Susan Cain höll ett uppskattat TED-talk för några år sedan om introverta. Hon säger bland annat ”introverts bring extraordinary talents and abilities to the world, and should be encouraged and celebrated”. Och kanske värnas om. Vi har ju skrivit en del om detta mycket viktiga ämne i vår extroverta värld…

Susan lyfter bland annat fram detta om introverta:

1. 1/3 till hälften av oss är introverta.
2. Introverta behöver tid till eftertanke, ensamhet, små sammanhang.
3. För att prestera och må bra behöver vi den stimulansnivå som är lagom för oss.
4. Varför ser inte världen ut så, utan med öppna kontorslandskap och oändliga olika gruppkonstellationer i skolan.
5. Det extroverta är idealet i världen idag, i alla fall västvärlden.
6. Introverta är inte blyga!

Se videon som är ca 20 min lång.

[ted id=1377]

Hemmasittare, elever som inte går till skolan, ja de har många namn. Samtidigt finns det en skola som inte förmår, eller eventuellt förstår, med vad och hur den ska agera. I enstaka fall beror det på saker utanför skolan. Jag vill påminna er om detta tidigare inlägg som jag hoppas ger lite input i ert arbete att komma vidare (klicka på länken eller på rubriken nedan).

Drottningen är stressad. Det gäller att få maten i ordning i tid. Det är som att 17.30 är en magisk tid. Om inte maten är på bordet då så brakar det loss något och hela kvällen blir bra mycket tuffare än om det finns mat det där magiska klockslaget.

Det handlar inte om uppfostran. Det handlar om sammanhang. Situationen. Våra beteenden.

Prestationsprinsen är trött och grinig. Han har väl som vanligt bitit ihop hela dagen på Dagis. Kompenserat och kämpat så liten han är. Storebror är alltid trött efter dagisdagen. Det är som om det är alldeles nog att vara bland andra de där timmarna. Resten av eftermiddagen och kvällen behövs för att hämta energi i lugn och ro.

Mormor är där. Hon har hämtat på Dagis för att de skulle få komma hem lite tidigare. Nu ska Drottningen slänga ihop middagen, pussa sina pojkar, lyssna på mormor och djupandas efter en stressig dag på jobbet. Prestationsprinsens vill måla med vattenfärger. Nej, säger hon. Ganska lugnt.
Men jag vill, fortsätter Prestationsprinsen.
Nej, vi ska äta nu, säger Drottningen något mindre behärskat.

Prestationsprinsen visar med all önskvärd tydlighet sitt missnöje, han tömmer ut leksaker på golvet och bankar med en kloss i golvet. Drottningen känner att hon håller på att koka över. Då viska mormor till Drottningen – du, jag vet precis vad du känner just nu. Tro mig. Jag har varit där också. Varför säger du inte bara ja?

Drottningen blir alldeles matt. Vaddå, slänger hon ur sig. Lite för irriterat. Hon ångrar tonen. Mormor säger bara lugnt. Säg ja till att måla vattenfärg. Det tar tre minuter att ta fram och han blir glad, sysselsatt och du får lugn och ro att fixa ihop maten. Ofta är ett ja klokare än ett nej. Inte alltid. Men oftare än man tror. Ett nej är ofta pga ens egen ork. Inte den bästa lösningen… Jag dukar.

Drottningen känner sig dum. Och inser att med ålder kommer vishet. Hon vänder sig till Prestationsprinsen och säger: Ja, men när jag tänkt efter, vilken fantastisk idé att måla vattenfärg. Då kan ju mormor få en teckning med sig hem kanske!

Prestationsprinsen strålar. Lugnet spridet sig. Maten blir klar lättare och snabbare. Lite efter 17.30, men det gör inget. För de sätter sig i harmoni. Och den varar hela kvällen.

Drottningen tänker att mormor är fantastisk. Och klok. Säg ja, för våra älskade ungars skull, ja, för allas skull!

Det här är en checklista för att inkludera fler och för ökad tillgänglighet (finns i utskriftsvänlig pdf under bilden). Den kan följas mer eller mindre ambitiöst, ju mer desto bättre förstås. Den gäller skolan, scouterna, baletten, hos soc, hab, BUP, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, vårdcentralen, i hemmet, ja överallt där människor möts…

Hur ska vi hinna! Har fått en del kommentarer att checklistan ger pedagoger och andra dåligt samvete.  Men om vi bara låter den påminna oss inför varje lektion, så kan vi säkert utan större förberedelse, eller utan att förbereda oss alls, få med svar på några till av frågorna. Som vi kanske hade glömt annars i vår iver att komma igång med det som ska läras ut!

Läs gärna tidigare inlägg med tips kring en inkluderande pedagogik i skolan, men det gäller precis överallt. Framförallt detta Inkludering i skolan. Lite tips och länkar för barn i behov och alla andra.

Kom ihåg, nödvändigt för några, hjälper alla, stör ingen.
För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull!

I utskriftsvänligt format (pdf): Prestationsprinsens checklista för att inkludera fler

Video nummer tre, fem tips för mer inkluderande läxor och några mindre bra, eller vi tycker faktiskt dåliga läxor! (ursäkta lite dåligt ljud)

[youtube https://www.youtube.com/watch?v=Uhok0pI2XnA?rel=0]

Kort sammanfattat. Bra läxor:

1. Läsa bok – som eleverna vill läsa eller som vi lyckats få dem motiverade att läsa genom att förklara syftet och nyttan!
2. Gör något tidsbestämt – läs i tjogo minuter, leta efter franska ord på förpackningar (smink t.ex), kolla efter E-ämnen i kylskåpet, intervjua någon om något eller leta bara fakta kring giraffer, andra världskriget eller immunförsvaret.
3. Använd hemmiljön – tips ovan.
4. Repetera saker – plugga glosor och annat som man redan gått igenom och förstått.
5. För att få för förståelse – ge tips på film, artikel, klipp, radioprogram, podd eller annat eleverna kan välja två av att lyssna/läsa/se för att öka förförståelsen inför nytt område.

Dåliga läxor är bland annat:

• Att göra klart
• Saker som ska bedömas
• När vi inte har en tanke eller förmedlat tanken som ligger bakom, blir meningslös.
• När läxan är bara för att eller ett straff! gå hem och skriv varför du inte ska svära, kasta snöboll, borde gjort annorlunda…

Och viktigast av allt, läxor kan vara livsfarliga eller i alla fall helt fel. Om en elev har en övermäktig livs- eller skolsituation, då behövs all ledig tid till återhämtning.

Vi måste tänka till på vad vi ger för läxor! För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull!

Introverta har vi skrivit om förut, det är ständigt aktuellt. Enligt Karl Jungs ursprungliga definition innebär…

• … introvert att man laddar energi i små sammanhang, kanske till och med i ensamhet.
• … extrovert är det motsatta, man finner energi tillsammans med andra. I större sammanhang.

I vardagen har vi märkt att vi ofta glömmer vad introvert och extrovert står för. Vi säger att någon är extrovert därför att den är social, utåtriktad, bra på att kommunicera, mingla, småprata och är glad på fester och andra sammanhang där det är mycket folk. Och vi kallar gärna den lite mer asociala för introvert. Men det kan vara helt fel…

Introvert och extrovert handlar inte om hur vi uppför oss, utan var vi hämtar energi! Sen är det inte sällan det sammanfaller med var man trivs, men inte alltid.

Det är detta som gör att vi missbedömer våra, barn, elever, kollegor… Föräldrar försöker få skolan att förstå hur utmattande en vanlig skoldag är eller utflykter. Inte sällan får de svaret: Nejdå, hen var glad och aktiv hela tiden. Och hade så roligt!

Någon som verkar så glad på festen, utflykten, teaterbesöket, kick-offen, skoldagen, friluftsdagen… kanske egentligen inte alls orkar med den… det tar så mycket energi att det kommer att få konsekvenser. Man kan inte jobba eller vara i skolan nästa dag eller an orkar inte med alls under en längre period. Får en ny period av hemmasittande kanske. Utmattningen kan leda till glömska, irritation, frustration, aggression eller total passivitet… ångest och depression.

Och vi runt omkring resonerar helt galet när tycker att de bangar som inte hänger på. Vi ”vet” ju att de tycker det är kul, så då är det oss de dissar…

Att behöva mycket tid till återhämtning kan gälla introverta, men också barn, unga, vuxna med ADHD, Asperger, hypersensitiva, stressade, i sorg… Då kan det handla om att antingen alla intryck åker rakt in osorterade och ofiltrerade, eller att vissa saker upplevs så starkt att det nästan är ohanterligt.

Fast vi tycker det är obegripligt. Så vi måste komma ihåg att energitjuven kan finnas där man trivs, eller ser ut att trivas, som bäst!

För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull!

Inlägget är uppdaterat i april 2018 efter Tim Avicii Berglings sorgliga död.

Apropå min senaste video på kanal Fundering Inkludering och mina senaste Facebookuppdateringar vill jag damma av detta inlägg. Ständigt aktuellt. Många tar fel på kämpande föräldrar till Prestationsprinsar och slappa eller curlande föräldrar.

Och när vi tar så fel. Då går det rakt in i hjärtat. Lite som en smäll i magen också. När omgivningen inte förstår… Många gliringar från släkt, skolan och omgivning… Men det finns också de som förstår.

Vill påminna om detta inlägg. För alla kämpande föräldrars skull, för alla ungars skull, ja, för allas skull.

 

Nu har vi alla börjat komma tillbaka till vardagen igen. Vi har spenderat ledigheter och helger med barn, släkt och vänner, deras barn, släkt och vänner kanske. Och vi har mer eller mindre smidigt fått insyn i hur olika vi tänker och vilka olika värderingar och ”regler” vi har i olika familjer, släkter och sällskap!

Är det curling och daltande? Eller kan det vara acceptans och strategier kanske. Återigen, det handlar om hur vi ser på situationer (inte personer…?)

Video nummer två (alltid ca 3 min) på vår kanal Fundering Inkludering.
Prenumerera och kommentera gärna. För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull!

[youtube https://www.youtube.com/watch?v=MlCJrOenEms?rel=0&w=640&h=360]

Nu lanserar jag tillsammans med Helena på Specialpedagogen Fundering Inkludering, en videokanal på youtube där vi delar med oss av våra funderingar kring inkludering.

Vi satsar på att en video ska vara ca 3 min lång. Med en speciell tanke till er som kanske tycker bloggtexter kan bli lite långa och mycket text…
(Vi försöker tänka inkluderande!)

Prenumerera, kommentera, dela och fundera.
För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull!

[youtube https://www.youtube.com/watch?v=onVtu-C9c0w?rel=0&w=640&h=360]

Det gäller att förbereda på bästa sätt hemma inför skolstarten. Det här inlägget återkommer vid varje skolstart med lite variation…

 

Att börja skolan är en stor omställning för många av våra barn. Förhoppningsvis har vardagen fungerat bra och ni har hittat era rutiner och strukturer för att få sommaren att fungera. Men nu är det dags att förbereda skolstarten.

• Förbered – förhoppningsvis har ni fått bra och detaljerad information om eventuella förändringar inför vårterminen, visa och tala med ditt barn om dem. Rita, fota använd mobilen, penna o papper, scheman, appar och kalendrar…
• Rätt och tillräcklig information – ring eller maila om ni behöver mer information från skolan eller vill ordna något du vet kan underlätta för ditt barn (sitta bredvid en viss kompis eller nära en dörr, få rita under tiden, ha med sig sin stressboll…)
• Ta hjälp av andra barn. Lättare att gå till skolan med en kompis? Vem skulle det vara? Ordna så de träffas innan skolstart, så blir det mer naturligt.
• Berätta i tid. Rita in i kalendern och tala om det. Förutsägbarhet, men utan att stressa. Svår avvägning. Repetera. Ta dig tid att svara då frågorna ställs.
• Fokusera på det du vet är svårt. Förändringar som nya lärare och klasskamrater? Att byta från träslöjd till syslöjd? Och berätta det som du vet underlättar för ditt barn.
  • Om t.ex. ditt barn oroar sig för att det är rörigt i korridoren, berätta då var han ska möta sin mentor/lärare/assistent (stäm av innan med personen i fråga förstås), försök ordna så att han vet var han ska sitta, kanske han kan få vara med och bestämma det, se till att skolan ordnar en reträttplats  för honom. Vad ska han göra om det bara inte fungerar.
  • Om det är svårt med förflyttningar, se till att någon är avsedd att stötta vid dessa. Att någon påminner en stund innan om att snart ska vi gå, vi ska gå till vårt klassrum, vi går genom parken, det tar bara 15 minuter (ungefär som fem låtar), jag är med dig eller du ska gå med Stina… Eller att elevens assistent och ditt barn/eleven går lite innan alla andra så de är på plats först och hinner kolla in klassrummet innan alla kommer?
• Fokusera på det som är bra och kul – tala om det som är bra, bygg på det som är bra situationer, ämnen, personer, saker…
• Visualisera – kan ni göra en lapp, ett schema, en bildsekvens som går att ta med, skulle det göra det göra första dagen eller veckan enklare?
• Finns för ditt barn – blir ditt barn lugnare om du lovar att följa ditt barn till skolan? Ta dig då den tiden, eller mormor eller brorsan? Kom överens om att gå med ända fram och tills fröken kommer om barnet vill det eller vänd ett kvarter innan skolan om din unge föredrar det!

Men tänk också på att avsluta lovet på ett tryggt sätt för ditt barn.

• Fläng inte runt in i det sista. Hitta inte på en massa ”skoj”. Ditt barn behöver komma in i vardagen hemma.
• Rutiner och ritualer skapar trygghet – det kanske kan vara OK med lite för mycket tid i stallet, framför TV:n. över böckerna eller vid datorn. Det kanske är den igenkänningen och förutsägbarheten som ger energin och laddningen att klara den stora omställningen att börja skolan om ett par dagar.
• Dygnsrytmen – försök att vrida tillbaka dygnsrytmen om den hamnat fel.
• Sol och rörelse – locka honom eller henne att röra på sig och att komma ut i sol och dagsljus de här sista dagarna. Men efter förmåga och ork. Belöna och motivera med något du vet är uppskattade och inte stressande, få baka bullar, du spelar TV-spel med henne/honom, glass, bad, favoritmat, tidning.
•  ”It takes two to tango”, så vi vuxna måste hålla huvudet kallt, se misslyckanden som ett led i att försöka och hålla vårt humör i styr…

Tänk till och lycka till. Men framförallt, ta det lugnt och coolt. För din egen skull. För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull!