Många ord gör det inte tydligare. Informationen drunknar i ordmassan! När vi använder fler ord än nödvändigt blir det inte tydligare. Informationen drunknar i ordmassan, i ljudet, i surret… Drottningen har lärt sig. När det är dags att ropa på ungarna så använder hon få ord! Och hon sänker röstläget långt från sitt normala. Så då det är mat låter det numera: Maaaaat! Dags att åka: Ungar, bilen. Med basröst (så gott det går)
När hon ska förklara vad som händer i helgen blir det ungefär: Lördag, förmiddag träning. Eftermiddag inget. Kväll Mormor o Morfar. Ställer de frågor svarar hon. Det finns inskrivet i en stor almanacka på toan. För hängde den i köket, men ingen tittade. Toan fungerar.
Många ord gör det inte tydligare. Ett exempel
Häromdagen ringde en lärare. Han var lite irriterad över att Prestationsprinsen inte ens försökte sig på kluringarna, de sista talen på matteläxan, Det är som att han bara inte orkar, men han är duktig, han skulle lätt klara de där talen. Jaha, säger Drottningen. Ska tala med honom.
Hon söker upp Prestationsprinsen. Har du din matteläxa här? Ja! Har du gjort den? Ja. Hon tar pappret, ser övningarna och hans svar. Vänder på pappret till kluringarna. Men du har ju inte gjort de sista! Jo. Men titta här, säger Drottningen. Oj, de där har jag aldrig sett.
Hon talar om för läraren att Prestationsprinsen inte sett kluringarna, eftersom de är på baksidan. Men va! säger läraren. Jag står ju och talar om det här varje gång, hur många gånger som helst. Vi går igenom talen, poängterar när den ska lämnas in, talar om att de måste läsa noga, redovisa alla uträkningar, skriva tydligt, skriva i varje ruta och att de alla ska försöka göra kluringarna. Och vi upprepar så alla ska fatta.
Jaha, säger Drottningen, då förstår jag varför han inte visste att de fanns. Vad menar du, frågar läraren lite osäkert. Han hörde inte vad du sa bland alla ord du använde….
Han funkar bättre med korta, tydliga instruktioner, gärna även skriftligt. Om det stått på framsidan ”glöm inte kluringarna på baksidan” hade han förmodligen sett och räknat dem.
När händer det och vad göra i stället?
Less is more, säger man ibland. Många ord gör det inte tydligare. Informationen drunknar i ordmassan! Det gäller mängden ord. Det gäller mängden information åt gången. Det gäller barn och ungdomar och oss alla.
- Alldeles ”vanliga” barn som är ”upptagna” med mobilen, datorn, studsmattan, hunden, roligare tankar än det du talar om, kan inte slita sig från sitt och lyssna eftersom du är mindre intressant och din poäng försvinner bland alla dina ord.
- Barn med koncentrationssvårigheter försvinner i tankarna om du pratar för länge.
- Begåvade barn som fattar mycket utan instruktioner, kopplar ur då självklarheterna rabblas och missar då lätt något viktigt.
- Elever som är högsensitiva vad gäller ljud kanske helt enkelt kopplar bort lärarens prat för att det är för gällt, för intensivt, försvinner bland stolskrap och ventilationsbrus….
Lugnt. Sänk rösten. Få ord. Kunde säkert formulerat detta kortare. Hoppas rubriken räckte för att förstå poängen för er som tappade bort er bland alla orden.
För våra älskade ungars skull, ja för allas skull.
Prestationsprinsens arbete med bloggen, föräldrakvällar, lobbying och mycket mer sker genom ideellt arbete. Ni är hundratals som följer bloggen via mejl, tusentals via Facebook och Twitter, helt gratis. Så ska det vara, men om du fått ett och annat gott råd under åren så är vi tacksamma om du tycker det är värt en slant.
Det är Black Friday på fredag. Det är Black weekend och Black week. Allt för att vi ska shoppa loss. Behöver du verkligen prylen eller plagget?
Strunta i att handla (eller ge oss pengarna du ”sparar”) och gör något gott för barn & unga i Sverige här och nu. Hjälp oss så att fler får förståelse och en bättre fungerande skolgång och vardag.
Sätt in en gåva på valfritt belopp, enormt eller några tior, allt är välkommet. Swisha till
123 398 4812 eller sätt in på bankgiro 5192-3704 (Prestationsprinsen & vänner), märk med gåva.
Du kan också stötta oss genom att bli medlem i bloggens vänförening Prestationsprinsen & vänner, läs mer och bli medlem här. Medlemsavgift 150 kr.
Stöd oss. För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull! Tack.
November, orken är slut och skofrånvaron ökar, ja, inte bara ökar, den blir total för många elever (så kallade hemmasittare)! Att gå på vilja, det går ett tag.
Prestationsprinsen hör mamma komma. Han är redan vaken och tankarna virvlar, men han låtsas sova.
Han vill inte gå upp. Han vill inte gå till skolan, han vill inte helt enkelt. Han har inte velat på länge. Det spelar ändå ingen roll. Ingen roll alls. Han ville, men det gick inte. Gick bara inte. Bättre att inte gå dit än fucka upp. Så han tänker inte gå upp…
Efter sommarlovet kändes det bra. Han kände sig stark och tänkte att den här terminen ska det nog gå.
Vad som dränerar elever på ork
Men… Ny tyskalärare. Han pratar i oändlighet, skitsnack och uppgifter blandat i oändlighet. Sen lämnar han ut en lapp med sju kilometer lång lista på uppgifter. Hur fan ska man veta när man ska lyssna? Och hur fan ska man fatta och orka alla uppgifter! Och gubbdjäveln låter inte mig använda datorn fast Mimmi (specialpedagogen) sagt så. Ahhhhh!!!!
Svenska fröken lika hopplös. Så tråkig och …. Hon har nog aldrig gjort eller sett något av det han och kompisarna tittar på, gör och spelar. Ingenting.
Och historialäraren är så tröttsam. Prestationsprinsen älskade historia förut. Men den här snubben.
Så när man inte fattar eller orkar så blir de sura eller arga.Du måste skärpa dig och göra saker även om du tycker det är tråkigt! Ah men… Det är väl för fan de som ska skärpa sig och göra grejer man fattar och orkar!!!
Så först gick han varje dag till skolan. Sen blev han så himla trött av allt snack, långa otydliga instruktioner och skit han fick vissa dagar att han stannade hemma dagen efter. Men sen tog det längre tid och fler dagar att hitta orken. Så han var hemma ett par tre dagar varje gång. Då började mamma och pappa tala med skolan, skolan med honom, Mimmi var bra, men de andra lärarna fatta ju ändå inte vad hon säger. Så det gör ingen skillnad. Så varför gå dit? Inget funkar ju ändå.
Så nu vägrar han. Höstlovet var skönt, slippa skolan. Men den där vintertiden snurrar till det han kan inte somna på kvällen. Kanske har o göra med att han spelat lite sent på lovet också… Han hör mamma – han blundar. Hon försöker. Han blundar. Han vet att hon vet att han inte sover. Han vill men kan inte. Hon vill, men förstår.
Drottningen går ut ur rummet. Sjukanmäla igen. För sen till jobbet igen. Eller kanske borta från jobbet igen. Ja, hur ska hon göra. Ahhh!!!!
Höstlovet ökar skolfrånvaron
Samma sak tredje året i rad för Prestationsprinsen. Börjar bra ett par, tre veckor. Börjar slira med en dag här och där nästa två, tre veckor. Så flera dagar i veckan. Och så blir det novemberlov och efter det ingen skola alls. Drottningen tänker, är det helt enkelt så att det tar två månader att brytas ner av en skola som inte funkar…
Två månade räcker viljan och ambitionen trots skolans bemötande… Sen är de förråden slut. I november tar helt enkelt orken slut för många elever och skofrånvaron ökar eller de förmår helt enkelt inte gå till skolan.
Hur håller vi förråden fyllda? Hur låter vi bli att tömma? Hur fyller vi på?
För våra älskade ungars,ja, för allas skull!
Kom på vår föräldrakväll 19 november i Stockholm.
Mer info och anmälan
Vi har platser kvar!
Har ni hemmasittare eller elever med stor frånvaro? Har ni koll på ändringarna i skollagen från 1 juli om skolfrånvaro? Bland annat skyldigheten att utreda skofrånvaro?
Stora härliga konferenser i all ära, men det är i de små sammanhangen, då det finns tid till diskussion och erfarenhetsutbyte som resultatet blir bestående. Vi har få deltagare, det ger tid också till att ta upp både era funderingar och tankar kring enskilda elever och ert arbete i stort med frånvaron.
Välkomna!
9 oktober – Identifiering & kartläggning
- Dagen handlar om hur vi förbättrar vårt arbete med identifiering och kartläggning av skolfrånvaro. Vi tar avstamp i Prestationsprinsens modell för effektivt arbete med problematisk skolfrånvaro.
- Vi går igenom vad som behöver vara på plats för att tidigt identifiera skolfrånvaro och snabbt sätta in insatser.
- Kartläggning av frånvaro är svårt och vi ser att den ofta brister. Därför går vi igenom risk och skyddsfaktorer för hemmasittande, samt hur vi kartlägger dessa för att hitta relevanta, ”rätt” insatser och åtgärder.
- Vi tittar på olika metoder och projekt, goda exempel.
10 oktober – Ökad närvaro & uppföljning
- Dagen handlar om hur vi förbättrar genomförande och uppföljning i vårt arbete med skolfrånvaro. Vi tar avstamp i Prestationsprinsens modell för frånvaroarbete.
- Vad behöver genomföras för att elever ska kunna öka sin närvaro, känna sig motiverade och inkluderade.
- Om att bryta hemmasittande.
- En bra uppföljning ger oss underlag för väl grundade beslut under en pågående insats eller för att testa annat. Vi talar både om vad och hur vi kan göra.
- Vi tittar på olika metoder och projekt, goda exempel.
Målgrupp: Alla som i sitt yrke möter skolfrånvaro: skola, vården, socialförvaltning m.fl.
Kostnad: Priserna är exklusive moms. Anmälan innan
15/9 – 1 790 kr/dag
Från 16/9 2 400 kr/dag
Plats och tid: Stockholm, 9.30 – 17.00
Villkor: Anmälan är bindande, det går bra att skicka en kollega om du inte kan komma. Vi kan behöva ställa in dagen om för få deltagare, meddelas senast 2 veckor innan.
Arrangör: Öhman Institutet och Prestationsprinsen
Kursledare/kontakt: Aggie Öhman, 070 553 85 48, info@prestationsprinsen.se
Anmälan: https://prestationsprinsen.wordpress.com/hemmasittare/kurs-natverk/
Informationen som pdf: Prestationsprinsens kursdagar hösten 2018
För två år sedan konstaterade vi att 70 000 elever i svenska grundskolan har en frånvaro över 10 procent. Av dem har ca 18 000 en frånvaro över 20 procent. De indikerar den TNS Sifo undersökning vi lät göra 2016. Även om undersökningen är statistiskt säkerställd, så visar den också att man kan befara att kommunerna inte har full koll på de här siffrorna.
En av många anledningar till att frånvaron är så stor kan vara att vi inte gör ordentliga kartläggningar av varför elever är frånvarande. Det märker vi i vårt arbete, det framkommer i Skolinspektionens rapporter om frånvaro från 2016 och i betänkandet Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera. som regeringens särskilda utredare överlämnade i januari 2017. Skolan sätter in åtgärder som vi tror på, hoppas eller brukar göra.
Vill ni komma ifrån det och bli bättre tipsar vi om våra workshops/kursdagar, konferens, seminarieserie mm. som är på gång våren 2019. Mer info här. Men nu några tips om kartläggning av skolfrånvaro:
Fem tips för hur kartläggning av frånvaro kan fungera bättre:
Grunden för att kunna kartlägga är att man identifierar frånvaron på ett bra sätt. Och analysera den utifrån fler parametrar en eleven. Det gäller att ha arbetat fram tydliga instruktioner och krav på rapportering av frånvaro. Alla ska rapportera frånvaro. Följ upp de lärare som inte gör det, vad har de för problem, vad är det de inte förstår, behöver de hjälp…. Bestäm hur ni gör vid anpassad studiegång, schemabrytande aktiviteter, sen ankomst med mera. Annars stämmer inte frånvarosiffrorna.
- Följ upp de nivåer skolan (eller kommunen) definierat. Konsekvent. Analysera och kartlägg mönster, trendbrott, ovanligheter… Viktigast. Är detta problematisk frånvaro eller inte!?
- Följ upp frånvaro inom det ordinarie elevhälsoarbetet och låt varje erfarenhet utveckla ert arbete till att nå fler. Fastna inte i individuella lösningar som specialpedagogen, specialläraren eller elevassistenten ska fixa till.
- Många olika perspektiv varför eleven är frånvarande. Om frånvaron är stor kan det ”befaras att en elev inte kommer att de kunskapskrav som minst ska uppnås” och även om en elev gör det, så kan ”andra svårigheter i sin skolsituation” innebära att elevens situation skyndsamt ska utredas (3 kap skollagen). Alltså situationen, inte eleven eller hens föräldrar…. Nu har vi dessutom fått en skrivning om att när en elev har ”upprepad eller längre frånvaro … ska rektorn, oavsett om det är fråga om giltig eller ogiltig frånvaro, se till att frånvaron skyndsamt utreds” (7 kap)Enligt t.ex. den engelske forskaren Ken Reid är det oftast brister i skolan som är utlösande faktor för stor frånvaro. Rektorns utredning enligt skollagen innefattar bara skolsituationen. När det gäller elever med stor frånvaro eller kronisk frånvaro så måste vi titta ur ett större perspektiv. Det kan vara riskfaktorer kopplade till:
- individens egenskaper,
- familjesituationen,
- undervisningen och andra skolsituationer
- fritiden…
Kartlägg även skyddsfaktorer. Om det behövs måste skolan samverka med soc, BUP med flera.
- Identifiera intressen och vad eleven faktiskt lär sig och lärt sig på egen hand. Lärande är inte samma sak som skolnärvaro. Kan delar av det användas för att uppfylla kunskapskrav. Genom att bygga på det som intresserar och fungerar i de åtgärder vi sätter in ökar chansen att lyckas exponentiellt. Då har vi gjort en bra kartläggning.
Först när vi kartlagt frånvaron upprättar vi en handlingsplan, det är inte samma sak som ett åtgärdsprogram, men ofta ska även en sådan pedagogisk kartläggning göras eftersom få elever kan nå målen utan att vara på plats! Det är svårt att göra anpassningar och extra anpassningar i de här fallen, en av tumreglerna är ju att sådana ska kunna utföras i klassrummet. Det blir svårt då inte eleven kommer dit. Men viktiga då eleven är där.
De behov som identifierats och eventuell problematik kopplas till insatserna/åtgärderna. Den kopplingen ska framgå tydligt.
Om 99 procent av kommunerna och skolorna följer upp problematisk skolfrånvaro, men 70 000 elever har stor frånvaro. Då är det något som inte fungerar! Kan vi försöka få till det här? För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull.
Läs mer om siffrorna ovan i vår rapport Skolans tomma stolar, om frånvaron i grundskolan och kommuner och skolors arbete med frågan. Framtagen med stöd av Skandias stiftelse Idéer för livet.
Den 13 september 2016 lanserades vår rapport Skolans tomma stolar. om frånvaro i grundskolan och kommuner och skolors arbete med frågan. Det har gått ett år. Vi kan konstatera att på vissa håll händer det väldigt mycket och på andra går det trögt. Men nu ligger en rad förslag från SOU Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera på regeringens och riksdagens bord. Vi hoppas på en rad kloka beslut!
Detta är ett inlägg från september det året. Vi tror det är väl så aktuellt i år!
Dagens Eko tog upp rapporten förra året och intervjuade regeringens särskilda utredare Malin Gren Landell om rapporten. Hon säger bland annat:
Det här handlar om elevers rätt till utbildning. Så det är ytterst angeläget att det här förbättras.
Aggie Öhman som är grundare till Prestationsprinsen och rapportförfattare var med i reportage i P1 morgon. Samtalet med henne finns i länken med titeln ”I nian fick jag hjälp av en lärare”. Där intervjuas också Felicia fd ”hemmasittare”. Så här säger Aggie om behovet av nationell statistik:
Ser vi statistik som onödig administration, då kan vi lika gärna strunta i den. Men ser vi det som ett verktyg för transparens, jämförbarhet, målstyrning och uppföljning, då blir det ett effektivt hjälpmedel.
Hur går det för er i er kommun med närvaron?
Hos er som huvudman, skolledning, elevhälsa och alla andra som kämpar med elevers närvaro varje dag?
Hör av er och ge oss ris och ros och framförallt gillar vi om ni vill ta till vara på vår kunskap och anlita oss för att arbeta fram effektivare sätt att arbeta med frånvaron, från nämnd/styrelse till varje enskild lärare!
Eller kom på våra kursdagar i oktober. Mer info och anmälan.
Hör gärna av er: info @ prestationsprins.se eller o7o 553 85 48. Vi hörs!
Alla barn har rätt till utbildning, skollagen, barnkonventionen, Agenda 2030 med flera lyfter detta tydligt och utan undantag!
Vad vi väljer för ord. Vad vi väljer att uppmärksamma. Det sänder viktiga signaler.
När vi talar om frånvaro från skolan så gäller det att vi alla, barn och ungdomar, föräldrar och vårdnadshavare, all skolpersonal, skolledning, huvudmän, både tjänstemän och politiker, nämnder och styrelser inser hur viktig närvaron är för att lyckas i skolan.
Här finns ibland en obalans, föräldrar som sliter halvt ihjäl sig för att få skolan att förstå och fungera för deras barn med stor frånvaro. Skolor som inte får föräldrar att inse att frånvaron är allvarlig. Rektorer som inte har frånvaron på agendan och förvaltning och nämnder som inte heller kräver det av skolledningen…
Nu har skollagen skärpts och det har blivit ännu tydligare i skollagen att rektor måste utreda långvarig och upprepad frånvaro, både giltig och ogiltig
För om ingen efterfrågar omfattning av frånvaron, hur många elever som har stor frånvaro och framförallt vad har mentor, EHT, skolledning och ansvariga inom förvaltning gjort hittills för att främja närvaron, generellt och specifikt för dessa elever!? Så kommer denna fråga att ramla bort bland alla andra. Det är det som händer idag för mer än 70 000 elever i grundskolan. De går under radarn.
Inom forskning och arbetet för ökad närvaro i USA (t.ex. inom Attendance works och NYC stora satsning på ökad närvaro) talar man om kronisk frånvaro då frånvaron är så stor att den är oroande eller problematisk. Och gissa vad man talar om för nivå då? 10 procent.
I Sverige talar Skolverket och Skolinspektionen i sina rapporter om långvarig frånvaro och ströfrånvaro. Långvarig frånvaro är om en elev är 100 procent frånvarande under en månad, eller mer (varför vi anser att det är ett totalt irrelevant mått kan ni läsa om här). Resten kallas ströfrånvaro. Det låter ju inte så farligt…
Vi skickar fel signaler, på alla nivåer, våra barn och unga når inte de resultat som de skulle kunna om de var på plats, kunde vara på plats, förmådde vara på plats. Kan vi få lite större fokus på frånvaron och dess konsekvenser! Snälla!
För våra älskade ungar skull, ja, för allas skull.
Anlita oss eller kom på en workshop 9 eller 10 oktober!
Vi hjälper skolor, huvudmän och kommuner att bygga upp arbetssätt för att få kontroll över frånvaron och arbeta aktivt med närvaron. På strategisk/politisk-, taktisk/lednings/förvaltnings-, och skolnivå. Vi har lång erfarenhet av verksamhetsutveckling inom offentlig och privat verksamhet.
Kontakta oss på info @ prestationsprinsen eller slå en signal
o7o 553 85 48. Mer om våra workshops och anmälan. Vi hörs!
Stora härliga konferenser i all ära, men det är i de små sammanhangen, då det finns tid till diskussion och erfarenhetsutbyte som resultatet blir bestående.
Så passa på, anmäl er till lägre kostnad, innan 25/8, till våra endagskurser/workshopar, en eller båda. Få deltagare, tid att ta upp både era funderingar och tankar kring enskilda elever och ert arbete i stort med frånvaron.
9 oktober – Identifiering & kartläggning
- Dagen handlar om hur vi förbättrar vårt arbete med identifiering och kartläggning av frånvaro. Vi tar avstamp i Prestationsprinsens modell för effektivt arbete med problematisk skolfrånvaro.
- Vi går igenom vad som behöver vara på plats för att tidigt identifiera frånvaro och snabbt sätta in insatser.
- Kartläggning av frånvaro är svårt och vi ser att den ofta brister. Därför går vi igenom risk och skyddsfaktorer, samt hur vi kartlägger dessa för att hitta relevanta, ”rätt” insatser och åtgärder.
- Vi tittar på olika metoder och projekt, goda exempel.
10 oktober – Ökad närvaro & uppföljning
- Dagen handlar om hur vi förbättrar genomförande och uppföljning i vårt arbete med frånvaro. Vi tar avstamp i Prestationsprinsens modell för frånvaroarbete.
- Vad behöver genomföras för att elever ska kunna öka sin närvaro, känna sig motiverade och inkluderade.
- Om att bryta hemmasittande.
- En bra uppföljning ger oss underlag för väl grundade beslut under en pågående insats eller för att testa annat. Vi talar både om vad och hur vi kan göra.
- Vi tittar på olika metoder och projekt, goda exempel.
Målgrupp: Alla som i sitt yrke möter skolfrånvaro: skola, vården, socialförvaltning m.fl.
Kostnad: Priserna är exklusive moms. Anmälan innan
22/8 – 1 500 kr/dag
15/9 – 1 790 kr/dag
Från 16/9 2 400 kr/dag
Plats och tid: Stockholm, 9.30 – 17.00
Villkor: Anmälan är bindande, det går bra att skicka en kollega om du inte kan komma.
Arrangör: Öhman Institutet och Prestationsprinsen
Kursledare/kontakt: Aggie Öhman, 070 553 85 48, info@prestationsprinsen.se
Anmälan: https://prestationsprinsen.wordpress.com/hemmasittare/kurs-natverk/
Informationen som pdf: Prestationsprinsens kursdagar hösten 2018
Efter årets Temadag om problematisk skolfrånvaro, Hemmasittardagen kontaktade Mamma Jannica oss. Årets tema var ju att ge anhöriga och elever en röst, en megafon.
Jannica upplevde att föräldrarna på scen och i publiken alla hade blivit bemötta på ett mycket oförstående sätt och blivit eller känt sig anklagade. Hon skrev ihop en liten skrift om hur hon, hennes barn och familj skulle vilja bli bemötta. Och som hon efter dialog med andra på Temadagen och olika forum insett att fler skulle vilja.
Detta har jag skrivit utifrån min familjs erfarenheter kring problematiskt skolfrånvaro. Då vi på sonen första skola blev väldigt illa bemötta. Med hot och tvång för att det bara var en fixidé sonen hade fått med någon form av diagnos inblandad enligt skolan. Men han var utbränd visade det sig senare efter BUP-kontakt.
När vi sedan hade varit på Prestationsprinsen Temadag om problematisk skolfrånvaro så förstod jag att vi inte var de enda som blivit bemötta på ett oförstående sätt. Så jag skrev ihop detta som en tankeställare till er som möter oss familjer med barn/ungdomar med Problematisk skolfrånvaro.
Hoppas att ni som läser finner någon nytta i den och lite förståelse!
Vi vill givetvis att våra äskade barn går till skolan.
Men till en miljö och krav som de klarar av.
Mamma Jannica
Här kan du ladda ner Jannicas tankar som en snygg pdf, lätt att skriva ut och sprida,
Till er som möter familjer med problematisk skolfrånvaro eller läs hennes tankar här som gästblogg:
Tänk på
- Att hela familjen befinner sig i kris. Ett total mörker där man försöker förstå. Att man som förälder säkert har kämpat ett bra tag och lyckats att få iväg barnet, ungdomen till skolan.
- Alla vet om att det är SKOLPLIKT, inget som behövs påminnas om.
- Prata om rätten till skola.
- Förklara varför man vill koppla in BUP.
- Hota inte med Socialen, det skrämmer både barn och vuxna. Prata hellre om att socialen kanske kan vara till hjälp. Familjen kan ansöka om stöd istället för att ni anmäler.
- Pressa inte föräldrarna om att tvinga sina barn till skolan. Det hjälper inte det blir bara värre.
- Möt upp familjen med förståelse, alla barn/ungdomar går till skolan om de förmår.
- Agera snabbt, och våga lyssna. Är barnet/ungdomen utbränd? Mobbad? Stökig miljö?
Utgå ifrån att det är något i skolan som gör att barnet/ungdomen inte klarar av att gå dit. * 8 av 10 anledningar är skolrelaterade, (*Källa 10 orsaker till avhopp från MUCF www.mucf.se/sites/default/files/publikationer_uploads/tioorsaker.pdf) - Läs på och ha lite konkreta förslag. Bra sidor att få information och tips på www.prestationsprinsen.se
Att agera snabbt handlar om att barnet/ungdomen inte skall känna sig glömd. Visa att ni finns där, utan krav. Att ni bryr er, har eleven en favorit i skolan så skicka hem den till eleven. För att bara prata, kanske spela ett spel. Möt eleven där den är. Ge inte upp!
Ha olika åtgärdsplaner för de olika symptomen. Utbrända barn/ungdomar behöver vila och göra lustfyllda saker precis som vuxna. Har vi den förståelsen?
Varför är eleven utbränd? Har eleven inlärningssvårigheter som inte framkommit?
- Mobbade elever behöver stöd och tryggheter och hjälp med sina plågoandar. www.friends.se
- Hur ser skolmiljön ut? Klassrummet? Arbetsklimatet?
- Ta ert ansvar när det gäller rätten till skola, våga tänka utanför boxen! Skola är inte alltid i ett klassrum i stor grupp! Knyt band till eleven, stärk relationen och våga möta eleven på dennes nivå.
Ha förståelse! För att både barnet och föräldrarna kan känna sig misslyckade
i en sån här situation!
Då är det strax sommarlov, men först ska det vara skolavslutning. Det är en annorlunda dag med många olika inslag, dessutom ett hejdå till kamrater och vardagens härliga rutiner. Det kan vara energikrävande, inte bara elever med ADHD, Aspergers, eller släng av, utan många elever t.ex. de som ”bara” är stressade och oroliga.
Det här inlägget presenterar vi i ungefär samma form inför varje terminsslut. För det behövs! Vi glömmer så lätt bort och planerar för genomsnittseleven, som knappt finns…
1.Förutsägbarhet – Givetvis ska all information om avslutningen ut i god tid. Så det har ni förstås redan skickat, eller hur? Gärna med bilder på där ni ska hålla till, skolans aula, skolgården, kyrkan eller vad det nu är. Om ni var där förra året finns det säkert bilder.
2. Klarspråk och användbar information – Se till att få med svar på alla frågeorden, de går i varandra, men det är bara bra, då får vi med det vi glömt på ett ställe på ett annat:
När – datum, när man går/åker dit (om gemensamt), när börjar det, hålltider under dagen och när det slutar.
Vad händer – programmet med tider, eventuell samling innan, med mera.
Vem/vilka – vilka talar och uppträder, vilka sitter med vem, med vilken lärare, med vem går/åker de dit med…
Hur – åker vi dit, hur åker vi hem, förväntas alla göra något (sjunga, bilda ringar, gå fram och hämta diplom….
Varför – för att fira att alla kämpat väl under terminen och nu är det lov!
Vad händer sen – är det slut, går vi tillbaka till skolan eller vad ska hända?
3. Hjälp att få koll – Det behövs lite extra information för en del, länkar, bilder, video, ljudfil. Och det är inte bara för oroliga. De behöver mycket detaljer för att inget överraskande ska hända. Även överaktiva behöver veta mycket för att veta hur länge de ska bita ihop utan att studsa, peta på någon eller helt enkelt börja springa runt. Samma sak med de som har koncentrationssvårigheter. Eller diabetes, för att veta om lunchen är annan tid.
4. Begränsa intryck – Andra behöver hjälp att skärma av. Kan er klass få sitta längst bak, stå i ena änden av skolgården, sitta längst ut på raden, ja, det bäst är väl att fråga eleven vad som skulle underlätta. Att ha svårt att sortera information är svårt för många, högsensitiva, de på ”spektrumet” dvs. med adhd eller annat AST och många fler!
5. Reträttplats – Några behöver veta att det finns en nödlösning eller en reträttplats om det blir övermäktigt. Vem säger de till, vart går de, ska de sätta på musik i sin mobil eller börja spela ett spel eller bara blunda eller gå där ifrån… Bestäm i förväg!
6. Ta hjälp – Inkludera familjen, föräldrar/vårdnadshavare, de vet mycket om sina barns behov. Bjud in dem till samtal eller varför inte till avslutningen om det underlättar för vår elev!
7. Alternativ avslutning – Några kommer inte att komma på avslutningen. De tycker det är för rörigt, för långsamt, för mycket intryck eller att det inte är något att fira. Vi vet nog om vi har en sådan elev. Kan vår sista lektion med eleverna och den eleven göras till något extra? En liten mini-avslutning så att även den här eleven får ett avslut på terminen och en start på lovet? Bjuda på saft och bulle? Se på film? Eller bara skriva stort att det är sista lektionen och önska alla ett underbart lov och glad sommar, för en del vill bara att allt ska vara som vanligt…
8. Hemmasittande elever – Vi behöver använda all vår fantasi och kreativitet (och ta hjälp!) för att locka en elev som har långvarig eller problematisk skolfrånvaro till någon form av avslutning. Att bara komma och fika med oss kanske, för att tala om och visa att hen hör hemma i skolan och är saknad. Kanske terminen kan sluta med att ni planerar för en bra start nästa termin. Eller åk hem med en hälsning från dig, favoritläraren, kamraterna. För vissa kanske ett besök av några favvo-lärare och kompisar kan vara aktuellt. Tala med eleven, förmodligen bäst med text via skype eller sms. Går inte det tala med föräldrarna. Alla vill sluta terminen med att lyckas och något att komma tillbaka till!
9. Viktigast är att vi talar med den det berör. Eleven! Med respekt och tillit. Låt oss tänka till och gå alla olika funktionsuppsättningar till mötes. För en fröjdefull jul!
För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull!
