Är barn i skolan? Nja! Mer än 160 000* av drygt en miljon grundskoleelever är inte i skolan som de skulle behöva för att utvecklas mot skolans mål och öka chanserna för ett gott liv här och nu, samt i framtiden. Vi har skolplikt, alla barn har rätt till utbildning. Skrämmande många barn är inte i skolan.

Skolverket kom nyligen med en Nationell kartläggning av elevfrånvaron i grundskolan och gymnasiet. Som en följd, skrev vi om vad som är bra i förhållande till tidigare kartläggningar i ett tidigare inlägg. Dessutom, vår Aggie skrev en artikel i tidskriften Kvartal angående kartläggningen. Vi tittar på siffrorna för grundskolan i detta inlägg.

Hur ska man mäta skolfrånvaro

Skolverket redovisar tyvärr bara omfattningen av skolfrånvaron i olika omfattningar per årskurs för pandemihösten 2020. Som en följd kan vi endast se en omfattning (15 procent) är redovisad för 2019. Det är synd. Det mer intressant att se hur skolfrånvaron ser ut ett vanligt år. Det säger också mer på lång sikt.

Skolmyndigheterna har i tidigare rapporter. för det första, haft på fokus på långvarig 100-procentig frånvaro. För det andra, har man kallat resten ströfrånvaro. Ord spelar roll, ströfrånvaro låter som lite utspridd frånvaro, kan ge intryck att det inte är så farligt. Fram för allt, frånvaro blir problematisk, får effekter på resultat och mående, långt innan eleven inte alls kommer till skolan. Följaktligen är det är ingen större skillnad att vara borta mer än hälften eller all skoltid. Frånvaron är redovisad i flera intervall per årskurs i aktuell kartläggning , det är bra. Men det är gjort bara för pandemihösten 2020**, trots att samma frågor är ställda för båda terminerna.

Skolfrånvaron ett vanligt år

Ungefär en av sju elever har en total frånvaro på minst 15 procent under hösten 2019.
13 000 elever är borta mer än halva skoltiden. Vi vet inte hur många som är så kallade hemmasittare eller med långvarig frånvaro.

Skolfrånvaro sverige hösten 2019 Prestationsprinsen

Några funderingar och slutsatser efter att ha lästrapporten

Är barn i skolan?

Är barn i skolan? Både ja och nej, så klart. Det är helt klart väldigt många som inte är i skolan. Och som ni trogna läsare vet finns det många olika anledningar till och typer av skolfrånvaro. De kräver många olika insatser.

Det är dags att vi sätter frånvaron relation till skolors resultat. Flera andra länder gör det, men inte Sverige. Regering och skolmyndigheter ser det som ett individproblem, inte ett systemfel. 160 000 ungar som inte är i den obligatoriska skolan måste väl vara ett systemfel?

Vi måste tro på att elever lär sig mer om de är i skolan, annars kan vi skrota skolplikten omedelbart. Ja, det kanske är en del i den debatt vi borde ha! Vi måste prata skolfrånvaro, för våra älskade ungars skull, ja, för allas skull!

Köp boken Prestationsprinsen

Köp boken Prestationsprinsen. 41 små berättelser, kan läsas i vilken ordning som helst. Åtta kategorier t.ex. Övermäktigt, Nära & kära, Skolfrånvaro & hemmasittare. Perfekt till dig! Eller julklapp till personalen, mormor, rektorn, brorsan som inte fattar, syrran som kämpar, körledaren, Soc tanten …

Noter

* 160 000 är vår estimering baserat på uppgifter i Skolverkets kartläggning. På sid. 3 i Skolverkets rapport: ”2019…var det ungefär en av sju elever som haft en total frånvaro på över 15 procent i grundskolan…” 1/7= 14,3 procent, av 1 097 180 elever i grundskolan läsåret 20/21= 156 897 elever.

Antal elever i grundskolan har vi hämtat från Skolverkets tabell Grundskolan – Elevstatistik och Tabell Grundsärskolan – statistik hämtad 2021-10-05.

** Nedan redovisas Skolverkets tabell från kartläggning avseende hösten 2020. Då var frånvaron mycket omfattande på grund av Covid-pandemin. Motsvarande detaljerad tabell finns inte för 2019. Det är olyckligt, eftersom den kan ses som en termin under normala förhållanden. Vår gissning är att skolor och huvudmän helt enkelt inte kan ta fram frånvarostatistik så långt bak i tiden.

skolfrånvaro sverige hösten 2020

Bra i Skolverkets nationella kartläggning av elevfrånvaro – det finns flera stora framsteg i Skolverkets nya rapport om elevfrånvaro som kom för ett par veckor sedan. Vår Aggie har skrivit en analyserande artikel i tidningen Kvartal, All frånvaro kan vara av ondo.

Kartläggningen behandlar all obligatorisk skola och gymnasiet. I detta inlägget tar vi upp delen om grundskolan. Kartläggningen avser höstterminen 2020 (pandemi) och hösten 2019.

Skolverket ska ha en eloge för flera saker i denna rapport.

1. Giltig och ogiltig skolfrånvaro

Skolverket redovisar nu total frånvaro. I Sverige har skolmyndigheterna, innan den aktuella rapporten, endast undersökt ogiltig skolfrånvaro. Skolfrånvaro är ofta uppdelad i giltig (anmäld eller beviljad frånvaro) och ogiltig (oanmäld). Det är viktigt att undersöka helst båda och framförallt den totala (sammanlagda) frånvaron. Ganska självklart om man tänker efter, eftersom all frånvaro är missad undervisning och kan få konsekvenser, inte bara om den är ogiltig.

2. Mer relevant omfattning av skolfrånvaro

Frånvaron är redovisad i flera intervall, 15-29 procent, 30-49 procent och över 50 procent. Omfattningen redovisas uppdelat per årskurs. Det ger en bra bild av situationen. Det är tyvärr bara för pandemihösten 2020, inte hösten 2019. Det skulle varit mycket intressant att få ta del av detta även ett vanligt år. Skolverket ställde samma frågor för hösten 2019 som 2020. Det är inte tydligt, men man kan förmoda av rapporten att det inte var jämförbar kvalitet på statistiken mellan åren.

Skolmyndigheterna har haft fokus på två omfattningar av skolfrånvaro, helt borta och ströfrånvaro, i tidigare rapporter har.

3. Framsteg med ny indelningen

Det finns i huvudsak tre stora framsteg med att lämna denna indelning.

  1. Ströfrånvaro låter som lite utspridd frånvaro och kan ge intryck av att frånvaron inte är så farlig. Men kategorin innehöll ända upp till 99 procents frånvaro i två månader. Det är knappast ströfrånvaro för de flesta av oss.
  2. Det var fel att förutom ströfrånvaro enbart titta på 100 procent sammanhängande frånvaro. Frånvaro blir problematisk, får effekter på resultat och mående, långt innan eleven inte alls kommer till skolan. Forskning visar att redan vid 10 procents skolfrånvaro kan det uppstå negativa konsekvenser. I USA kallar man denna skolfrånvaro för kronisk frånvaro.*
  3. Den nya redovisningen ger en bild som tydligare än tidigare visar fördelningen av frånvaron. Vi ser till exempel att frånvaron ökar märkbart för varje årskurs och att de flesta elever har mellan 15-29 procent frånvaro. Vi kommer med mer analys av statistiken i kommande inlägg.

4. Utgår från skolhuvudman

Det är väldigt bra att kartläggningen ställt frågan till huvudmannen. Det är där de ansvariga, nämnden eller styrelsen finns. Vi ser det som självklart att man ska utgå från skolhuvudmannen, eftersom nämnd och styrelse har det yttersta ansvaret för eleverna i dess skolor. Ja, vi gick till och med så långt i vår rapport, Skolans tomma stolar**, att vi utgick från hemkommunen som har ansvar för alla barn i deras kommun oavsett vilken skola de går i eller hur de fullgör sin skolplikt. Det är bra att Skolverket tydligt visar på huvudmannens ansvar att ha koll.

5. Många bra slutsatser

Slutsatserna och resonemanget är bra och insiktsfullt. De lyfter att det antagligen finns ett stort mörkertal och skriver lite om detta. Man tar upp problemet med att rapporteringen av skolfrånvaro är oroande låg på vissa håll och att systemstödet inte kunnat ta fram de siffror som Skolverket efterfrågat. Vi kommer att ta upp och bidra i diskussionen och till slutsatserna i ett annat inlägg.

Bra i nationell kartläggning av elevfrånvaro

Nu måste vi ta denna rapport och Skolverkets uppdrag att utreda möjligheterna med regelbunden nationell statistik över skolnärvaron på allvar. Det finns som sagt mycket bra i Skolverkets kartläggning av elevfrånvaro.

Vi är övertygade att att skolfrånvaron är en avgörande del i svensk skolas problem och en del av lösningen. Det har ingen av er läsare missat. Hittills har ingen särskilt intensiv nationell diskussion dykt upp. Den behöver vi ha, för våra älskade ungars skull, ja, för allas skull.

Du kan läsa mer om våra tankar kring nationell statistik och några av våra debattartiklar och annat i media här.

Noter:

*Balfanz och Byrnes, 2012, The Importance of Being in School: A Report om Absenteeism in the Nation’s Public Schools, John Hopkins University.

** Öhman, 2016, Skolans tomma stolar, om frånvaro i grundskolan och hur kommuner och skolors arbetar med frågan, Prestationsprinsen & vänner med stöd av Skandias stiftelse Idéer för livet

Skolverkets nya kartläggning av elevfrånvaro. Nästan 160 000 av drygt 1 miljon elever i grundskolan var borta närmare en hel dag per vecka under hösten 2019. Under pandemihösten var motsvarande siffra över 250 000 elever. Siffrorna är härledda från Skolverkets nya Nationell kartläggning av elevfrånvaro i grundskolan och gymnasiet[1]. Det är höga siffror! Många elever missar mycket undervisning. Det är oroande siffror både i sig och i en internationell jämförelse. Ändå fanns den bara där en dag, rapporten, under publikationer på Skolverkets sajt. Vår Aggie Öhman har skrivit en artikel i tidningen Kvartal om kartläggningen. Och detta är det fortsatta mysteriet om varför det är så infernaliskt tyst om skolfrånvaron i skoldebatten.

Skolfrånvaron ett vanligt år

Skolverkets kartläggning av elevfrånvaro visar att hösten 2019, alltså ett vanligt år innan pandemin, var 1 av sju, nästan 160 000 elever i grundskolan borta 15 procent av skoltiden. För högstadiet är motsvarande frånvaro skrämmande, i årskurs 7 ca 19 000 elever, i årskurs 8 ca 22 000 och i årskurs 9 ca 26 000 elever. 15 procent av skoltiden motsvarar en knapp dag i veckan eller nästan tre veckor av höstterminen. Forskning[2] visar att skolfrånvaro kan få negativa konsekvenser redan vid 10 procent, alltså en väsentligt lägre nivå. 10 procent är också den nivå som man mäter ifrån och anses oroande i till exempel USA, England, Danmark och Prestationsprinsen, i rapporten Skolans tomma stolar 2016[3].

Problematisk skolfrånvaro

Skolfrånvaro som påverkar skolgången och måendet kallar vi problematisk skolfrånvaro. Hade Skolverket undersökt från 10 procent och mörkertalet varit mindre, hade de kanske identifierat uppåt 200 000 elever med problematisk skolfrånvaro, kanske mer! Mörkertalet beror på att de svarande i kartläggningen haft svårt att få fram siffrorna på det sätt Skolverket efterfrågat, det finns många lektioner där inte frånvaro rapporteras och det finns svårigheter i hur frånvaro ska redovisas och registreras till exempel så kalla anpassad studiegång. Det är när skolan reducerat en elevs schema och därmed skoltiden.

Skolverkets kartläggning av elevfrånvaro, värre än anat

Större skolfrånvaro än vad som anats! 160 000 elever är långt mer än de 20 000 elever som skolmyndigheterna talat om som oroande tidigare[4]. Eller de 70 000 elever med över 10 procents total frånvaro som estimerades i rapporten Skolans tomma stolar 2016[5]. Till vårt försvar kan sägas att vi redan då sa att visst är vår undersökning statistiskt säkerställd, men den visar också att bara ca hälften av kommunerna har koll på frånvaron. Vilket satte rubriken i Sveriges Radio. Skolmyndigheterna har hittills enbart undersökt ogiltig frånvaro, till den här nya kartläggning

Skolfrånvaron under pandemin

Under pandemihösten 2020 visar Skolverkets kartläggning av elevfrånvaro att 250 000 elever hade en frånvaro över 15 procent. En kvarts miljon, det är en fjärdedel av alla elever i grundskolan. Samtidigt inte så konstigt när alla rekommenderades vara hemma vid minsta symtom. 13 000 elever var borta mer än halva skoltiden. För högstadiet fördelade det sig från drygt 2,2 procent i årskurs 7 till 3,2 procent i årskurs 9. Det motsvarar drygt 2000 elever respektive ca 3200 elever. De var ungefär lika många under pandemin som året innan. Det kan te sig konstigt, men förmodligen har dessa elever en lika övermäktig skolsituation vare sig det är pandemi eller inte, de ska stanna hemma vid minsta symtom eller inte, det är digital undervisning eller på plats. Vi tycker egentligen inte att pandemisiffrorna är så intressanta. De speglar inte vikten av att ha regelbunden koll på frånvaron över tid i Sveriges skolor!

Det hade varit mycket intressant att se hur frånvaron fördelade sig i omfattning över olika årskurser även ett vanligt år. Därför är vi lite besvikna över att frånvaron inte redovisas lika detaljerat för hösten 2019 som pandemihösten 2020. I Skolverkets enkät till skolorna ställdes samma frågor båda åren.

Kan vi få igång debatten om skolfrånvaron nu?

Vi kan inte förstå att inte skolfrånvaro är en större fråga i skoldebatten. De flesta elever når bättre skolresultat om de är i skolan. Det borde vi vara överens om. Är det inte så kan man undra vad skolplikt och rätt till utbildning ska tjäna till. Så om närvaro är viktig för kunskapsinhämtning, då borde också skolfrånvaro vara en viktig del i analysen av svensk skolas bristande resultat. Nu tar vi tag i det här. För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull!

[1] Skolverket, 2021, Nationell kartläggning av elevfrånvaron, sid 3

[2] Balfanz och Byrnes, 2012, The Importance of Being in School: A Report om Absenteeism in the Nation’s Public Schools, John Hopkins University

[3] Öhman, A, 2016, Skolans tomma stolar, om frånvaro i grundskolan och hur kommuner och skolors arbete med frågan, Prestationsprinsen & vänner med stöd av Stiftelsen Idéer för livet

[4] Skolinspektionen, 2016, Omfattande ogiltig frånvaro i Sveriges grundskolor och Skolverket, 2010, Skolfrånvaro och vägen tillbaka. Långvarig ogiltig frånvaro i grundskolan.

[5] Öhman, A, 2016, Skolans tomma stolar, om frånvaro i grundskolan och hur kommuner och skolors arbete med frågan, Prestationsprinsen & vänner med stöd av Stiftelsen Idéer för livet

Annat på samma tema:

Vårt seminarium i Almedalen sommaren 2021

Debattartiklar med mera under I media

Successful Vertical Collaboration on National School Attendance. Vad menas med det? Jo, vi på Prestationsprinsen med Aggie i spetsen är för nationell statistik över skolfrånvaron. Kommer ni ihåg det? 🙂 Därför har vi genom hennes engagemang och arbete inom INSA (International Network for School Attendance) tagit initiativ och till ett rundabordssamtal. Det kommer att äga rum vid deras internationella digitala konferens den 13-14 oktober. Anmäl er till konferensen. Några av de främsta forskarna och ”praktikerna” i världen medverkar.

Vertikal samverkan om skolnärvaro

Vår Aggie har krokat arm med Malin Gren Landell och de leder tillsammans ett samtal om ”Successful Vertical Collaboration on National SA (school attendance) data”. Aggie talar mycket om vertikal samverkan (vet inte om hon uppfunnit begreppet, eller om det redan fanns, men det är bra tycker vi). Samverkan på samma nivå, horisontellt, ofta operativ, är bra och nödvändig. Men hur får vi det att fungera bra och skapa rätt förutsättningar vertikalt? Till exempel direktiv och information/data till och från stat, kommun (nämnd, förvaltningschefer, centrala funktioner) och skolorna?
Och som en följd av det: Hur kan beslutsfattare, styrelser, nämnder ta in information och ge direktiv till chefer på ett bra sätt. Och vidare hur ska chefer samverka med operativ personal för bästa resultat?

Målet med samtalet


Rundabordssamtalets mål är: ”The discussion aims to distinguish successful school attendance (SA) data driven collaboration between national and local politicians – school authorities – local authorities – municipalities – school districts – schools. We hope to find what has proven successful in different countries. Success could be e.g. reduced school absenteeism, increased early detection, more relevant interventions etc. by using SA data in a smart manner.”

Så hoppas vi att Aggie och Malin får med sig bra tankar och underlag att bidra med i den svenska debatten! För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull.

Läs mer om vad vi gör i seminarium om behovet av nationell statistik över skolfrånvaron och under I media.

Inte är ett svårt ord. Vi hör det runt omkring hos hela tiden. Det är så mycket vi inte ska göra. Som föräldrar säger vi åt våra barn att inte skrika, att inte springa, att inte… Vi möts av lappar var vi inte ska lämna saker, att vår mamma inte arbetar här, inte lämna ludd i tumlaren, inte … och vi får goda råd att inte stressa, inte äta onyttigt osv. osv. Vår favorit är nog ändå glöm inte!

Använd positiv uppmaning

När vi vill att våra barn, elever eller i vilken roll vi nu möter dem, inte ska springa, då är det bästa att säga ”gå”. När vi inte vill att de ska skrika så funkar ”tala lugnt” eller ”tala tyst” väldigt mycket bättre än ”skrik inte”.

Som ni redan vet och hört tusen gånger om så har hjärnan svårt att få med ordet inte. Även om den får det, så krävs det en process att översätta meningen till den positiva uppmaningen vad man borde göra. Detta är extra svårt för små barn och stressade i alla åldrar.

Hjärnan och individen kan ju också få en idé att göra något som annars inte alls hade hänt. ”Nu springer vi inte till idrottsplatsen” ger både en vision och förmodligen lust för många att springa! De kanske inte fanns på kartan innan.

Inte är ett svårt ord

Vi ser ofta meddelanden av typen ”Glöm inte föräldramötet nästa vecka”. Hm, jo, det har jag. Vad hjälper då denna uppmaning? ”Kom ihåg föräldramötet för 4b i sal 32 kl 19 på torsdag 7 september”.

Eller ”Ställ inte skorna här”. OK, det är tydligen en naturlig plats för många eftersom det blivit ett problem. Så bättre kan vara ”Ställ skorna i skostället till höger om ytterdörren”.

Själklart, men jättesvårt. Låt oss tala i positiva uppmaningar, i alla bemärkelser positiva, för våra älskade ungars skull, ja, för allas skull!

Några andra inlägg om kommunikation

På gång hösten 2021

Håll dig uppdaterad genom att följa oss på Facebook, Instagram, Twitter eller vår grundare Aggie på Linkedin.

Tips för bra start på terminen och en bra skolstart. Skolan börjar i dagarna! Mycket är nytt och behöver förberedas på kommande veckor. Vi är alla så fyllda av god vilja och, förhoppningsvis, energi inför de nya läsåret! Lärare och annan skolpersonal har kvällen på sig att höra av sig med info (alla frågeord besvarade) på klarspråk med foton och videor. Just do it. Ni vet vilka. Liten insats stor skillnad för elev, vårdnadshavare och er själva! Slipp strul, gör det nu!

Tips för bra start på terminen

Inkluderande skolstart

Skolstart i dagarna och massa nytt kommande veckor. Vi har elever eller barn med och utan diagnoser, t.ex. pirriga, blyga eller oroar sig för nytt. En stor och svår omställning. En svår utmaning. Vuxnas ansvar. Läs inlägget fullt av tips här

Tips & tankar

Vi har samlat tips & tankar om barn som tänker annorlunda. Det finns för både föräldrar och skolpersonal, om skolstarten och om skolfrånvaro och svårt att gå till skolan. Läs mer här

Inspiration

Berättelserna om Prestationsprinsen och Drottningen ger aha-upplevelser, igenkänning och i bästa fall ökad förståelse, enligt våra läsare.  Många har funnit ett nytt förhållningssätt till sina elever eller barn, en ny vardag tack vare Prestationsprinsen och Drottningen. Läs mer här

Om du vill följa oss mer löpande hittar du mer på vår Facebooksida eller anmäl dig till vårt nyhetsbrev. Vi vänder oss både till anhöriga och yrkesverksamma. Här hittar du mer vad vi kan göra för dig i jobbet och här hittar du mer om vårt föräldrastöd.

Skolfrånvaro – viktig del i skoldebatten! Det hävdar vi och det arbetar vi envist för. Det är mycket som talar för att antalet elever med omfattande skolfrånvaro ökar. Skolnärvaro gynnar elevers kunskapsutveckling och hälsa. Elevfrånvaro finns inte i skolstatistiken som regelbundet redovisas på nationell nivå. Borde inte kunskap om i vilken mån eleverna är i skolan vara en viktig parameter för att förbättra skolan?!

Prestationsprinsen i Almedalen

Även i år, 2021, ordnade vi ett seminarium om nationell statistik över skolnärvaro i Almedalen. Almedalen som i år var helt digitalt. Vi ville diskutera vad som talar för och emot nationell statistik över elevfrånvaro. Här kan du se seminariet (det börjar ca 8 min in i videon, det hela är från en lajvsändning på Youtube, där denna bild låg uppe för att alla som väntande). Videon är 1 timme och 7 minuter lång.

Skolfrånvaro – viktig del i skoldebatten!

Vi tycker att det är viktigt att följa vuxnas sjukfrånvaro och arbetslöshet – borde inte skolfrånvaro vara lika viktigt? Alla barn har rätt till en grundläggande utbildning. Men i Sverige vet vi inte i vilken grad vi uppfyller detta. Vi samlar inte regelbundet statistik över skolfrånvaro på skol- huvudmanna- och nationell nivå. Tillförlitliga och jämförbara data över skolfrånvaro kan hjälpa att tidigt identifiera frånvaro och dess orsaker, samt ge underlag för förebyggande insatser. Mycket av internationell forskning på skolfrånvaro har varit möjlig genom tillgång till närvarostatistik. Vi saknar sådan forskning i Sverige.

Rädsla för ökad administration och att det inte bidrar till minskad frånvaro har varit argument mot statistik över skolfrånvaron. Men behöver det bli så? Behöver administrationen öka? Vi har digitala system för att registrera elevers närvaro. Att samla denna på olika nivåer borde kunna ske helt digitalt.

En del i Prestationsprinsens påverkansarbete

Vi skrev tidigare i år en debattartikel i SvD med titeln ”Nationell statistik ökar närvaron i skolan” med Malin Gren Landell (Gren Landell i skolan) och en rad medförfattare. (Du kan läsa mer under I media). Frågan är extra aktuell just nu:

Nationell statistik kan öka närvaron i skolan. Skolnärvaro får högre prioritet om staten visar intresse för frågan. Det kan hjälpa skolor och kommuner att hitta rätt insatser och ta större ansvar för att elever inte hamnar i problematisk skolfrånvaro. Därför måste regeringen, med utbildningsministern i spetsen, ta ansvar för att nationell statistik över skolfrånvaro införs.

Vi argumenterar för nationell statistik över skolfrånvaro på SvD Debatt idag tillsammans med Malin Gren Landell flera.

Skolverket har fått i uppdrag att under 2021 utreda möjligheterna för att nationellt samla uppgifter om elevers skolnärvaro på regelbunden basis. Rädsla för ökad administration och att statistik inte bidrar till minskad frånvaro, har varit argumenten. Men vi anser att argumenten inte håller. Detta är i korthet vad vi lyfte i debattartikeln.

Argument för nationell statistik över skolfrånvaro

Närvarostatistik kan samlas digitalt på alla nivåer

Närvarorapportering är ingen ny arbetsuppgift och inte ytterligare administration för lärare. Elevers närvaro registreras i digitala system. Staten kan ställa krav på systemen så det går att samla in data digitalt på nationell nivå.

Nationell statistik kan öka närvaron i skolan

Det man talar om och mäter får uppmärksamhet på regional och lokal nivå, som till exempel behörighet till gymnasiet. Om staten visar intresse för skolnärvaro kan det få en högre prioritet och hjälpa skolor att ta större ansvar för att elever inte hamnar i långvarig frånvaro.

Närvarostatistik är en viktig del i att lösa svenska skolans problem

Tillförlitlig statistik på nationell nivå ger kunskap om mönster i frånvaron som kan användas för forskning och att rent praktiskt främja närvaro och bryta frånvaro.


Närvarodata underlättar uppföljning av insatser

Om närvaron mäts på samma sätt på alla skolor kan man jämföra insatsers vilket ger vägledning i vilka som har hög sannolikhet att hjälpa eleven tillbaka i skolgång. I nuläget definierar och mäter skolor och huvudmän på olika sätt och har egna gränser för vid vilken omfattning av frånvaro som man agerar.


Nationell statistik kan öka närvaron i skolan

Skolnärvaro är en fråga om både demokrati och mänskliga rättigheter. Och det är också en barnrättsfråga. Sverige har stora problem med resultaten i skolan, så det är både orimligt och mycket oroväckande att vi inte vet omfattningen av skolfrånvaron.

Nationell statistik kan öka närvaron i skolan. Så det är dags att de som har ansvar också tar ansvar: riksdag, regering, kommunala och fristående huvudmän!

Stort tack till alla våra medförfattare! Vi som undertecknat artikeln:

Kommer Sverige att få koll på skolfrånvaron? Kanske för nu är mycket på gång. Vi kom med en rapport för fem år sedan (2016), Skolans tomma stolar, om frånvaro i grundskolan och hur kommuner och skolors arbete med frågan. Den fick och får en hel del uppmärksamhet. Då tog t.ex. TT, SVT Rapport och Sveriges Radio P1 upp den som nyhet (Prestationsprinsen i meda).

Det har hänt mycket sen dess. Då arbetade ca 50 % av Sveriges kommuner aktivt med sin skolfrånvaro. Det verkar ha blivit mycket bättre, upplever vi i vårt arbete med huvudmän och skolor ute i landet. Men vem vet – de som inte är på banan anlitar inte oss.

Skolfrånvaro, inte bara hemmasittare, måste in i debatten

Vi hade i flera år försökt få in skolfrånvaron i skoldebatten. Vi tyckte då och tycker nu, att om vi ska diskutera och framförallt förbättra skolresultaten, så är skolfrånvaro en av flera viktiga parametrar som ska med. Men få ville lyssna.

Vi tog saken i egna händer, 2016 fick vi stöd av Idéer för livet och gjorde den undersökning ingen annan gjort om skolfrånvaron. Vi anlitade TNS Sifo, numera Sifo Kantar*.

Vi fick tack från många kommuner att de fått upp ögonen för den totala frånvaron. Missad undervisning är missad undervisning oavsett orsak! Skolmyndigheterna hade 5 år tidigare och skulle det året återigen undersöka ogiltig frånvaro. De delade också upp sin undersökning i total frånvaro och ströfrånvaro. Vilket ger helt fel signaler. Skolfrånvaro blir allvarlig och problematisk långt innan den är total. Läs mer om olika omfattning av skolfrånvaro och de undersökningar som gjorts.

Kommer Sverige att få koll på skolfrånvaron?

Kanske, för nu händer det en del som kan bli bra!

Det hävdas ibland att nationell statistik inte bidrar till att lösa problemen. Att alla elevfall, vi säger frånvarofall, är unika. Det är de på ett sätt, men ändå inte och inte hur vi kan arbeta systematiskt. Nationell statistik gör nytta för enskilda elever!

Prestationsprinsen vill bidra

Vi vill uppmärksamma, påverka och bidra till att detta blir så bra som möjligt. Det kan kanske komma att upplevas lite besvärlig för en del, men vi arbetar för alla Sveriges ungar, ingen annan. Det gör vi bl.a. tillsammans med Malin Gren Landell, tidigare regeringens utredare av skolfrånvaro. Det kommer att bli fler debattartiklar och vi ordnar ett seminarium i digitala Almedalen Nationell statistik över skolfrånvaron – en viktig parameter för att lösa problemen i svensk skola?

Kommer Sverige att få koll på skolfrånvaron? Vi hoppas det och ska kämpa för det, för våra älskade ungars skull, ja, för allas skull.

* Kommunundersökningen är en totalundersökning och statistiskt säkerställd. Vi fick inte svar från tillräckligt många och olika kategoriers skolor för en statistiskt säkerställd totalundersökning. Men det är den största fallstudien som gjorts kring skolfrånvaro i Sverige med över 500 deltagande skolor.
Många undersökningar som gjorts kring skolfrånvaro är inte statistiskt säkerställda. De har inte ett slumpat urval, de redovisar inte bortfall, än mindre metod. Och en del har gjorts på ett väldigt litet urval.

Bättre terminsslut och start vid problematisk skolfrånvaro och problem i skolan. Workshop för skolpersonal och andra yrkesverksamma. Oj oj oj. Vi får signaler från många att det kämpas hårt ute på skolor så här i maj/juni (som vanligt). Och i många hem. Lärare, EHT, rektorer och andra berörda är just nu oroliga för ett antal elever. Alltså elever med mycket oro, svårt att komma till skolan, avviker, kommer inte på schemabrytande aktiviteter. Eller har kanske redan en omfattande frånvaro. Så vi vill dela med oss av kunskap och erfarenheter!

Att ha oro och svårt att ta sig till skolan är tidiga tecken på att något inte funkar i skolan ska ses som begynnande problematisk frånvaro. Frånvaro och ett dåligt avslut är dels ett problem för eleven som inte får en bra start på ett välbehövligt sommarlov. Dels en risk att det negativa följer med till terminsstarten. Som ett resultat går både skolpersonal, elev och föräldrar på lov med en känsla av misslyckande. Så kan vi inte ha det.

Bättre terminsslut och start vid problematisk skolfrånvaro

Har ni funderingar och känner er rådvilla hur ni ska avsluta terminen på ett bra sätt och öka chanserna för en bra start på nästa läsår? Innan ni tycker att ni gjort allt, så ska någon av er ta er tid och vara med på Prestationsprinsens workshop om just detta. Och läsa detta inlägg om en mer inkluderande avslutning.

Nä det finns inte 2 timmar just nu! Jorå, för det kan spara dig många fler!

Du kommer att få svar, eller i alla fall ledtrådar och vad som funkat för andra i dessa situationer. Sen får du gå hem och testa själv!

Workshop – bättre slut och start på läsåret

3 juni kl 14 – 16

Kostnad: 300 kr exkl. moms. 375 med.
Ledare: Aggie Öhman
Upplägg: Få deltagare, tips och tankar från vad vi sett funkar, men utgångspunkt i er situation

Anmälan

Här kan du anmäla dig till kursen.

Hej! Vi använder cookies för att förbättra er användarupplevelse. Om du vill ha mer information om hur vi behandlar era uppgifter, se vår Integritetspolicy.

Jag samtycker