Olika omfattning av problematisk skolfrånvaro – relevant i debatten om hemmasittare

Det talas mycket om “hemmasittare”, ett begrepp vi inte gillar, med det används flitigt. Opraktiskt för det finns ingen definition och därmed talar vi förmodligen ofta om olika saker. Dessutom dumt eftersom skolfrånvaro blir ett problem långt innan elever blir hemmasittande med total frånvaro. Därför behöver vi följa upp och tala om problematisk frånvaro, på fler nivåer. Men vilka nivåer? Och hur många är eleverna som drabbas?

Några undersökningar (mer information under inlägget) som gjorts, men på olika sätt och med olika begrepp:

  • TV-programmet Kalla Fakta talar om 5 500 elever som hemmasittare
  • Skolinspektionen konstaterade 2016 att knappt 2000 elever har en långvarig skolfrånvaro  och att ca 18 000 elever har ströfrånvaro.
  • Prestationsprinsens rapport, Skolans tomma stolar indikerar 70 000 elever med
    >10 % skolfrånvaro, varav knappt 20 000 har > 20 % frånvaro. (Siffrorna bygger på kommuners svar, samtidigt gjordes en undersökning på över 500 skolor som visade något lägre siffror 50 000 respektive 14 000 elever)

Det behövs gemensamma begrepp

Som ni ser har alla tre mätt olika saker. Det innebär att i debatt och diskussion talar vi om och jämför ofta äpplen och päron. Vi har länge drivit behovet av gemensamma begrepp och uppföljningsnivåer.  I detta inlägg tittar vi närmare på att det finns olika grader av problematisk frånvaro. Man kan också kategorisera frånvaro utifrån till exempel vad som kännetecknar den eller vilken funktion den fyller, det lämnar vi till en annan gång.

Forskning om nivåer av problematisk frånvaro

Christopher Kearney, Ph.D. University of Nevada, har tagit fram en modell för åtgärder (interventions) som beror på omfattningen och kategori av frånvaron, grovt förenklat. Hans modell bygger på den interventionsmodell som redan tidigare använts i andra sammanhang, Response to Intervention, RtI. En del läsare känner igen den från resonemang om anpassningar, extra anpassningar och särskilt stöd. Detta är Kearneys modell grovt förenklad. Och just nu koncentrerar vi oss bara på att det finns olika nivåer av frånvaro som är problematisk.

Det är en lättförståelig modell, de flesta elever (55 – 70 %) har en oproblematisk skolfrånvaro eller är i riskzonen, en begränsad grupp elever har en problematisk frånvaro (25 – 35 %) och ganska få har en allvarlig frånvaro (5 – 10 %). Modellen använder nivåerna för att resonera om insatser.

Enligt Kearney, och många andra forskare använder hans definition, så innebär problematisk frånvaro att eleven

  • varit borta minst 25% av skoltiden under minst två veckor
  • upplevt allvarliga problem med att gå till skolan/på lektioner under två veckor med betydande påverkan på barnet/ungdomens eller familjens dagliga rutiner
  • och/eller varit borta minst tio skoldagar under en 15 veckors-period under terminen/läsåret.

Oproblematisk frånvaro definierar han som frånvaro som vårdnadshavare och skola är överens om som legitim och inte har negativa konsekvenser för barnet.

I betänkandet SOU 2016:94 Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera föreslås en definition av problematisk frånvaro som frånvaro i sådan omfattning att frånvaron riskerar att ha negativ inverkan på elevens utveckling mot utbildningens mål.

Sammanfattning

Hur problematisk en elevs frånvaro är beror inte bara på omfattningen, utan också dess konsekvenser och hur den tar sig uttryck. Vi återkommer med inlägg om vilken omfattning av frånvaro de olika nivåerna av problematisk frånvaro kan tänkas motsvara och om olika kategorier av frånvaro. Vi hoppas att detta kan bidra i debatten och i diskussioner, och inte minst i arbetet med skolfrånvaro ute hos våra huvudmän och skolor, för våra älskade ungars skull, ja, för allas skull.

Fakta och referenser

Om undersökningarna:

  • Skolinspektionen siffror är inte estimerade utan kommer från en totalundersökning, de ställde frågor till samtliga grundskolor i Sverige. Man frågade om 100 % ogiltig frånvaro under en månad, kallat långvarig. Man frågade också om andra nivåer av ogiltig frånvaro, kallat ströfrånvaro. Mätperiod november 2015
  • Prestationsprinsens rapport, Skolans tomma stolar har siffror estimerade från resultatet av en undersökning utförd av Sifo. Redovisar elever, åk 4 till åk 9, med frånvaro 10-19 % och > 20 %. Den första svenska undersökningen som omfattar både giltig och ogiltig frånvaro. Metod, bortfall mm. är redovisade och undersökningen uppfyller kriterierna för att vara en totalundersökning. Mätperiod höstterminen 2015. Undersökningen bygger på kommuners svar. Samtidigt gjordes en undersökning på över 500 skolor som visade något lägre siffror 50 000 respektive 14 000 elever, den är inte statistiskt säkerställd, men kan ses som en omfattande fallstudie.
  • Kalla Faktas siffror har rört om och skapat debatt. Men metod, bortfall mm är inte redovisat. Siffrorna är estimerade från en undersökning av SCB på 500 slumpmässigt, men representativt, urval av grundskolor.  Redovisar elever med >50 % frånvaro eller minst 4 veckors frånvaro i sträck. Omfattar ogiltig och giltig frånvaro. Mätperiod höstterminen 2018.

Referenser, efter ordning de nämns i texten

Kalla fakta, TV 4, 3 december 2018

Skolinspektionen (2016). Omfattande ogiltig frånvaro i Sveriges grundskolor.

Öhman, A. (2016). Skolans tomma stolar – om frånvaro i grundskolan och hur kommuner och skolor arbetar med frågan (Rapporten framtagen med stöd av Skandias stiftelse Idéer för livet)

Kearney, C.A., & Graczyk, P. (2014). A Response to Intervention model to promote school attendance and decrease school absenteeism. Child and Youth Care Forum, 43, 1-25.

SOU 2016:94 Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera. Ansvarig för utredningen var Malin Gren Landell


Konferens om problematisk skolfrånvaro för nämndpolitiker, förvaltningschefer och andra med centralt ansvar för skola och elever drabbade av skolfrånvaro. Information och anmälan.

Aggie

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *