Regeringsförklaringen innehöll satsning på specialpedagogisk kompetensutveckling och ordet neuropsykiatriska funktionsnedsättningar fanns med. Underbart. Dessutom så gillar jag ordvalet i sammanhanget!

Som så många andra påpekat före mig innehöll regeringsförklaringen dessa viktiga ord:

”Ett skolutvecklingsprogram där lärare ges
grundläggande specialpedagogiska verktyg tas fram. Det har stor betydelse inte minst för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.”

Förut har regeringen ofta talat om satsningen på elevhälsan som viktig för HBTQ, tjejer och elever med funktionsnedsättningar. Jag har enträget försökt säga att även många elever utanför dessa grupper och utan funktionsnedsättning behöver en stark elevhälsa. Jag hävdar att det skulle t.o.m. kunna minska behovet av diagnoser och hjälpa våra pojkar och många andra som inte lyckas i dagens skola.

Jag lägger märke till att denna satsning på specialpedagogiskt lyft nämns att det är viktigt ”inte minst för barn med neuropsykiatriska funktionsuppsättningar”. Jag hoppas att det är ett medvetet ordval. Det skulle innebära att man förstår att det är viktigt för dem, vilket vi kämpat länge för (!) men också att det har betydelse för så många andra elever som tänker känner och gör annorlunda: oroliga, stressade, geeks, högsensitiva, hemmasittare, högbegåvade osv helt utan diagnos!

Sen undrar ju jag vad som är specialpedagogik och vad som är pedagogik och sunt förnuft och respektfullt bemötande… Bra att det ska satsas på lärarutbildningen också, till och med studenterna där ser ju att mycket fattas och fungerar mindre bra.

Tack alla fantastiska som kämpar för våra älskade ungars skull, ja, för alla skull!

Efter mina inlägg om trötthet och olika sätt att reagera då situationen är oss övermäktig kom vi i en kommentarstråd in på skolans olika straff och konsekvenser då elever ”uppför sig fel”. Här är lite av mina tankar kring detta:

Att ha ögonkontakt då man talar med någon anses hövligt och normalt för en del, men det är inte ”normalt” för andra. Och det är kanske inte alltid så lätt att förstå. Så utgå från att det finns en anledning om det väldigt sällan fungerar!

Vi talar mycket om hur skolan och lärare ska reda ut alla svårigheter och utmaningar skolan ställs inför idag. Ibland talar vi om föräldrars tunga börda, ännu oftare om deras slapphet. Prestationsprinsarna talar vi alldeles för sällan med, oftare om. Men syskonen, de glöms ofta bort helt.

Ibland tar det bara stopp och slut. Då är det bara att backa och acceptera. Men vi vuxna vill gärna dit och peta, resonera och förändra. Men det är inte läge just då…

Det är mycket nu när skola, idrottsträning, scouter, körer, vardagen drar igång. Det kan bli för mycket. Speciellt om något eller mycket inte fungerar riktigt bra…

Det är Fredag, första hela veckan efter lovet för de flesta.Idag behöver vi alla uppmuntras för veckan som gått.

Fira att det gick så bra, fira att vi gjort framsteg, fira att vi försökte, även om det inte gick alls… Vare sig det handlar om att över huvudtaget gå till skolan eller skolarbetet, idrotten, bakningen…

Fredagsmys åt alla små och stora hjältar som kämpat. För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull!

Åtta tips för att fler ska njuta av förändring och ”roligheter”. Nu är det mycket nytt efter lov och semester. Dessutom är det i augusti, precis som i maj ganska mycket ”roliga” aktiviteter: kick-offer. klassens dag, skolresor osv.

Det här inlägget och checklistan har fått fart på Facebook sista dagarna. Kanske fler som kan inspireras inför den nya terminen?

Blir imponerad av vilket genomslag Friends rapport om mobbning får. På nyheterna hela dagen i går. Det är bra. Det är också intressant vad som tas upp och vad som inte tas upp. Siffran 60 000 tas upp. Ganska lite analys, som vanligt, vore det intressant att fundera över hur all denna mobbing kan fortsätta år efter år? Hur mår en mobbare? Vad orsakar mobbing? Vad är det effektiva förebyggande arbetet? Men debatt drog igång…

SVEKET
Psykolog Christian Olsson skrev på SVT debatt bland annat att  ”Att inte på alla plan motarbeta mobbning och kränkning betyder ett tyst erkännande. Det är vuxenvärldens skamfläck.” Han talar om skygglappar och öronproppar finns på för många inom skolan.

Och visst är det så att skolpersonal har skygglappar, inte medvetet alla gånger, men eftersom mobbningen fortsätter…. Ja, många har mer att göra än de klarar av. Men också för att vi vuxna gör fel val och drar fel slutsatser. Vi står mitt på gården som rastvakter i stället för att vara där vi vet att det händer… Vi tror att tonen helt enkelt är rå men hjärtlig, men ser inte att den är mer rå mot en del. Vi låter eleverna välja kamratstödjare utan att ha ordentlig koll om det är den lämpligaste… Vi bidrar till och med genom att tala nedsättande om vissa elever själva, kanske inte inför andra elever, men inför kollegor, barn och unga läser av den förhållningen även utan ord i korridorer och klassrum.

STRAFFA
På eftermiddagen i går citerades Matz Nilsssons från Sveriges skolledareförbund, artikel på SVT debatt, på ekot – unga som mobbar borde kunna lagföras. Jag tog mig för huvudet och var tvungen att stänga av radion. Vi talar om barn och unga! Lagföra! Vad är detta! Jag läste sedan hans debattartikel. En vass replik som inte bejakar eller bygger resonemanget vidare. Inte ett uns av självkritik. Ingen i skolan har skygglappar och skolan kan inte ta ansvar för allt, mobbningen pågår i sociala medier och dygnet runt… Givetvis har de skygglappar så länge mobbningen fortgår i den här omfattningen. Givetvis har vi vuxna i skolan ansvar för om mobbningen pågår, på samma sätt som föräldrar har hemma, idrottsledare på träningen osv. Jag har skrivit om det trippla sveket mobbade kan råka ut för och Matz Nilssons artikel exemplifierade det.

FÖREBYGGA
Tack Lars Arrhenius, Friends, för din replik till Matz Nilsson ”Det behövs inte mer lagstiftning… De komplexa frågorna om att minska mobbningen handlar snarare om förebyggande insatser än avskräckande exempel”. Tack. Jag är helt med dig.

Straff och konsekvenser lär inte unga att hantera situationer som är dem övermäktiga eller ohanterliga, vilket situationen förstås även är för mobbaren. Lagföra någon ger inget resultat eller förändring i sig. Läs gärna mer om mina tanker kring straff som verktyg i skolan.

Någon vågar stå ut, någon vågar bryta normer, någon säger ifrån, det provocerar och alla kan inte hantera detta och en del av dem blir mobbare. Mobbare i alla åldrar, skolor, arbetsplatser, kamratgäng osv. som vill straffa den som inte bara flyter med och är genomsnittlig.

Tyvärr drabbas de elever som sticker ut på många sätt. De är ett ”problem”,  de får inte de anpassningar och den förståelse de har rätt till, de är ”lata”, ”provocerande”, ”röriga” och mycket mer. Vårt vuxna problembeteende att inte stå upp för extraordinära elever, smittar till klasskamrater och leder till stora problem hos många barn och unga. Mobbning och hemmasittande för att nämna några. Vi måste skärpa oss och ta vårt ansvar. För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull!