En dag satte sig Drottningen och Prestationsprinsens lillebror, Lillprinsen, i bilen. Drottningen skulle skjutsa Lillprinsen till fäktningen. Hon tyckte om de här stunderna. Det var bara de två. De hann prata lite och inte sällan kom det fram något som Lillprinsen funderade över. Lillprinsen brukade också se ut att må gott.

Det var så skönt för Drottningen att ha tid att svara honom i lugn o ro utan syskonen. Det är inte alltid så lätt eftersom Prestationsprinsen tar mycket tålamod, plats och energi. Inte bara för Drottningen och hennes man, utan även för syskonen. Och förståelse. Förståelse från syskonen att det som kallas rättvist, kan vara väldigt orättvist om den ska anpassas efter var och ens behov och förutsättningar.

Mamma, sa Lillprinsen. Vet du vad? Nej, sa Drottningen. Jag är både lillebror och storebror! Vad menar du, sa Drottningen. Hon förstod nog vad han menade, men fortsatte, du är ju fem år yngre än storprinsen och tre år yngre än Prestationsprinsen. Mmm, men när man är lillebror till en Prestationsprins måste man ofta vara storebror ändå…

Drottningens hjärta slog ett extra slag. En tår rullade nerför kinden. Och hon visste faktiskt inte om hon var glad, ledsen, stolt, förtvivlad eller bara berörd. Men det kändes… bra.

Det finns många småsyskon som får vara storebröder och storasystrar. Vi vet sällan vilka de är. Men de kämpar, för sina syskons skull, ja. för allas skull!

Om skolfrånvaro och kommuner
och skolors arbete med den

Lansering av ny rapport och kostnadsfritt
seminarium den 13 sept. Anmälan och mer info.

Nästa omgång kurs och nätverk Professionella i samverkan för hemmasittare startar 29 september. Intensivkurs 20-21 oktober.

Drottningen är helt slut. Allt är på tok. Det fungerar inte alls i skolan för Prestationsprinsen. Att börja mellanstadiet har varit en katastrof. Han klarar inte all planering och allt han ska komma ihåg. Saker glöms, han blir ledsen och inte minst frustrerad. Det finns ett par stycken i klassen som tycker det är spännande då Prestationsprinsen tappar kontrollen. Lite extra kul att vara ojuste just då…

Även här hemma är det svårt. Han vill bara var inne i huset, han ställer till scener om de ska iväg. Det är som om han inte klarar förändringar. Möjligen om han vetat långt i förväg, eller det är något de gör regelbundet. Allt ska vara samma sak. Hon blir tokig. Ska hela familjen behöva leva helt inrutat och schemalagt!

Syskonen, Storprinsen och Lillprinsen lider. De säger inte mycket. Men de har ett otroligt tålamod med Prestationsprinsen. Hans utbrott som gör att de får sitta och vänta i bilen då de ska iväg på något, vi middagsbordet då han inte vill äta, vid läggningsdags då det mesta blir kaos över att behöva sluta spela data. att de behöver hjälpa till då Prestationsprinsen slipper. Att de behöver åka med till Faster Anna, fast Prestationsprinsen slipper…

Alla avbrott är katastrofer, vare sig det är att gå upp, gå och lägga sig, komma och äta, sluta läsa, sluta se på TV, sluta spela data… Och då måste de andra klara sig själva.

Drottningen brukar smita in i tvättstugan, lägga sig på golvet och bara gråta ut alla sin förtvivlan och maktlöshet. Varför kan inte skolan se allvaret, varför fick de vänta i tre månader på att komma till BUP och hur kan de tro att en Prestationsprins som är så förtvivlad, desperat, desillusionerad och helt utan tilltro till skol- och vuxenvärlden ska åka iväg till BUP och prata med en psykolog… Hon trodde att det fanns ett fungerande skyddsnät. Lillprinsen gråter ofta han med. Han blir rädd och förtvivlad och förstår ingenting då Prestationsprinsen får utbrott. Han är rädd för sin egen bror… Även hos pappa kommer det en tår, en liten och långt in i ögonvrån, men den avslöjar lika mycket förtvivlan som de andras störtfloder. Storprinsen verkar bära det hela inom sig, eller om det inte berör honom?

Nu sover i alla fall alla tre barnen. Hon släcker sin lampa och undrar vart livet ska ta dem. Då hör hon det. Snyftningarna. Hon tassar in till Storprinsen. Han gråter förtvivlat. Huvudet är nedborrat i kudden. Han som varit stark genom allt kaos. Drottningen inser att hon nog litegrann missat honom i allt annat. Han har börjat ny skola, åk7 mycket nytt, nya klasskamrater och så all kalabalik hemma. Hon lägger sig ner bredvid honom. Stryker honom över håret. Vyssjar honom så stor han är. Han tittar upp rödgråten och i förtvivlan säger han: Varför kan ingen hjälpa honom!? Varför kan inte ni vuxna hjälpa honom!? Hur kan det vara så här!?

Drottningen får inte fram ett ord. För hon har inget svar. Hon undrar själv. Hon ger honom en varm och innerlig kram. Det är det ända hon kan erbjuda. Tröst – men inga svar…

Tänk vad många det är som kämpar i det tysta, för våra älskade ungars skull, ja, för allas skull!

Jag får ofta bra och givande kommentarer. Jag fick en av @TheKatGyl som jag fastnade lite extra för. Det var ett strålande exempel på allt det jag försöker inspirerar till, på en annan vardag, på en positiv syn på funktionsuppsättningar, lösningsfokus, kreativitet, på utgångspunkt från barnets intresse och situation…

Vi har skrivit om problem med maten. Att vi kanske inte sak ta fighten just när det är släktkalas eller livet är som jobbigast. Ibland är det bästa bara bjud på det gästerna gillar. Men vi kan jobba på det hemma, sakta men säkert. I det här fallet var det, om inte ätstörning, så i alla fall ätproblem och problem med maten som löstes med hjälp av en dataspelsfigur: lönnmördaren Ezio i Assasins Creed.

Den finurliga mamman

När Prestationsprinsen frågade om jag skulle vilja skriva ett litet gästinlägg så tvekade jag inte en sekund då Prestationsprinsen varit en plats som gett mig enorm styrka och inspiration att orka lite till (tillsammans med leken och mina barn). Genom att omvandla min kommentar på Prestationsprinsen tidigare inlägg om den ”begränsade matmenyn” ska jag nu berätta om hur vi förvandlades till kockar åt en lönnmördare och fick en garderob att förvandlas till en restaurang.

Om garderoben som förvandlades till en restaurang

Vid denna tid hade vår värld krympt till storlek av en garderob och den dagliga kampen handlade om att öppna världen igen. Världen i en garderob innebar även att det bara fick plats för en maträtt och så kunde vi inte ha det. Det blev helt enkelt dags att komma på en lek.

Givetvis måste man pröva sig fram för omvandlingen sker inte i en handvändning och tipset bör ses som en inspiration till att hitta just det som passar alla kungligheterna. Det bygger i alla fall på grundläggande principer kring att skapa lust och motivation genom lek. Eftersom lek även innebär överraskningar och lite spänning så finns även detta moment inkluderat i ”tricket” (för det är ju på samma gång ett trick, men det får man glömma bort och låta sig ryckas med).

1. Ta reda på vad ditt barn är intresserat av. Spelar ditt barn något spel där karaktärerna äter en viss rätt så börja där. Kanske man sett en film eller läst en bok så funderar man vad för mat man äter i den världen, osv. För några dagar sedan kunde man läsa i tidningen om att hoberna i Bilbos äventyr förmodligen åt mycket D-vitaminer, men mitt tips är nog att bara nämna Bilbo och skippa snacket om vitaminerna. För egen del började vi med Assassin’s Creed som utspelar sig i Italien (givetvis föregicks valet av flera test innan vi hittade rätt).
2. Nästa steg är att skapa inlevelse. Börja fantisera och spåna kring den värld ni väljer att utforska. När äter de, vad äter de, hur gör de med mat, vem äter vad, vad äter hjälten, osv.
3. Ta nätet till hjälp eller en kokbok. Om man tex söker på Bilbo och recept finns det mycket att hitta. För egen del blev det en kokbok med italiensk mat (hetast var den från Toscana då Ezio kom från dessa trakter).
4. Med lekens spänning och med hjälp av inlevelsen sätter man upp regler för leken/spelet. För vår del blev det att blunda och blint bläddra i boken med löftet, regeln, att det man pekade på måste man äta.
5. Resultatet av att låta slumpen avgöra blev kittlande och läskigt men eftersom spelets regler måste följas och vi lekte att vi var italienare, precis som hjälten i Assassin’s Creed, så är det bara att hugga i. Vi gav oss ut för att hitta de rätta ingredienserna (!) och i samförstånd bröt vi mot reglerna och fuskade när det blev alldeles för svårt eller äckligt och försökte då istället att hitta alternativ.
6. När allt var klart och vi hade avsmakat maten gjorde vi en analys kring hjälten och hur synd det var om Ezio i Assassin’s Creed som behövde äta den maten, osv. Men på resan upptäckte vi saker som smakade riktigt gott och kunde läggas till menyn som snart fick sådant omfång att den skulle kunna platsa på restaurang.

Jag kan tillägga att salvian gick bort men vad gjorde det – vi var ju kockar åt en lönnmördare.

Lycka till!

nu är jullovet snart slut. Flera veckor hemma utan större krav för många, för stora krav och svårigheter för andra, gör att det är en stor omställning att börja skolan för många av våra barn. Förhoppningsvis har vardagen fungerat bra och ni har hittat era rutiner och strukturer för att få lovet att fungera. Eller inte… men nu är det hög tid att förbereda skolstarten.

• Förhoppningsvis har ni fått den information ni behöver. Fått bra och detaljerad information om de förändringar som eventuellt väntar, visa och tala med ditt barn om den.
• Ring eller maila om du behöver mer information eller vill ordna något du vet kan underlätta för ditt barn (sitta bredvid en viss kompis eller nära en dörr, få rita under tiden, ha med sig sin stressboll…)
• Berätta i tid för ditt barn. Om musiken är utbytt mot bild den här terminen. Rita in i kalendern och tala om det. Förutsägbarhet, men utan att stressa. Svår avvägning.
• Fokusera på det du vet är svårt. Förändringar som nya lärare och klasskamrater? Att samlas i aulan första dagen? Att vara med många? Och berätta det som du vet underlättar för ditt barn.
  • Om t.ex. ditt barn oroar sig för mycket folk, berätta då var han ska möta sin mentor/lärare/assistent (stäm av innan med personen i fråga förstås), ta reda på var i stora aulan hans klass ska sitta, försök ordna så att han vet vem han ska sitta bredvid, kanske så att han kan lämna salen lätt, tala om tydligt hur länge det pågår och se till att ordna en reträttväg för honom. Vad ska han göra om det bara inte fungerar.
  • Om det är svårt med förflyttningar, se till att någon är avsedd att stötta vid dessa. Att någon påminner en stund innan om att snart ska vi gå till vårt hemklassrum/kemisalen, vi går över gården, det tar bara 5 minuter (ungefär som 1,5 låtar), jag är med dig eller du ska gå med Stina… Eller att elevens assistent och ditt barn/eleven går lite innan alla andra så de är på plats först och hinner kolla in klassrummet innan alla kommer?

Men tänk också på att avsluta lovet på ett tryggt sätt för ditt barn.

• Fläng inte runt in det här sista dagarne. Hitta inte på en massa ”skoj”. Ditt barn behöver komma in i vardagen hemma.
• Det kanske kan vara OK med lite för mycket tid i stallet, framför TV:n. över böckerna eller vid datorn. Det kanske är den igenkänningen och förutsägbarheten som ger energin och laddningen att klara den stora omställningen att börja skolan.
• Försök verkligen att vrida tillbaka dygnsrytmen om den hamnat fel.
• Locka honom eller henne att röra på sig och att komma ut i sol och dagsljus varje dag. Men efter förmåga och ork. Belöna och motivera med något du vet är uppskattade och inte stressande, få baka bullar, du spelar TV-spel med henne/honom, glass, bad, favoritmat, tidning.

Tänk till och lycka till. Men framförallt, ta det lugnt och coolt. För din egen skull.
För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull!

Vridit på dygnet under lovet? Lite fundersam inför skolstarten nästa vecka? Här kommer lite tips till alla föräldrar till barn, med eller utan neuropsykiatriska problem, inför skolstarten. Då är det bara några dagar kvar till lovet är slut och skolan sätter igång igen. Kanske har också ni vridit på dygnet och med det både mat- och sovtider?

Då är det dags att försiktigt börja förbereda skolstarten i nästa vecka. Diskutera med er Prestationsprins när han lägger sig och går upp nu under lovet och när det ska gås upp när skolan är igång. Så är det ”bara” att komma överens om att gå och lägga sig en halvtimme tidigare per dag och inte minst komma överens om att gå upp en timme tidigare per dag!

Att avsluta roliga saker är svårt. Försök att komma överens om ett naturligt, återkommande avbrott och rutin på kvällen. Det kan vara att ni tittar på något favoritklipp på youtube, gärna på smatphone eller surfplatta så ni kommer ifrån datorn; läsa högt, läsa själv eller lyssna på talbok, ett kapitel per kväll; se en långfilm (börja titta i tid!), spela ett spel, digitalt eller IRL; kvällsmacka en bestämd tid (som då förstås blir en halvtimme tidigare per dag)… Det bästa är förstås att göra samma sak varje kväll.

De flesta Prestationsprinsar är logiska och resonabla. I teorin. Sen kan det behövas mutor och ett oändligt tålamod från dig för att hjälpa till att genomföra er plan. Kommer man i säng i tid och upp i tid kanske man kan få chokladmjölk eller annan lyxfrukost? Och glöm inte att andas lugnt och hålla dig lugn. Bråk bidrar absolut inte till Prestationsprinsars motivation… För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull!

Avbryta, men inte tåla att bli avbruten? Blivit arg på brorsan, faster, svärfar eller vännen som ständigt avbryter andra, men kräver utrymme för sin monolog utan att bli avbruten? Funderat på varför? Här kommer lite tankar kring vad detta beteende kan bero på, kanske kan det hjälpa framöver.

Drottningen suckar. Det är så svårt att försöka diskutera eller resonera med Prestationsprinsen. Han avbryter så fort han kommer att tänka på något, men tål inte att bli avbruten. Då blir han så irriterad att ögonen blir svarta. Han kan tala i fem minuter utan att släppa in någon annan i samtalet. Försöker någon flika in något säger han bestämt ”men avbryt inte, jag pratar nu!”.

Men sen när nästa person talar, Drottningen eller ett syskon, då avbryter han på en gång. Om då Drottningen försöker förklara att ”nu avbryter du ju själv, precis så som du inte vill att andra gör”, så förstår han inte. Han gör verkligen inte det. På riktigt. Han förstår inte alls vad Drottningen talar om då hon säger att han har olika regler för sig själv, än vad han tycker gäller för andra.

När hon frågar varför han avbryter hela tiden, så frågar han ”vi pratar ju, vi pratar väl med varandra?” Men varför avbryter du, frågar Drottningen igen. ”jag säger saker som hör ihop, jag kommer på saker som hänger ihop med det andra säger. Om jag inte gör det på en gång kommer jag inte ihåg vad jag tänkte och ville säga”…

Men Prestationsprinsen, älskade unge, du låter ingen flika in något när du pratar, andra kanske också tycker att de säger saker som hänger ihop med det du säger. Har du tänkt på det? Då svarar Prestationsprinsen, men då kommer jag av mig! Andra tänker ofta fel, det hänger inte alls ihop eller har fel. Då vill jag inte lyssna. De förstår inte hur jag tänker.

Så är det, tänker Drottningen. Impulsiviteten gör att Prestationsprinsen avbryter. Oförmågan att hålla flera tankar i huvudet, att upprätthålla fokus gör att han inte klarar av att någon annan avbryter. Eftersom han inte kan  förstå hur andra tänker, eller kanske inte ens att andra faktiskt tänker annorlunda, så tycker han att det är ointressant om inte han förstår associationen eller inte tycker att den hör till ämnet…

Avbryta, men inte tåla att bli avbruten

Så här beter vi oss alla. En del mer än andra. Avbryta, men inte tåla att bli avbruten. Det här beteendet uppstår ofta vid stress. Det är inte ovanligt att personer med ADHD, Aspergers och andra autismspektrumtillstånd har liknande svårigheter med sin impulsivitet, korttidsminne och förmåga att förstå andras situation. Så vi måste rusta oss med tålamod, förståelse och kunskap om orsakerna till detta oerhört påfrestande beteende. Det betyder inte att de som uppför sig så här inte kan bli bättre på att konversera. Men vi måste förstå deras svagheter som ska utvecklas först!
För vår egen, våra älskade ungars skull, ja, för allas skull!

Ledighet ger tid till eftertanke. Här är en fundering vi kan ta med på långpromenaden, utförsåket, liftkön, beachen eller varför inte till soffan… Många gånger blandar vi ihop oordning och störande beteende med annorlunda ordning och annorlunda beteende. Annorlunda mot vad vi förväntat oss. Eller skulle önska för att vi själva ska må gott, vara lugna och komfortabla. Vår egen ”comfort-zone”.

Det finns skolor där man inte får ha mössa, inte gunga på stolen, inte ha mobiler, inte sitta på golvet eller bakofram på stolen…
Det finns skolor där man får ha mössa, får gunga på stolen (eller sitter på stora bollar), får ha mobilen med skön musik, sitta hur man vill…

Man kan inte säga att det är den första kategorins skolor som når bäst resultat.
Man kan inte heller säga att det är inte den andra kategorins skolor som når bäst resultat.

En mössa hindrar ingen att höra vad fröken säger, det blir inte svårare att läsa, skriva eller räkna. Att få sitta så det känns skönt underlättar inlärning, så lite gung eller bakofram kan vara en magisk nyckel till kunskap. Likaså lite soft musik medan man räknar…

Det handlar om hur man sätter reglerna och hur man följer upp dem. Och då tror jag att den skola med stor tolerans till vad man har på sig, hur man sitter eller till om eleven lyssnar till klassens oljud eller skön lugn musik medan den räknar, tillsammans med tydliga regler och kärleksfull, tydlig (förutsägbar och strukturerad) uppföljning av reglerna, är de som lyckas. Lyckas att förmedla kunskap, lyckas att inkludera flest elever, lyckas att få flest att må bra i skolan och lyckas förmedla en schysst värdegrund…

Att mössa är OK är inte samma sak som att det är OK att bolla med den eller rycka av kompisens. Att gunga lite på stolen är inte samma sak som att få slamra eller gnissla med den. Att ha med mobilen betyder inte att man får surfa, facebooka eller messa på lektionstid (om det inte ingår i uppgiften). Och det betyder inte att man får spendera lektionen med att lattja med mössan, gunga på stolen, sätta sig bakofram, byta till att sitta på bordet och sen golvet, och lyssna på skön musik istället för lärarens genomgång.

Det här exemplet var om skolan, samma sak gäller på kontoret, träningen eller scouterna. Det handlar om att ta vårt mandat som vuxna, lärare och ledare- Att fundera på målet, vad är det jag vill uppnå. Att fundera på varför jag stör mig på vissa saker. Och sen klura ut vad av det som stör mig hindrar verkligen mig och klassen, medarbetarna eller gruppen att nå målet.

Det är nog inte mössan, det är hur tjejen med mössan beter sig.
Det är nog inte att killen vickar på stolen utan det ihop med vad han säger och gör dessutom.
Det är nog inte mobilen utan vad den används till…

Så våga se beteendet. Våga säga ifrån det som stör er att nå målet. Men, för att lyckas, våga försöka förstå vad som ligger bakom. Och försök hjälpa mösstjejen, gungkillen och mobilgrabben att lösa det problemet. Ta hjälp, speciellt av dem. För att ta av sig mössan, sluta gunga eller stänga av mobilen hjälper inte mot koncentrationssvårigheter, särbegåvning eller överskottsenergi… snarare tvärtom… för våra älskade ungars skull, ja, för allas skull.

Tips inför sommarlov med barn som tänker annorlunda. Nu börjar lovet. Med vaccinationerna klara eller nygjorda tester kan många av oss dra iväg på storstadsresor, till släkten eller solsemester. Har man ett barn, eller annan familjemedlem, som inte är så förtjust i nya saker eller är i behov av struktur och förutsägbarhet så kan en semester eller resa bli lite knepig om den innehåller flera stopp, olika sov- och matställen, mycket folk, nya människor och nya miljöer. Kanske ett nytt land!

Tänk på att lov kan betyda en stor lättnad även för barn och unga som inte går till skolan, så kallade hemmasittare, eller ”bara” med omfattande skolfrånvaro. Läs ett blogginlägg som förklarar hur lov kan kännas för elever med omfattande frånvaro.

Tips inför sommarlov med barn som tänker annorlunda

Det här är skrivet till föräldrar, men går lika bra att applicera på elev, kollega, sambo, fruga, man… Det är viktigt att skapa struktur och förutsägbarhet genom att noga förbereda barnet (eller maken, eller…). Och se till att det finns mentala och fysiska reträttplatser.

Tänk på att det är skillnad att ha problem med övergångar och nya miljöer. Om man ska förenkla lite behöver det första mer förberedelse, count-down och naturliga brytpunkter. Medan det andra behöver förutsägbarhet och förberedelser.

En radda tips inför sommarlov och resor med barn som tänker, känner och gör annorlunda:

Förutsägbarhet

• Gör ett schema med vad som ska hända varje dag (inte för mycket text!), gärna med bilder eller teckningar. Gärna i en plastficka så att det kan tas med, diskuteras inne, ute, vid maten… ja, när det är läge. Inte då du vill.
• Använd allt som finns på internet, visa på kartor var landet, staden, hotellet ligger. Visa hotellets, campingplatsens, museets, badplatsens… webbsajter. Kanske inte allt på en gång, Lite övergripande i förväg och mer detaljerat allt eftersom det är dags för nästa etapp, besök, utflykt…
• Om ni ska besöka vänner och släkt. Visa bilder på dem, tala om vad ni gjorde när ni var där sist, har de en Facebooksida, en youtubekanal ni kan kolla på tillsammans?

Trygghet i det nya

• Använd smartphone eller andra mobila enheter om ni har. Lägg in i kalendern med text och bild, lägg in påminnelser eller använd någon bra schema-app.
• Printa ut och ta med det som verkar skapa trygghet och förutsägbarhet.
• Om ni nu väljer att vara i många nya fysiska miljöer, försök skapa mentala trygga, kända miljöer som kan tjäna som reträttplatser. Det kan vara mycket: spel på mobilen eller paddan, favoritboken, kanske en kudde hemifrån, favoritlåtarna på Spotify/I-tunes, få stanna i bilen… Ja, tänk till. Vad kan ditt barn känna trygghet i trots att det befinner sig i ny miljö?

Problem med mat på resor

• Kan du ta med dig någon mat i reserv? En konserv som du vet att barnet gillar? Nudelsoppa? Smörgås?
• Låt ditt barn äta hamburgare, varmkorv eller flingor hemma på hotellrummet hela semestern.
• Eller gå till samma restaurang varje kväll. Låt ditt barn äta lasagnen eller köttbiten varje kväll. Det kan också vara en upplevelse. Ni lär känna personalen. Det finns säkert massor på menyn för resten av familjen.
• Det är inte fel att gå på kända matkedjor, ja ni vet, som till exempel säljer hamburgare, pasta, smörgåsar och ser i stort sett likadana ut i varje stad och vilket land man än är i. Om man ska stå ut med allt nytt kan det vara tryggt att detta är bekant. Mat är ju extra svårt för många.

Energirika barn

Har du ett barn med mycket (!) energi så är det lika viktigt att det får avreagera sig som reträttplatser. Därför gäller det att planera in stopp och tillfällen  för att springa i kapp, hoppa tjugo gånger, stå på händerna, hoppa rep, kicka med älskade bollen osv. Att hyssja och tysta barn med överskottsenergi slutar bara i bråk. Energin måste ut! Och kommer den inte ut i benen så kommer den tyvärr ofta ut som bråk och tråkigt humör! Och det smittar strax till dig. Och då är helt plötsligt den trevliga utflykten inte så trevlig…

Reträttplatser

En annan sak är att reträttplatser kan behövas just där och då. Så du kanske måste lämna den trevliga guidningen av den gamla staden, underbara skaldjurslunchen vid beachrestaurangen eller skidbacken efter två åk. För det blev för mycket. Då är det så. Det bara är så. Tyvärr.

Man kan testa med en mental reträttplats i de lägena. Funkar det att få gå undan till bänken ni kom överens som på Gamla Torget eller med en kopp varm choklad på kaféet (ensam eller med någon), eller att slippa äta upp, och lyssna på favoritmusik i hörlurar eller spela spel på mobilen?

Ställtid

En annan sak är ställtid. Lägg inte in för mycket i ert schema. Hinn andas och ge ditt barn tid att återhämta sig. Det kan behöva sova massor eller ta en mellandag och bara se på TV. Bli inte arg. Det är ett reellt behov! Samma sak att det kan behövas tid att förbereda sig för kvällens restaurangbesök, ge då barnet ställtid. Kanske inte ska åka på utflykt på dagen och gå på ny restaurang på kvällen?

Sammanfattning tips inför sommarlov med barn som tänker annorlunda

Ja, det finns massor att tänka på. Bästa tipsen för sommarlov med barn och unga som tänker, känner och gör annorlunda. är att tänka struktur, förutsägbarhet, ställtid och reträttplatser, mentala eller fysiska. Då ökar förutsättningarna för en kul semester tillsammans! Och lyssna på vad era barn och ungdomar säger och önskar. För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull!

Prestationsprinsen är glad att det är lov. Drottningen också. Men det är inte helt lätt. Vardagens rutiner är borta och det är svårt med all frihet. Friheten och alla möjligheter kan ibland hanteras med tydlighet, belöningar och reträttplatser.

Vare sig man är hemma, i solen eller på storstadssemester behöver det tänkas till har Drottningen lärt sig. Det här lovet är de hemma.

Med oceaner av tid är det lätt att fastna vid data- och TV-spel, facebook. boken, instagram eller bloggar. Svårt att förstå varför man ska lägga sig då man kan sova länge. Det är ju ingen skola. Hur får man till motion i vardagen då?

Prestationsprinsen behöver tydlig struktur och förutsägbarhet även på lovet. Hitta rutiner och stor förutsägbarhet kring överenskomna aktiviteter. Då måste Drottningen visualisera, förklara och få Prestationsprinsen att förstå och acceptera. Och det är inte lätt.

Hon har några knep. Drottningen hittar ett mål med det som ska göras. En nytta eller kanske att någon Prestationsprinsen är fäst vid blir glad.

• En promenad är diffust och meningslös, men att gå för att fika (till ett favvo-fik och sen hem igen) eller handla en god middag (gå till affären och sen hem) är mer begripligt?
• Att baka en god kaka för att åka och hälsa på Farmor och Farfar känns ofta för Prestationsprinsen som typisk ”nu ska de aktivera mig”-idé, men om man resonerar om hur glad Farfar blir, är det mer motiverande.

Så försöker Drottningen med motivationshöjare och belöningar också:

• När vi har handlat skor kan vi ta hamburgerlunch.
• När vi går långa promenaden blir det film eller jag spelar favoritspelet med dig. När vi tar korta tar vi …
• Kommer man i säng i tid får man ta Oboy till frukost… Eller spela data en stund på förmiddagen. Eller …

Och inför aktiviteter som är utmanande kommer de alltid överens om reträttplatser. Eller ”nödsignalerna”. När det blir för mycket, så blir det för mycket. Då måste Prestationsprinsen få gå hem, gå undan eller sin en mentala reträttplats: ta på sig hörlurarna och försvinna…

Inspireras, tänk ut vad du vill kring jullovet och alla middagar och möten, vad ditt barn vill och orkar, sätt er och rita upp ett schema, skriv/rita inte bara handla vinterskor, utan få med hamburgaren också. Vare sig ni är hemma, på Gran Canaria eller i London så behövs det. Och du, ett par dagar totalt slappande är de faktiskt värda… och du med! För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull…

Minska kraven på söndagar, mindre stress och ångest. Det kan vara bra för barn och unga. som är stressade och ångestfyllda inför måndagar och veckan att slippa ha en massa måsten. Söndagar kan vara tuffa nog ändå. Måndagen med alla sina krav är nära. Varför lägger vi så ofta på ännu mer jobbigt på söndagar? Tycker du att ditt barn eller ungdom är extra struligt på söndagar? Förstår han eller hon inte vitsen med det som ska göras?

Kanske behövs energin till annat?

Många av oss har söndagsrutiner som innebär familjeutflykt eller släktmiddag, plocka i ordning sitt rum, lägga in tvätt och bad eller dusch. Packa ryggsäck. Gå igenom veckans läxor och prov. Och mycket annat!

Det går att packa ryggsäcken på fredagar. Gå igenom nästa vecka på torsdagar. Duscha veckodagar. Städa rummet den dagen ditt barn eller ungdom slutar tidigt. Bjud in folk den dag det passar ditt barn bäst. Olika för alla. Minska kraven på söndagar, helt enkelt.

Vårt mycket bestämda råd till föräldrar till barn med stora söndagsproblem eller ångest är att minska det här klassiska med söndagar fyllda av krav.  Det där är vuxentänk, att få ordning inför veckan… För de här ungarna kan det vara nog jobbigt att förbereda sig mentalt för måndagen. 

Minska kraven på söndagar

Så byt ut er fixarsöndag till sköna stunder. Då minskar kraven på söndagar. Fyll dagen med det som ger ditt barn och därmed er familj energi och styrka. Det vill säga glada stunder, mindre tjat… Satsa på det som bygger! Minska kraven på söndagar. För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull!

---

Snart har vi föräldrakväll igen!
19 oktober – digitalt

Kvällen handlar om att nå barn och unga som tänker, känner och gör annorlunda. Det kan vara stressade barn, barn med ångest, med diagnoser, med oro, kanske mycket blyga, Mer info och anmälan