Man skulle ju kunna tycka att det vore en grundläggande sak att kontrollera om, och i vilken utsträckning, eleverna är i skolan då skolresultaten faller och siffrorna kring ökad psykisk ohälsa och ökande antal diagnoser bara stiger.

Men av någon outgrundlig anledning samlar vi inte in statistik kring detta. Ingen av skolmyndigheterna, Skolverket eller Skolinspektionen, samlar in och presenterar offentlig nationell statistik kring närvaron, eller frånvaron. En del kommuner samlar in, men inte alla.

Detta kan man tycka är märkligt då vi regelbundet förses med mycket annan statistik, antal åtgärdsprogam, behörighet till gymnasiet, betyg osv. En hel del av detta kan man också se per kommun, fördelat mellan könen, elevernas bakgrund mm. Men inget om närvaron.

Det finns så många barn med stor frånvaro, de och deras familjer far illa på grund av att de inte får hjälp när närvaron slirar, sjukdomen gett enorm frånvaro eller hemmasittandet blivit den enda fungerande lösningen. Lösning? säger ni. Ja, pga av psykisk ohälsa eller för att inte riskera den. Dataspel och vriden dygnsrytm då?, undrar ni vidare. Nej, säger jag en aning provocerande kanske, snarare en konsekvens än en ”orsak”…

Vi måste få koll på elevernas frånvaro! Vi måste samla in kvalificerad statistik på skola-, huvudmanna, kommun- och nationellnivå. Den måste redovisas och den måste analyseras. Vi måste våga se mönstren, våga se bristerna inte bara hos eleverna utan också i lärmiljön (fysisk, klassrum, undervisning, bemötande, lärare, skolledning, elevhälsan…).

Som ett steg i detta kommer Prestationsprinsen tillsammans med Skandias stiftelse Idéer för livet med en rapport som har försökt få ett grepp på frånvaron i skolan och hur vi arbetar med den. Den kommer att presenteras i Almedalen och ett seminarium (8/7 kl 9.30, Skandias trädgård). Vi kommer att presentera lite siffror från vår TNS Sifo undersökning och vår tolkning redan innan dess. Håll utkik. Vi vill bidra till ett bättre skolsverige.
För våra älskade ungars skull, för deras rätt till utbildning skull, ja, för allas skull!

 

Dags igen för den uppskattade terminskursen

Professionella i samverkan för hemmasittare

Start 13 september. Mer info och anmälan.

Så är det maj och snart faktiskt sommarlov. Barnen och ungdomarna ser slutet. Den här dryga månaden går snabbt. Kanske inte nu, men om någon vecka är de greppbara mentalt, man kan se veckorna framför sig. Men inte alls greppbara för alla om man ser till allt som händer, varför det händer och inte minst hur, när, med vem etc. Det gäller elever många, men speciellt de med ADHD, Aspergers, eller släng av. Och elever som ”bara” är stressade, oroliga…

Det här inlägget presenterar jag i ungefär samma form inför varje terminsslut. För det behövs! Vi glömmer så lätt bort de individer som ska var med och planerar för genomsnittseleven, som knappt finns…

Förutsägbarhet – givetvis ska tydlig information om sommaravslutningen ut i god tid. Gärna med bilder på där ni ska hålla till, skolans aula, skolgården, kyrkan eller vad det nu är. Om ni var där förra året finns det säker bilder.

Klarspråk och användbar information – Se till att få med svar på alla frågeorden, de går i varandra, men det är bara bra, då får du med det du glömt på ett ställe på ett annat:

När – datum, när man går/åker dit (om gemensamt), när börjar det, hålltider under dagen och när det slutar.

Vad händer – programmet med tider

Vem/vilka – vilka uppträder, vilka sitter med vem, med vilken lärare, med vem går/åker de dit med, vem kan man prata med om det blir övermäktigt…

Hur – åker vi dit, hur åker vi hem, förväntas alla göra något (Bära klassens skylt, bilda ringar, gå fram och hämta glass….), hur hittar vi på andra lösningar för de som inte pallar.

Varför – för att fira att alla kämpat väl under terminen och nu är det sommarlov! Alldeles oavsett om man kämpat, men inte lyckats komma till skolan eller har fått A i alla ämnen.

Hjälp att få koll – Det behövs lite extra information för en del. Och det är inte bara för de oroliga. De behöver mycket detaljer för att inget överraskande ska hända. Men även överaktiva behöver veta mycket för att veta hur länge de ska bita ihop utan att studsa, peta på någon eller helt enkelt börja springa runt. Samma sak med de som har koncentrationssvårigheter. Eller diabetes, för att veta om lunchen är annan tid.

Begränsa intryck – Andra behöver hjälp att skärma av. Kan er klass få sitta längst bak, stå i ena änden av skolgården, en elev sitta längst ut på raden, ja, det bäst är väl att fråga eleven vad som skulle underlätta. Kanske att få fälla upp luvan. Att ha svårt att sortera information är svårt för många, högsensitiva, de på ”spektrumet” dvs. med adhd eller annat AST och många fler!

Reträttplats – Några behöver veta att det finns en nödlösning eller en reträttplats om det blir övermäktigt. Vem säger de till, vart går de, ska de sätta på musik i sin mobil eller börja spela ett spel eller bara blunda eller gå där ifrån…

Ta hjälp – Inkludera familjen, föräldrar/vårdnadshavare vet mycket om sina barns behov. De elever som litar på varandra och trivs ihop kan stötta den i gänget som behöver det. Bjud in föräldrar till samtal eller varför inte till avslutningen om det underlättar för din elev!

Alternativ – Några kommer inte att komma på avslutningen. De tycker det är för rörigt, för långsamt, för mycket intryck eller att det inte är något att fira… Du vet nog om du har en sådan elev. Kan din sista lektion med eleverna och den eleven göras till något extra? En liten mini-avslutning så att även den här eleven får ett avslut på skolåret och en start på sommarlovet? Bjuda på saft och bulle? Se på film? Skulle eleven uppskatta om mentorn kom hem? Sågs på ett kafé? Tillsammans med några klasskamrater? Eller bara skriva stort att det är sista lektionen och önska alla ett underbart lov, för en del vill bara att allt ska vara som vanligt…

Hemmasittande elever – använd all din fantasi och kreativitet (och ta hjälp!) för att locka din elev som har långvarig skolfrånvaro till någon form av avslutning. Samma med de som har hemundervisning eller på anna plats. Att bara komma och fika med dig kanske, för att tala om och visa att hen hör hemma i skolan och är saknad. Kanske terminen kan sluta med att ni planerar för en bra start nästa termin. Eller åk hem/möt eleven någonstans med en hälsning från dig, favoritläraren, kamraterna. För vissa kanske ett besök av några favvo-lärare och kompisar kan vara aktuellt. För andra absolut inte! Tala med eleven, förmodligen bäst med text via till exempel skype eller sms. Går inte det tala med föräldrarna. Alla vill sluta terminen med att lyckas och något att komma tillbaka till!

Viktigast är att prata med berörda elever. Med respekt och tillit. Så det blir bra för många. För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull!

www.prestationsprinsen.se /Aggie Öhman

 

 

 

 

 

 

Så, då var ännu en långhelg över. För många i alla fall, många var lediga i fredags. Söndagsångest om vardagen och med den vardagens bekymmer och krav kanske smög sig på. Andra är lättade över att den otympliga, ospecificerade, ogreppbara fria tiden äntligen är över! En del kom iväg idag med glädje, en del lite oroliga, men andra blev hemma. Igen…

Vi är alla olika och de flesta som oroade sig för måndagen kommer över det och kommer igång så fort klockan ringer imorgon. Men några tvekade säkert. De ville, men något gjorde att de inte riktigt orkade, förmådde, vågade, tyckte det var värt det… Då kan vi vara skillnaden!

Vi kan göra skillnad genom att skicka iväg ett sms ikväll eller imorgon. Vi kan göra det i egenskap av kompis, morbror, tränare, lärare, rektor, förälder som inte är med sitt barn ikväll, ja vem som helst som bryr sig om tvivlarna. För att sms:et ska upplevas som trovärdigt och ärligt, måste det bygga på en relation av tillit, att barnet eller ungdomen vet att vi verkligen bryr oss. Så vi ska se till att bygga sådana relationer, speciellt till de med lite vacklande skolnärvaro eller andra skolproblem.

Det är ett exempel på ”liten insats stor skillnad”! Ett litet meddelande som tar mindre än en minut kan:

• förebygga hemmasittande och skolvägran,
• det kan göra att en orolig liten själ vet att någon bryr sig,
• det kan göra att en mobbad vågar gå till skolan, det finns ju tydligen en vuxen som ser mig,
• det kan göra en energirik, spontan och initiativrik unge tryggare, bakom allt skäll och alla tillsägelser så finns tydligen ett genuint och varmt engagemang

Sms kan förstås bytas mot meddelande på facebook, kik, skype eller var du nu hittar din tvivlare. Och andra får bara ångest av att vi ”trycker på”. Så vi måste tala med dem och höra vad de gillar och inte, vad som stjälper och vad som hjälper.
För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull.

Inte bara maj är över oss med alla aktiviteter och utflykter. Vi ska planera semester och ledigheter så det blir skoj för alla också.

Då börjar en långhelg för många idag. Fyra dagar ledigt som gör att vi vill passa på. Passa på att besöka släktingar, bjuda hem folk, resa bort, äntligen röja i ungarnas garderober, öppna upp landet, sticka iväg med båten. Aktivitetsrace.

Och detta i maj. Maj då de annorlunda aktiviteterna avlöser varandra i skolan, på jobbet och vår fritid, avslutning på simskola, keramikkursen, grillkvällar med klassen, studentfester och vårfester på jobben och mycket mer.

Behöver vi då fylla den lediga långhelgen till bristningsgränsen?

Det kan vara värt att ge sig själv som förälder lite ställtid. Och hinna fundera. Vad är det bästa för mig, och vad är det bästa för övriga i familjen. Kanske kommer vi fram till att det bästa för en del medlemmar i familjen inte är det  samma som för mig som förälder!?

Så fundera ett varv på om alla behöver göra allt som är inplanerat. Anpassa schemat till den som har minst energi, eller mest energi, är introvert, har svårast med nytt osv.

Det gäller akitviteter på resan till Berlin, det gäller dagarna hos farmor och farfar, det gäller storstädningen av barnens rum, första dagarna på landet, båtturen till Ven…

Det gäller ungarna, det gäller partnern, det gäller dig och det gäller farmor, kusinen, vännerna… För våra älskade ungars skull, ja för allas skull!

 

Då är det maj igen! Alldeles underbart att våren är här. Eller jättejobbigt man har svårt med nytt och olika eller om man är allergisk. Tänk till så fler kan vara med och ha det roligt i skolan och förmå komma till skolan!

Kommuner! Redovisa skolpengen och dess delar öppet! Var finns den där marginalen till anpassningar och särskilt stöd? Hur stor är den!?

Allt inom det offentliga omfattas av offentlighetsprincipen. Vi vurmar för transparens och öppenhet. Alla myndigheter ska ha data offentlig och tillgänglig så att andra aktörer kan använda den ideellt eller kommersiellt.

Så varför har vi inte offentlig statistik på kommunernas så kallade skolpeng!? Varför har vi inte dessutom samlat och krävt att de offentligt redovisar hur de räknar ut den och fördelar den mellan skolor? I grundbeloppet finns en marginal som ska räcka till extra anpassningar och särskilt stöd, om det inte är extraordinärt omfattande (och vad är så omfattande? Det har det bråkats om sista åren).

I dagligt tal kallar vi den skolpeng, i lagen kallas det Bidrag från hemkommunen, det står så här i Skollagens 10 kapitel om grundskolan (liknande formulering finns för alla skolformer):

37 § Hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje elev vid skolenheten. Bidraget består av ett grundbelopp enligt 38 § och i vissa fall ett tilläggsbelopp enligt 39 §. …

38 § Grundbeloppet ska avse ersättning för
1. undervisning,
2. lärverktyg,
3. elevhälsa,
4. måltider,
5. administration,
6. mervärdesskatt, och
7. lokalkostnader.

”Bidragets grundbelopp” är det vi dagligdags kallar för skolpeng. Den är olika stor i olika kommuner och olika kommuner har olika principer för hur de fördelar sina satsningar på skolan. En del har en grundsumma och lägger sen till beroende på t.ex. områdets socio-ekonomiska utsatthet.

Så varje kommun sätter en skolpeng t.ex. på 70 000 kronor. Förhoppningsvis har ju kommunens ekonomer och utbildningsförvaltning tänkt till och gjort en kvalificerad budget på vad de sju kostnadsslagen ovan i genomsnitt landar på eller kan genomföras för. Är det 10 000 per område, nej, undervisningen som ju innefattar lärarlöner är nog större.

Hur ska vi kunna ha en vettig diskussion mellan utbildningsförvaltning, kommunala rektorer och friskolors ledning om elevers behov, eller inte, av tilläggsbelopp om inte kommunen tydligt har reovisat hur skolpengen är beräknad. Hur stor är den där marginalen som ska räcka till extra anpassningar och särskilt stöd? Hur del av varje elevs skolpeng är beräknad att vara ”över” för andra elever att använda. Var finns den delen av budgeten, under elevhälsa, undervisning, administration…?

Så här fortsätter skollagen om tilläggsbelopp:

…  39 § Tilläggsbelopp ska lämnas för elever som har ett
omfattande behov av särskilt stöd eller ska erbjudas
modersmålsundervisning.

 

Tilläggsbeloppet, som alltså är ett extra bidrag för särskilt stöd eller modersmålsundervisning. Det har stormat rejält kring detta sista åren eftersom många kommuner ansåg att det bara gällde elever i behov av extraordinärt omfattande särskilt stöd (efter ett antal restriktiva domar, läs mer på t.ex. JP Infonet) och inte t.ex elever med ADHD. Många friskolor, speciellt resursskolor och indirekt elever blev av med sina pengar och därmed sitt särskilda stöd. Regeringen tillsatte en utredning och 26 januari 2016 kom en lagrådsremiss och senare en proposition som förtydligare detta med tilläggsbelopp:

… tillämpliga förordningar bör ändras så att det framgår att ett tilläggsbelopp inte bara kan lämnas för extraordinära stödåtgärder i form av bl.a. assistenthjälp och anpassning av lokaler, utan att tilläggsbelopp också kan lämnas för extraordinära stödåtgärder som exempelvis ett barn eller en elev med stora inlärningssvårigheter har behov av i undervisningen.

Detta är det välutnyttjade kryphålet i lagen som många föräldrar till barn i behov av särskilt stöd drabbats av. Hårt!

Hemkommunen är inte skyldig att betala tilläggsbelopp för en
elev i behov av särskilt stöd, om betydande organisatoriska
eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

Så låt inte våra barn och ungdomar, våra elever, drabbas av byråkrati, snårigheter och svårtolkade domar. Utan se till att det blir så som regeringen formulerar sig i sin proposition:

Syftet med åtgärderna är att säkerställa att enskilda huvudmän för för-skolor och skolor får de resurser som behövs för att tillgodose varje barns och elevs behov av särskilt stöd.

För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull!

 

 

Välkomna till Hemmasittardagen 26 april 2016 i Stockholm. Vill du bli inspirerad OCH få med dig konkreta tips och tankar? Rätt dag för dig! Och billigt 350kr, ta med dig hela arbetslaget… Våra föreläsare:

Katarina Lindström, barnneurolog på Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, talar om hjärnans utveckling. Hon tar upp vilka krav vi ställer på våra barn och unga och om de är realistiska. Vi får med oss kunskap om hjärnans utveckling som kan hjälpa oss till ett bättre bemötande.

Elinor Kennerö-Tonner och Kajsa Rootzén, biträdande rektorer
På Källbrinksskolan i Huddinge arbetar de aktivt med att skapa en tillgänglig lärmiljö. Det gäller den fysiska miljön, undervisningen, verktyg och möbler, och inte minst inställning och värdegrund. Elinor och Kajsa berättar om sitt arbete och delar med sig av goda exempel på hur de lyckats bygga upp en mer inkluderande skola.

Aggie Öhman, Prestationsprinsen och Christina Wahlström, Idéer för livet
Om statistik och goda exempel på arbete med närvaro. Under våren kommer två rapporter om problematisk skolfrånvaro. Skolinspektionen gör en kartläggning av den ogiltiga frånvaron och om hur skolor arbetar med närvaron/frånvaron. Prestationsprinsen genomför en kompletterande undersökning tillsammans med SIFO, finansierad av Skandia Idéer för livet. En viktig skillnad från Skolinspektionens kartläggning är t.ex. att vi kommer att titta på totala frånvaron, både anmäld och oanmäld; huvudmannens ansvar och vilket stöd som finns och behövs.

Matthias Rowe, Skolkurator och grundare av sommarkollo4.me
Matthias kommer att tala kort om bemötande av barn och ungdomar med långvarig skolfrånvaro samt sitt kollo för hemmasittare, innan han intervjuar och diskutera med våra unga vuxna:

Unga vuxna som har haft problematisk frånvaro
Vi har bjudit in några unga vuxna som haft en strulig skolgång med mycket frånvaro. Men nu har de landat i en fungerande vardag. De berättar om sin resa, sina insikter och tips till oss som möter deras yngre ”versioner” här och nu.

Föräldrar till barn som kommit ur hemmasittandet
Vi har bjudit in föräldrar till barn som ni kommit ur sitt hemmasittande. Hur har dera resa varit och vad tror de gjorde skillnad.

Här hittar du mer info och anmälan.

 

En intensiv eftermiddag i Linköping den 20 april.

Inkludering är ett förhållningssätt som diskuteras för fullt just nu. Ifrågasatt och hyllat. Det är mycket som ska vara på plats innan vi kommer dit. Den viktigaste är förstås en undervisning som når många och där anpassningar och särskilt stöd är en naturlig del för att nå nästan alla. Men också t.ex. att vi hanterar elever med stress, problembeteende eller problematisk frånvaro på ett bra sätt. Hurdå!?

Vi vill bidra med vår kunskap och inspirera kring just detta:

• Att orka hela skoldagen, vad orsakar stress och hur får vi energin att räcka till?
  Föreläsare: Jill Rogheden
• Samarbetsbaserad problemlösning, om hur förändringar i vårt bemötande kan minska ”problembeteende” hos våra barn och unga, elever och brukare.
  Förläsare: Agneta Björck
• Problematisk skolfrånvaro, strukturerade arbetssätt för att ha kontroll på närvaron, förhindra långvarig frånvaro och när den tyvärr inträffar.
  Föreläsare: Aggie Öhman

Det är en prisvärd eftermiddag. Endast 350 kr exkl moms –  så vi hoppas att ni kan komma flera tillsammans och få en gemensam grund och inspiration till arbetsro och lust i skolan. Till en mer tillgänglig skola… Läs mer och anmälan

OBS! Vi har haft problem med anmälan. Har du anmält dig före 3 april är vi tacksamma om du anmäler igen eller ringer Aggie på o7o 553 85 48. Tack.

Välkomna!
Prestationsprinsen och Östgötacare i samarbete med Kinnarps Interior Linköping och Öhman Institutet

Jag blir förvånad över medias rapportering kring Barnombudsmannens rapport Respekt.

Mycket intressant och viktigt om hur dessa barn far illa i skolan. Det konstateras att elever inte får det stöd de har rätt till, hur skolor enligt Skolinspektionen inte upprättar åtgärdsprogram som de borde. Hur skolor hänvisar till administration och ökade kostnader för att slippa ta emot elever med t.ex. neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla intervjuade elever verkar ha fått gå i åratal med sina skolproblem och deras föräldrar har fått kämpa hårt. Den enda könsskillnad som tas upp är att flickor förmodligen är underdiagnosticerade eftersom de i lägre grad får diagnoser.

Ändå blåser flera stora viktiga aktörer som SVT, Sverigens Radio med flera upp att flickor missgynnas… När det vikiga är att vi inte har en inkluderande och tillgänglig skola för alla elever! Jag häpnar, några exempel:

SVT skriver – BO: flickor med ADHD misssgynnas – Barnombudsmannen kräver att lärare måste få ökad kunskap om ADHD och autism. I en ny rapport är BO kritisk till hur flickor med diagnoser missgynnas framför pojkar i samma situation.

Sveriges Radio tar också upp de underdiagnosticerade flickorna som en huvudnyhet i rapporten och följdaktligen intervjuar de Fredrik Malmberg kring detta.

P1 morgon börjar också med sitt genusperspektiv och blåser upp delen om underdiagnosticerade flickor. Men! Sen har de en intervju med biträdande Elinor Kennerö Tonner på Källbrinksskolan i Huddinge, som har en helt fantastisk syn på elever som tänker, känner och gör annorlunda t.ex med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Som talar om helheten och hur man faktiskt kan arbeta bra i en helt vanlig kommunal grundskola. Och vill du höra mer av Elinor och om Källbrinksskolan så kom på Hemmasittardagen.

Aftonbladet tar också upp flickornas underdiagnosticering som en huvudnyhet och huvudslutsats från rapporten. Misstro mot flickor med diagnos är rubriken. Något som jag inte ens kan hitta i rapporten. Att skolan inte skulle tro på flickors diagnos.

Göteborgsposten sätter rubriken Misstro mot flickor med diagnos och Svenska Dagbladet skriver ”Jag fick vänta sju år på diagnos”, Flickor med diagnoser blir inte trodda. Det visar BO:s årsrapport som pekar på allvarliga brister i stödet till funktionshindrade barn.

Nej SVT, Sverige Radio, Aftonbladet, Göteborgs Posten med flera! BO är kritisk till att flickor förmodligen underdiagnosticeras, det kan ses som att missgynnas i och för sig, men det är alla elever oavsett kön som missgynnas genom att inte få sin rätt till utbildning. Det är den stora och viktigaste slutsatsen kring skolan i rapporten! Det inte så att pojkar får bra och korrekt stöd.

Dagens Nyheter tar en mer neutral hållning och summerar rapporten utan att fastna i något genusperspektiv. De tar fokus på att inte ens statens specialskolor för syn- och hörselskadade ger funktionsnedsatta korrekt stöd.

Ibland är det viktigt att lyfta fram flickor eller pojkars perspektiv, men ibland kan det snedvrida en viktig debatt. Så låt oss dra rätt slutsatser från denna viktiga rapport. För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull!

För att bidra till en bättre skola för alla barn

Tillgänglig skola
Linköping 20 april.

Vi talar om stress och hur man får energin att räcka hela skoldagen.
Vi tar upp fungerande bemötande vi så kallat problembeteende
och till sist talar vi om närvaroarbete och hur vi bättre kan möta
elever med problematisk skolfrånvaro. Mer info och anmälan.

Välkomna!