaro inom den giltiga. Och den får liknande konsekvenser oavsett orsak, eleven halkar efter i skolarbetet och tappar ofta det sociala umgänget.
   ooo
3. Undersökningen indikerar många elever med stor frånvaro. I vår undersökning anger kommuner och skolor att den totala frånvaron (anmäld och oanmäld) ökar för varje årskurs och är störst i årskurs 9. Skolledarna anger att 12 % av eleverna i årskurs 9 är frånvarande mer än 10 %, kommunerna anger 17 %. Undersökningen indikerar att över 50 000 elever (mellanstadiet och högstadiet) har en stor frånvaro i Sverige idag, över 14 000 av dem har en frånvaro på över 20 % och mer än 38 000 har en frånvaro på mellan 10–19 %. Tidigare under- sökningar visar att en del av dessa inte alls går till skolan under lång tid, så kallade ”hemmasittare”. Detta trots att vi både har skolplikt och att alla barn i Sverige har rätt till grundläggande utbildning i allmän skola. Följdfrågan blir om Sverige idag säkerställer alla barns rätt till utbildning.
   ooo 
4. Det fria skolvalet kan påverka elevens rätt till utbildning. Utifrån ett barnrättsperspektiv borde det fria skolvalet inte påverka möjligheten för en elev att få sin rätt till utbildning tillgodosedd. Enligt skollagen ska hemkommunen ska se till att skolpliktiga barn som inte går i deras grundskola eller grundsärskola på något annat sätt får föreskriven utbildning. Av kommunerna i vår undersökning är det bara drygt hälften som samlar in statistik över närvaron i sina kommunala skolor. Bara 12 % samlar in statistik från friskolor i kommunen, vilket kan bero på olika lagtolkningar om vad kommunen kan kräva av friskolan. 83 % svarar att de säkerställer att alla barn fullgör sin skolplikt. Nästan två tredjedelar, 64 %, av kommunerna samlar inte någon statistik över frånvaron bland skolpliktiga barn som fullgör sin skolplikt utanför kommunen. Lägg till att 18 % är tveksamma/eller inte vet om de gör det. Det verkar vara potentiellt möjligt att elever med problematisk skolfrånvaro utanför kommunens egna skolor missas. Undersökningen visar också att kommunerna i relativt låg grad låter friskolor ta del av deras stödjande arbete kring frånvaro (34 %). Detta trots att kommunen enligt lag har ett ansvar för att alla skolpliktiga barn fullgör sin skolplikt. Frågan utifrån detta är om det stödjande arbetet ska ses som stöd till skolan eller borde det kanske ses som en insats för att säkerställa rätten till utbildning för alla barn i kommunen, oavsett skolval.
   ooo 
5. Uppföljningen av skolfrånvaron kan förbättras. Kommunen ska se till att eleverna i dess grundskola fullgör sin skolgång enligt skollagen. 80 % av skolorna och 54 % av kommunerna i vår undersökning samlar in statistik över frånvaro. Så gott som alla skolor och kommuner följer upp problematisk frånvaro (99 %). Det betyder att nästan hälften av kommunerna förlitar sig på annan information än egen statistik eller information från annan aktör, till exempel skolorna själva, för att upptäcka problematisk frånvaro. Vi ställer oss frågan hur frånvaron som angetts kan vara så stor då 99 % följer upp och agerar? Kan det vara så att det sätt skolor och kommuner arbetar på inte riktigt fungerar? Ingen officiell statistik samlas på nationell nivå, det tycker vi borde ske i fortsättningen. Vet vi att, och i vilken omfattning, våra barn går i skolan?
   ooo 
6. Skolor och kommuner saknar stöd och riktlinjer i frånvaroarbetet. 71 % av kommunerna och 63 % av skolledarna anser inte att riktlinjer för arbetet med problematisk skolfrånvaro från skolmyndigheterna är tillräckligt tydliga. 62 % av kommunerna och 65 % av skolledarna får inte fullt ut det stöd de skulle behöva. Bara 24 % av de tillfrågade skolledarna tycker att de helt och hållet får det stöd de behöver från sin kommunala förvaltning. Såväl kommuner som skolor anser sig ha behov av stöd och riktlinjer i sitt arbete med problematisk skolfrånvaro, som skolmyndigheterna eller den kommunala huvudmannen/ förvaltningen inte tillgodoser.

Här kan du ladda ner hela rapporten. Har du frågor på innehållet eller vill komma i kontakt med oss för föreläsningar eller konsulttjänster inom Problematisk skolfrånvaro kontakta rapportförfattare Aggie Öhman o7o 553 85 48 eller aggie [at] prestationsprinsen.se

Jag intervjuade en kille i samband med rapporten om problematisk skolfrånvaro som vi lanserar på tisdag. Om alla ser en som ett problem, så ser man sig själv som ett problem, sa han. Då kom jag att tänka på detta gamla inlägget. Som vad jag hör från föräldrar, pedagoger och ungdomar tyvärr är ständigt aktuellt.

I Almedalen släppte vi vår delrapport ”Visst svinn får man räkna med” om problematisk skolfrånvaro. På tisdag kommer hela rapporten ” Skolans tomma stolar, om skolfrånvaro och kommuner och skolors arbete med frågan”. Redan i somras så konstaterade vi att drygt 50 procent av de kommuner som ingick i vår undersökning samlade in och analyserade frånvarostatistik, motsvarande siffra var 80 procent för skolorna. Ingen statistik om frånvaro samlas på nationell nivå av Skolverket. Så det är många skolor och många kommuner som inte arbetar utifrån statistik i sin uppföljning och sitt arbete med frånvaro.

Behövs det statistik? Eller är det bara ytterligare pappersarbete?

Det finns ett visst motstånd mot mer ”administration”. Men vad som är onödig administration och vad som är effektiv och användbar dokumentation, beror helt och hållet på hur den används.

Insamling och analys av närvarostatistik, är ett sätt att få en komplett bild av läget. Och hur det förändras över tid. Vi kan få en bild av om skolfrånvaron är större i vissa områden än andra. Vi kan se om vissa skolor har mer problem med detta än andra. Vi kan på analysera den och se om frånvaro hänger ihop med vissa pedagoger, vissa arbetslag, vissa lokaler, vissa situationer eller ämnen… Då blir det inte onödig administration utan ett verktyg, ett medel för att målstyra och för att kunna påvisa att mål nås, att insatser är effektiva, vilket borde vara till nytta i skolans dagliga arbete och i det systematiska kvalitetsarbetet.

Vi behöver få kontroll på frånvaron och om de insatser vi gör förändrar situationen till det bättre. Vi behöver statistik, för våra älskade ungars skull, ja, för allas skull!

Vill ni bli bättre i ert arbete med frånvaro?
Kolla in våra tjänster och utbildningar.

 

Det är inte bara barn och ungdomar själva som drabbas då skolan eller livet inte riktigt fungerar, det är föräldrar, släktingar och syskon. Dessa underbara syskon som får anpassa och stå tillbaka, men de gör det för att de förstår. De blir fantastiska medmänniskor med åren. Men till ett pris…

Ny rapport om problematisk skolfrånvaro lanseras på gratis frukostseminarium i Stockholm 13 september. Läs mer och följ länken nedan för anmälan. Välkomna!

Ibland beror oönskat beteende på spring i benen och överskottsenergi!

Sugen på vår kurs och nätverk om frånvaro och hemmasittare?
Den 29 september startar nästa terminskurs i Stockholm. Fem tillfällen, sprida över höstterminen.

Har du svårt att gå en terminskurs i Stockholm?
Den 20-21 oktober ger vi en intensivkurs i Stockholm. Vi undersöker också intresse för att delta i andra städer, anmäl ditt intresse så kan vi köra på fler ställen.

Vi arbetar flippat, du jobbar parallellt eller efteråt med att prova kunskaper och insikter i din vardag, du får tillfälle att diskutera framgångar och bakslag. Intressanta gästföreläsare, kunnig kursledare guidar genom hela kursen. Kopplas till strukturerat arbetssätt, prestationsprinsmodellen, forskning och beprövad erfarenhet. Efteråt ingår du i nätverket Professionella i samverkan för hemmasittare.

Anmäl dig eller anmäl ditt intresse snarast! Mer information om våra kurser och anmälan.

Annat vi erbjuder: konferens, verksamhetsutveckling och ledningsstöd

13 sept lanserar vi vår rapport ihop med Idéer för livet, Om frånvaro i grundskolan och hur kommuner och skolor arbetar med frågan
10-11 nov konferensdagar om frånvaro i grundskolan och effektivare arbetssätt. För politiker, förvaltningsansvariga, skolledning
med flera.
Verksamhetsutveckling och ledningsstöd i ert arbete med frånvaron, tex bygga upp nya arbetssätt i förvaltning eller skola.

Mer information om vad vi har på gång
Mer information om rapporten och vår lansering/frukostseminarium
Mer om våra tjänster

Sugen på vår kurs och nätverk om frånvaro och hemmasittare?
Den 29 september startar nästa terminskurs i Stockholm. Fem tillfällen, sprida över höstterminen.

Har du svårt att gå en terminskurs i Stockholm?
Den 20-21 oktober ger vi en intensivkurs i Stockholm. Vi undersöker också intresse för att delta i andra städer, anmäl ditt intresse så kan vi köra på fler ställen.

Vi arbetar flippat, du jobbar parallellt eller efteråt med att prova kunskaper och insikter i din vardag, du får tillfälle att diskutera framgångar och bakslag. Intressanta gästföreläsare, kunnig kursledare guidar genom hela kursen. Kopplas till strukturerat arbetssätt, prestationsprinsmodellen, forskning och beprövad erfarenhet. Efteråt ingår du i nätverket Professionella i samverkan för hemmasittare.

Anmäl dig eller anmäl ditt intresse snarast!
Mer information om våra kurser och anmälan.

Den 13 september kommer hela rappporten om skolfrånvaro. I Almedalen genomförde vi ett seminarium och presenterade en delrapport om skolfrånvaron i grundskolan och hur skolor och kommuner arbetar med den. Hoppas ingen läsare missat delrapportens intressanta innehåll.

Länk till delrapporten: Visst svinn får man räkna med? Skolplikt i all ära men varför följer vi inte upp vår barns rätt till utbildning? Rapportförfattare: Aggie Öhman

Ett av våra viktigaste mål är att få upp den giltiga frånvaron, den anmälda, på agendan. Det verkar den redan vara i de flesta kommuner och skolor när det gäller statistik. Man följer inte alltid upp den i samma utsträckning som den oanmälda.

Det är på nationell nivå vi vill se att skolfrånvaron börjar följas upp löpande. Och vi tror att arbetet kan förbättras på övriga nivåer:

• Totala frånvaron, uppdelad på giltig och ogiltig
• Möjlighet att se detta per kommun
• Analys av detta enligt nya tydliga definitioner, så att vi inte behöver jämföra äpplen och päron som idag. Sätt ett par procentgränser som ska redovisas, 10%, 20% och över 40%, eller några andra.
• Skippa begreppet hemmasittare och definitionen tre eller fyra veckor i sträck. Följ upp barn med stor frånvaro! Oavsett om de biter ihop en gång i månaden eller var tredje vecka och tar sig till skolan. För att kanske återigen hamna i en övermäktig skolsituation, gå hem och bli hemma, igen…

Men vi uppmärksammar också i delrapporten:

• Stor del av grundskolorna och ca hälften av kommunerna för och följer upp egen statistik över frånvaron, 99 % av både grundskolor och kommuner säger sig följa upp frånvaron.
• Trots statistik och uppföljning, anger som exempel skolledarna i undersökningen att 4% av eleverna i åk9, kommunerna att 7,6 %, är borta mer än 20%, det är i genomsnitt en dag i veckan. Det är något som inte fungerar.
• Skolor och kommuner verkar medvetna om att de inte arbetar riktigt effektivt, 60-70 % av dem efterfrågar mer stöd och tydligare riktlinjer från skolmyndigheterna.

Hela rapporten

Den 13 september lanseras hela rapporten på ett kostnadsfritt frukostseminarium i Stockholm. Välkommen! Då tar vi även upp till exempel att det fria skolvalet kan påverka barns rätt till utbildning och funderar kring om kommuner tar sitt ansvar för att säkerställa alla barns rätt till utbildning, samt fördjupar oss i delrapportens resultat.

I media och annat om delrapporten:

SVT Rapport intervjuade oss (Aggie Öhman, Prestationsprinsen och Lena Hök, Idéer för livet) och tog upp vår undersökning i samtliga nyhetssändningar den 8 juli, som artikel på SVT.se

[youtube https://www.youtube.com/watch?v=RcRlYDJShEo?rel=0&w=560&h=315]

 

Vår egen debattartikel i Dagens Samhälle  

Delrapporten refereras till i Dagens samhälles artikel om frånvaro

Academedias artikel om seminariet i Almedalen och delrapporten

Lärararnas Nyheter tar upp delrapporten (men glömmer nämna Prestationsprinsen) och gör en egen vinkling.