Har ni elever med omfattande skolfrånvaro? Längtar efter ett mer strukturerat sätt att arbeta så ni oftare hitta rätt insatser?
Ja men, kom då med på en kurs i vår, 2023:
- Terminskurs, start 2 februari
- Intensivkurs, 15-16 mars
Glöm inte att anmäla er om ni är intresserade. Göteborgskursen snart full.
Välkomna!
Våra unga saknar vuxna som lyssnar. Det visar rapport efter rapport, När vi publicerade detta inlägg första gången nämnde vi t.ex. BRIS-rapporten 2010, Barnombudsmannens och SCB:s statistik för barn och unga upp till 18, SIFO-undersökning för Mentor 2011. Många har kommit efter dem. Förra året kom Unga röster 2016, som genomförts av organisationerna Mentor Sverige och Ungdomar AB. Deras huvudslutsats… Fyra av tio saknar en vuxen att tala med och hela sju av tio önskar sig bättre stöd av vuxenvärlden under skolgången. Men vad är detta!
De unga berättar att de inte har någon att tala med, de som är i kontakt med myndigheter känner sig inte lyssnade på, till och med illa behandlade av oss vuxna. Kan vi leva här och nu och se och vara mer med dem? Respektera dem? Lyssna på våra ungdomar?
Ger vi oss och dem tid att tala? Skulle vi kunna göra en paus i altanbyggandet, klinkersvalet, vårt egna elände och tala med vårt barn istället för att bara ha visionen av att göra det då allt är klart. Skippa kakel- eller soffinköpet och bara hänga hemmakring kanske. Långsam kommunikation på deras villkor, när de vill, när de behöver. Är det verkligen omöjligt att gå hem tidigt från jobbet och bara sitta där vid köksbordet med en kopp te då dina ungdomar eller barnbarn kommer från dagis, skola eller gymnasiet och tar sitt mellis? Det går ju att smita tidigare då du ska hämta bilen på verkstad eller har en läkartid! Eller strunta i TV-programmet, presentationen till imorgon, facebook, instagram och tinder eller den goda boken en halvtimme och natta tonåringen, tala om dagen, vad som hänt. Lyssna! Tystnad och gemensam eftertanke tillsammans är fin kommunikation.
Man blir förvånad över vad tid och närvaro gör skillnad i kommunikationen. Jämfört med frågorna vi använder för att vid middagsbordet pressa oss till en dialog… Hur va de i skolan i da då? Vad fick ni att äta? Vad hände på dagis idag? Hade ni utedag? Var Alva frisk igen nu? Hur går det med temaarbetet? Vilka var med ute igår? Gick det bra på orienteringen? osv!
Man kan bjuda hem barnen och barnbarnen fast det inte är städat och du inte orkar eller kan laga mat. Köp en pizza, be dem ta med eller bjud på ett glas kallt läskande glas kranvatten! Stanna och tala med grannens barn. Det är kanske lättare att tala med dig än hopplösa morsan. Det vet man ju hur hon e… för å inte tala om farsan.
Jag tror att vi vuxna har lite bråttom. Och att vi oftare ber dem stå stilla eller titta oss i ögonen än att verkligen lyssna. Speciellt prestationsprinsar med oro, stress, som är uttråkade eller har NPF eller släng av. Både som föräldrar och vi som möter barn och unga i våra jobb. Att vi inte ger oss tid att lyssna och kommunicera. Att vi inte ger ungarna tid att hitta orden, förtroendet i sig och för oss för att börja berätta och tala med oss.
Tid. Ta oss tid. Bjud på vår tid. För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull!
Kurser om ströfrånvaro, problematisk
frånvaro och ”hemmasittande”
Platser kvar i Stockholm och Karlstad. Börjar nästa vecka.
Sista-minutenpris 3ooo kr exkl moms!
5 eftermiddagar. Gästföreläsare. Diskussioner och kunskapsutbyte. Kunnig kursledare.
Mer info och anmälan.
Vi måste inde hur lite vi vet om andra människors livssituation!
15 tips för en roligare jul och nyår, middagar, kalas och mingel. Vi har alla vänner och släktingar som är lite annorlunda. Tycker vi! De tycker kanske samma sak om oss. Vi kan kalla det unika funktionsuppsättningar, kanske stressade, oroliga eller inom autismspektrum, NPF eller släng av, inte så extroverta, svårt med maten, väldigt impulsiva eller …
Många gillar att vara alla. Hela släkten, gänget, avdelningen, klassen … Men alla gillar inte att var många. Alla är inte så förtjusta i att äta med andra. En del får det tufft att sortera alla sinnesintryck som uppstår i större sällskap. En del av oss kan inte äta all mat, allergier, intoleranser, Asperger eller släng av… En del mår faktiskt fysiskt dåligt av att ha på sig finkläder. Många har ett behov av att få tydlig information i förväg för att kunna förbereda sig på bästa sätt. En del tillfälligt på grund av livssituationen, en del alltid.
Att tänka på inför decembers, julens och nyårets alla avslutningar, middagar och samlingar.
15 tips för en roligare jul och nyår
Som värdinna eller värd, kan du underlätta genom att vara tydlig med:
- Vad kommer att hända – förutsägbarhet är nödvändigt för att en del ska tacka ja, andra blir lugnare i sinnet när de kommer och det skadar inte någon. Det kan handla om att vara tydlig med tiden, vad som kommer att serveras, klädsel, hur många som kommer, var ni kommer att vara, kanske ha med några bilder eller vägbeskrivning.
- Vad förväntas av gästerna – om du har planer på lekar, tipspromenader eller annat skoj som involverar gästerna så skriv det i inbjudan. Eller om du kommer att ha sånghäfte och sång.
- Klädsel – för de som har svårt med annat än favoritkläderna är det jättebra med tydliga instruktioner om klädsel. Vet du att någon du tycker om har svårt med kläder som sitter åt, slips eller klänning, så fundera på hur viktig klädseln är…
- Mat – det kanske inte är så vanligt att man skriver vad som kommer att serveras, men man kan ju tala om om det är buffé eller sittning. Om det blir långbord, små bord eller mingel. Tänk på att fråga i inbjudan om någon har allergier, intoleranser eller är vegetarian, kanske behöver anpassat av andra skäl som aspergers eller annan NPF eller släng av… var öppen, tydlig och tillmötesgående om någon tar sig modet att höra av sig om sina problem kring ätandet. Det finns en anledning.
- Vilka kommer – för en del kan det göra stor skillnad att veta vilka som kommer. Säger man att det bara är släkten eller tjejgänget och sen dimper någon granne eller brorsa upp, så kan det vara jättestort för en del. Bättre i så fall att bjuda in tjejgänget och lägga till att min nya granne kanske också tittar in. För det handlar om att kunna förbereda sig, att skapa förutsägbarhet.
Att tänka på som gäst, förälder, respektive eller kompis till någon som inte är förtjust i stora tillställningar
- Vilka kommer – förbered ditt barn, kompis, partner … på vilka som kommer. Är det nya människor ta reda på lite om dem. Kanske har ni träffat dem förut och kan tala om det. Ni kanske till och med har foton. Eller det kanske finns på internet. Är det helt nya bekantskaper så kan värden eller värdinnan säkert berätta mera.
- Vad ska vi äta – meddela värden dina allergier eller matproblem. Ta med det som inte brukar finnas, till exempel glutenfritt bröd; godis eller bullar som inte har spår av nötter. Eller be att lite av köttet eller kycklingen inte hamnar i grytan utan kan serveras separat om du inte kan äta röror och grytor.
- Var ska vi vara – idag finns det så mycket på internet. Kartor, många hus finns på bild. Du kan till och med promenera digitalt på gatan. Om ni ska på lokal, restaurang eller liknande finns det garanterat information och bilder på nätet.
- Hur länge – bestäm hur länge ni ska stanna med ett klockslag eller till exempel en timme efter att vi ätit upp. Har man svårt att hantera när man är många kan förutsägbarheten i hur länge man ska vara där, göra att man vågar gå dit eller klarar av det hela utan problem. Så har ni sagt kl 21.15 eller direkt efter vi har ätit, då är det så!
- Klädsel – försök hitta några plagg som räknas som fina och är sköna. För tjejer finns det ganska mycket: bomullstajts, velourklänningar och fina skor utan klackar. Tänk på att det ofta uppskattas att de inte sitter åt eller har lappar som skaver. Att de är av rätt material (en del vill bara ha bomull, andra bara syntet…)… För killar finns det många mjuka, sköna svarta jeans eller chinos. På damavdelningen finns det ibland chinos liknande byxor med resår i midjan. Om storleken räcker till är de utmärkta även för killar och män! En skjorta kan vara rymlig, men kragen kanske är problem, man kan vara väldigt snygg i en T-shirt också. Men för män och killar är det svårt när det krävs kavaj eller kostym. Fast sista tiden har det ju kommit mjukis kavajer, ofta dyra om de ska vara snygga, men om man har råd, toppen.
- Reträttplatser – bara vetskapen om att det finns en nödutgång, ett ställe att dra sig undan på kan förmå många att lyckas delta, ofta behöver den aldrig användas. Det kan vara att vi lovar att komma och hämta när som helst om det blir för mycket, eller att det är OK att lämna när personen vill. Kanske se till att det finns en reträttplats, är man hemma hos sig är det ju enkelt, till exempel det egna rummet. Är man borta kanske det kan vara bilen, ett leksakstält om det är ett litet barn eller bara dra sig undan med sin mobil eller musik en stund på något avskilt ställe.
Lite av varje
- För en del kan det vara bra att få ännu mer information. Så om vi vet det, eller någon ringer oss för att få veta mer till exempel vilka andra som kommer eller vad vi tänker servera, så berätta. Säg inte vi får se, vi har inte bestämt mig än. Utan i så fall: Jag vet inte än, men jag kan väl slå dig en signal sen. Om vi ändrar något i sista stund, berätta då det så snart du bestämt dig. och speciellt till de som behöver det…
- Vi vet oftast vilka i vår omgivning, vem som kan behöva det här lilla extra stödet. Ring föräldern till det barnet, ring den vännen, be din respektive ringa sin faster.
- Det blir så mycket enklare och roligare för alla om det till exempel finns mat som alla gillar. Mot när halva sällskapet ska irritera sig på att ungen inte äter maten. Vi kan lova att den familjen kämpar med matvanorna efter förmåga och inte behöver tips från gästerna och dig! Det kanske är just på fester problemen uppstår, på grund av allt annat som barnet eller den vuxne ska tampas med då.
- Det handlar om att skapa trygghet för så många som möjligt genom struktur, förutsägbarhet, tillit, respekt för olikheter och tolerans. Självklart, men svårt! Det är det vi hoppas att dessa 15 tips för en roligare jul och nyår ska underlätta. Vi är alla olika, har olika funktionsuppsättningar och därför kan, vill och trivs med helt olika saker.Det måste få vara helt OK. För våra älskade ungars skull, ja allas, skull!
Elever med hög skolfrånvaro?
Hemmasittare?
Har ni elever med problematisk skolfrånvaro? Kanske ”hemmasittare”? Vet ni om ni faktiskt har koll på frånvaron? Vill ni arbeta mer strukturerat? Få lite verktyg? Ny input?
Vi presenterar en strukturerad process. Fokuserar lite extra på karläggning och uppföljning, som vi vet ofta är svårt och därför också ofta brister.
Har du inte alltför lång till Stockholm, Göteborg eller Karlstad? Är du rektor, arbetar inom elevhälsan, mentor, pedagog, arbetar på soc eller i vården? Det här är för er.
Välkomna! Läs mer och tinga en plats.
Skolinspektionen kom med sin andra rapport om omfattande skolfrånvaro i veckan. Här kommer några första tankar.
Frånvaron måste tas på allvar tidigt, konstaterar de. Vi håller med, men brukar använda ordet snabbt. Det har en viktig dubbel betydelse! En anledning att frånvaron inte upptäcks tidigt kan vara att 20% av skolorna och ca 50% av kommunerna inte sammanställer och följer upp frånvarostatistik (enligt vår rapport Skolans tomma stolar). Vår erfarenhet är att många skolor och huvudmän väntar tills mentor eller skolledning hör av sig. Det gör de i varierande grad och snabbhet…
Skolinspektionen konstaterar också att trots många möten fastställs inte orsaken till omfattande skolfrånvaro. Det känner vi igen, men talar hellre om risk- och skyddsfaktorer. Sällan EN orsak. Fokus ligger istället på åtgärder. Det känner vi också igen. Därför är identifiera problematisk frånvaro och kartlägga orsaker de viktiga första stegen i vår modell som också ligger till grund för cår kurs och nätverk ”Professionella i samverkan för hemmasittare”.
Vårdnadshavare Skolinspektionen mött i denna granskning har i flera fall tagit det samordnade ansvaret över sitt barns rätt till utbildning och stöd. Detta är ju inget nytt. Det konstaterade vi i vår rapport också. Det behöver förstås lyftas, men framförallt åtgärdas! Förutom att det inte är föräldrars/vårdnadshavares ansvar, så får det inte bero på vilka man har omkring sig om man får sin rätt till utbildning! Vi ser skolnärvaro som en barnrättsfråga!
Därför är det oroande, tycker vi. att av kommunerna i vår undersökning är det:
- bara drygt hälften som samlar in statistik över närvaron i sina kommunala skolor. Även om 99 % följer upp problematisk frånvaro.
- 12 % samlar in statistik från friskolor i kommunen, vilket i och för sig kan bero på olika lagtolkningar om vad kommunen kan kräva av friskolan
- 83 % svarar att de säkerställer att alla barn fullgör sin skolplikt
- samtidigt svarar nästan två tredjedelar, 64 %, av kommunerna att de inte samlar någon statistik över frånvaron bland skolpliktiga barn som fullgör sin skolplikt utanför kommunen. Lägg till att 18 % är tveksamma/eller inte vet om de gör det.
Vår undersökning av kommunerna indikerar att 70 000 barn har en frånvaro över 10 %, varav 18 000 är borta mer än 20 %. Vi har undersökt både anmäld och oanmäld frånvaro eftersom även den anmälda döljer dels en stor del problematisk skolfrånvaro, dels för att de flesta skolor inte har en bra arbetsprocess för att hjälpa elever som haft omfattande frånvaro tillbaka till skolan.
Vi har lite att ta tag i! För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull!
Det är så många som har det tungt nu. En liten tankeställare kanske?
Se upp nu när mörker, november, höst kommer över oss. Då är risken stor för skoltrötthet och en övermäktig skolsituation
De flesta elever klarar upp den konstiga och intensiva vardag som kallas skola. En hel termin. Ett helt läsår. En hel skolgång! För andra kraschade det strax efter skolstart. Fulla av ambitioner och lust efter sommarlovet mötte de en övermäktig situation i skolan och gav upp. De har varit med förr och såg mönstret. Det kommer inte att fungera – lika bra att ge upp direkt… Trots solen och värmen vi hade ända in i oktober, och deras entusiasm!
Allt detta har tärt på våra barn och unga. Och nu kom mörkret, vintertiden, att de kämpat länge sen sommarlovet! Novemberlovet bröt kanske vardagen och rutinerna. Så vi måste se tecknen och snabbt se till att vara proaktiva nu. För om vi lämnar våra barn och elever ensamma i sitt slit på gränsen till vad de klarar, ja, då är risken att vi står mitt i katastrofen.
Fem tips för att hitta tecken på en övermäktig skolsituation:
- Hur är det med att komma i tid? Skolnärvaron? Låg? Oregelbunden?
- Frånvaron? Hög? Syns några mönster – måndagar, schemabrytande aktiviteter och dagarna efter, eftermiddagar, mornar, vissa ämnen…?
- Hur går det med skolarbetet? Entusiastiskt, tungt, blir inte ens gjort, svårt med koncentrationen och planeringen, presterar under sin förmåga? Olika för olika lärare?
- Sociala samspelet? Vekar glad och delaktig? Verkar kämpa? Hamnar i konflikt? Verkar helt enkelt utanför?
- Humöret och känslorna? Jämnt och stabilt? Frustrerad, omotiverad, sammanbiten, ledsen, hyper, i affekt, vansinnigt svårt med självregleringen?
Inga ursäkter att inte se tecknen hos eleven
Vi kan faktiskt tidigt se tecken på att saker inte står rätt till. Vi hinner ju inte, ursäktar vi oss gärna, lärare, föräldrar, tränare med flera. Men det gör vi. Vi ser, men vi är avtrubbade. Vi ser, men vet inte hur vi ska göra. Vi ser, men saknar kunskap, resurser och kanske förmågan… Vi ser, men vet att vi kommer att få dra lasset själva?
Utnyttja de rutiner som finns i er skola
Men! Om vi försöker utnyttja det system som finns. Nu är det full fart på föräldramöten och utvecklingssamtal ute i skolorna. Ta tillfället i akt att dela med er till föräldrar vad som kan vara varningstecken på att det är för tufft i skolan. Ta tillfället i akt att lite extra observera de elever som du snart ska träffa i utvecklingssamtal eller på mentorssamtal. Ta tillfället i akt att dra ut rapporter ur frånvarosystemet!
Våga se att ni inte fångar eleven
Våga fråga om det du ser och våga fråga vad eleven tror det beror på! Lyssna och fundera på vad det innebär för dig och dina kollegor. Tänk på din och skolans rättighet att anpassa för att varje elev ska nå så långt som möjligt. Tänk på skolans skyldighet att anpassa för att en elev ska klara målen och utvecklas i sin fulla potential. Vi måste visa att vi bryr oss! Ledning och stimulans!
Win-win för både elever och skolan
Så här när höst mörker, november, skoltrötthet, och kan en övermäktig skolsituation uppstå snabbt. Att vara vaksam spar på vår egen energi och tid genom att vi kan ta tag i saker som slirar snabbt, i tid, tidigt.
Dessutom handlar det sällan om enstaka insatser som bara gäller en elev. Anpassar vi på ett smart sätt blir det inte speciallösningar utan en förändring i undervisningen för alla. Som leder till att undervisningen förändras och att extra anpassningar inte behövs i samma utsträckning. Och hoppsan. Det blev en investering i tid istället för en kostnad. Vi tjänade på det i slutändan. Men visst, det krävs lite riskkapital att starta med. Och tillit. För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull!
Spana in våra tjänster, kurser och konferenser Läs mer här.
Kanske en tuff rubrik. Vi är glada och tacksamma att UR lyfter pojkkrisen och försöker väcka en debatt om detta viktga ämne.
Vet inte tiktigt varför UR:s serie Skolpojkarna känns som en besvikelse. Antagligen för att vi på Prestationsprinsen så länge engagerat oss i killkrisen eller pojkkrisen och pojkars sämre resultat i skolan. Att vi funderat en hel del på detta. Vår bild är inte att det beror på hantering av mobiler, krävs ”skärpning” hos pojkarna och konskevent ledarskap (som vi tolkar detta avsnitt). Det är mer komplext än så.
Här blev mobilinsamling en viktig fråga som fick ta stor del av programmet. Kan en annan mobilhantering förbättra pojkars skolresultat!? En mer konskekvent hantering?
Det är något som saknas. Serien skildrar pojkar som tappat greppen och lusten, lärare som i hög grad lägger det på eleven, eller i detta fall pojkarna, att hitta greppet och lusten. Men det finns ingen analys, ingen ledning, ingen berättarröst, ingen som kommenterar.
Hur ska vi lära oss något av serien!?
I andra avsnittet finns ett skräckexempel, killen tycker ett ämne är tråkigt, läraren svarar:
Det här är ju verkligen upplyftande. Undrar vad läraren skule sagt om han kom till sin chef och ville ha mer utmaning i jobbet, och rektorn svarar: Det spelar ingen roll vad du har för utmaning eller om du trivs här. Du får lön. Gör din plikt. Menar inte att hänga ut denna lärare. Lärarutbildningen saknar viktiga delar och kompetensutvecklingen för lärare är snål. Han gör ju vad han tror på och försöker faktiskt fånga denna elev. Dessutom är detta några minuter av hela deras relation. Grabben säger senare att han gillar denna lärare. Han är rak.
Och… tråkigt. Vi vet väl alla att det kan ju betyda så mycket, som: jag förstår inte vad jag ska göra, jag kan inte koncentrera mig, det är för lätt, jag behöver tydligare instruktioner, inte bara ord utan gärna skrivna på tavlan, jag blir mobbad varje rast, behöver landa, alla lärare har 90% eget arbete, jag vill diskutera, få insikt, prova mina tankar, få feedback(!)…
Det ställs få frågor till eleven. Ingen nyfikenhet: vad saknar du, vad skulle göra det roligare, hur tänker du då det är tråkigt, är det ämnet, läraren eller uppgifterna, vem gör lärandet roligt här på skolan, osv. Och förstås ställer man helst inte dessa direkta fordrande frågor utan kanske med mer öppna, utforskande, nyfikna frågor och kanske med hjälp av skattningar och skalor. Jämförelser.
En lärare har en helt annan inställning:
Och läraren ger eleven förståelse för att förmågan varierar, ger förslag på att eleven kan få sätta sig någon annanstans eller att de kan gå ifrån och ta ett snack… Lösningsfokuserat. Han vill förstå deras intressen utanför skolan och han säger också att om det är något hemma som stör skolan så ställer han gärna upp och snackar. Han ser hela människan.
Serien faller lite platt då den inte lyfter vad som skiljer pojkar och flickor. Och framförallt då den inte ger oss något om vad behöver vi tänka på i skolan och undervisningen för att förändra pojkars situation. Vilka är risk- och skyddsfaktorerna för pojkars goda skolresultat? Kan vi få en debatt där vi vågar släppa elevfokus och även fokusera på undervisningen, bedömningen, feedbacken, vilken hänsyn som tas till individens egenskaper och förmågor, vad är fungerande undervisning.
För våra älskade grabbars skull, ja, för allas skull.
I februari/mars drar terminskursena om
problematisk skolfrånvaro igång i Stockholm, Göteborg och förhoppningsvis Karlstad.
Läs mer och anmäl dig!
Vi vill komma i kontakt med vårdnadshavare/föräldrar i Småland till barn/ungdomar som är/varit ”hemmasittare” eller har/haft problematisk skolfrånvaro. Som vill berätta om er resa, vad ni hade velat vara utan, vad som funkat mm.
Det gäller ett event där vi skulle vilja ha med anhöriga. Det är så oerhört viktigt för personal som arbetar med problematisk frånvaro att få träffa er som står mitt i denna verklighet. Förstå hur tufft det faktist är.
Det blir ofta en enklare och mer öppen diskussion när man inte har en relation i vardagen. Att ni inte är ”deras” föräldrar och de inte er elevhälsa, rektor eller BUP-kontakt.
Det handlar om ett samtal med mig, som ett 20-tal personer lyssnar på och de får sedan ställa frågor till er som medverkar. Det är ett pass i en halvdag som handlar om tillit och relationen till hemmet, vårdnadshavare och eleven. Temat är problematisk skolfrånvaro och hemmasittande.
Intresserad? Hör av er på info @ prestationsprinsen.se.
För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull.