Prestationsprinsen kan kommunicera och underhålla. Han kan läsa av sällskapet och följa samtalet på ett bra sätt. Men det tar på krafterna. Men det här är nog något vare sig han eller hans vänner och släktingar fullt ut medvetna om.

Genom att under middagen dra historier, berätta roliga saker som hänt honom på jobbet, han sett på TV, läst/hört/sett på sajter på internet, saker som hänt inom familjen och inte minst genom att roliga historier och ordvitsar, så gör han succé! Så vilar han sig och håller sig helt utanför mellan sina glansstunder. Kanske till och med lämnar sällskapet en stund.

Han är inte bara prestationsprins, han är partyprins också. Men han tar gärna bilen till festen. Och han dricker inte alkohol. Då, när orken tryter, kan han smita iväg och snabbt komma hem. Då varvar han ner med något som är förutsägbart till exempel dataspelet Minecraft eller favorit-TV-serien Scrubs. Sen lägger han sig. och efter en fest sover han oftast sådär en 15-16 timmar.

Och dagen efter är det en vanlig dag som gäller. Den vanliga dagen med dess vanliga, mer eller mindre uttalade, schema som skapar struktur och förutsägbarhet. Oboy med ost och skinkmacka till frukost. Sen lite TV eller kanske orkar han läsa lite tidning eller bok, sen brukar det vara dags för lunch. Så den vanliga promenaden, alltid exakt samma runda och sen sätter han sig vid datorn. En skön dag.

Och han blir väldigt ledsen om någon ringer och kallar honom tråkig när han inte vill hänga med på bio. Han behöver sin vanliga dag för att komma igen. För att ladda energi i ensamhet eller med familjen. För nästa dag är det måndag och veckan med alla sina utmaningar ska hanteras.

Vad beror detta på? Ja, ett beteende kan ha flera orsaker. Det skulle kunna vara ett behov av förutsägbarhet och struktur, kanske på grund av en neuropsykiatrisk funktionsuppsättning. Genom att ta ledarrollen och kontrollen så vet han vad som kommer att hända.

Men det kan också vara så att han är extremt introvert. Va! han är ju hur social som helst? Jo, visserligen men introvert innebär att man laddar energi i små sammanhang, kanske till och med i ensamhet. Extrovert är det motsatta, man finner energi tillsammans med andra. I större sammanhang.

I vardagen har jag märkt att i ofta glömmer vad introvert och extrovert står för. Vi säger att någon är extrovert därför att den är social, utåtriktad, bra på att kommunicera, mingla, småprata och är glad på fester och andra sammanhang där det är mycket folk. Och vi kalla den lite asociala gärna för introvert. För att den ser ut att inte bemästra situationer med mycket folk… Och det är alltså fel… Introvert och extrovert handlar inte om hur vi uppför oss, utan var vi hämtar energi! Sen är det inte sällan det sammanfaller var man trivs, men det är när det inte gör det som vi missbedömer våra, barn, elever, kollegor…

Så någon som verkar så glad på festen, utflykten, teaterbesöket, kick-offen, skoldagen… kanske egentligen inte alls orkar med den… det tar så mycket energi att det kommer att få konsekvenser. Man kan inte jobba eller vara i skolan nästa dag eller man orkar inte med under en längre period. Utmattning leder till glömska, irritation, frustration, aggression eller total passivitet…

Så vi måste komma ihåg att energitjuven kan finnas där man trivs, eller ser ut att trivas, som bäst! För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull!

Nu är det snö här och där. Snön ställer till det. Snökaos ställer till det. Snö, snö, snö. Det virvlar på bra i delar av vårt avlånga land. Och allt som inte blir röjt och plogat blir is eller drivor. Halka och frusna växlar…

Vi gillar alla att morgonrutinerna flyter på. Eller hur? Vi gör ungefär som vi brukar, i samma ordning, äter ungefär samma grejer och åker oftast samma väg till jobbet med samma färdmedel. För en del Prestationsprinsar, kanske med asperger, autism eller lite extraordinär funktionsuppsättning är detta en förutsättning för att ta sig till jobbet eller skolan. Att allt rullar på som vanligt alltså. Det är det för många av oss andra också! En del av oss vet om det, en del inte…

Prestationsprinsen har problem med oförutsedda förändringar, mycket folk, ibland samspel med andra människor, lite svårt att förstå instruktioner, extra känslig för sinnesintryck, svårt att förstå konsekvens av sin handling och därmed helt beroende av uppbyggda rutiner, så det är inte skoj med förseningar och inställda tåg eller bussar!

En fullsatt buss innebär ont om syre, oro över om man kommer att kunna komma ut i tid, grannen luktar parfym eller äckligt, bussen verkar bli sen… En försenad buss innebär att man kan komma för sent, vad kommer att hända då, blir slöjdmagistern arg? Blir de vuxnas chef arg? Eller om bussen är inställd! En högtalarröst ger instruktioner om en ersättningsbuss! Vart skulle jag gå? Vi var ju flera hundra på tågen och här kommer en buss… Kommer det fler bussar? Kommer jag att komma hem? Det är trångt! Vaddå resegaranti?

Ni förstår. För en del är det inte bara att tänka om. Hoppa på nästa buss, ställa sig i kön, förstå vart man ska gå, hoppa på ersättningsbussen eller ringa efter en taxi och utnyttja resegarantin. Det blir svårt eller så låser det sig helt och hållet.

Vi kan väl försöka se oss om nästa gång det kör ihop sig i kollektivtrafiken efter barn och prestationsprinsar. Vi kanske kan göra en insats. Förklara var ersättningsbussen går, fråga om vi kan hjälpa till, kanske bara tala lugnt med en orolig person, dela en taxi (bjuda på en taxi?), ta sällskap till en annan linje, helt enkelt förklara läget för någon som kanske inte riktigt förstått, med eller utan funktionsnedsättning…

Och! Ha stort överseende med försenade, förvirrade och frustrerade elever. Det kommer att ta sig uttryck i för sen ankomst, som lätt orsakar oro, förtvivlan, irritation och aggressivitet hos såväl oss som eleven! Ja, vi alla måste ha tålamod med medarbetare, kollegor, lärare… för våra älskade ungars skull, ja, för allas skull.

Några tips inför julen för vi har alla vänner eller släktingar med unika funktionsuppsättningar, kanske inom autismspektrum, NPF eller släng av, lite oroliga, inte så extroverta, stressade, svårt med maten, väldigt impulsiva eller någon annan extraordinär funktionsuppsättning.

Många gillar att vara alla. Hela släkten, gänget, avdelningen, klassen … Men alla gillar inte att var många. Alla är inte så förtjusta i att äta med andra. En del får det tufft att sortera alla sinnesintryck som uppstår i större samlingar. En del av oss kan inte äta all mat, allergier, intoleranser, aspergers eller släng av… En del mår faktiskt fysiskt dåligt av att ha på sig finkläder. Många har ett behov av att få tydlig information i förväg för att kunna förbereda sig på bästa sätt. En del tillfälligt på grund av livssituationen, en del alltid.

Att tänka på inför december, julens och nyårets alla glöggar, middagar och samlingar.

1. Som värdinna eller värd, arrangör helt enkelt, kan vi underlätta genom att vara tydlig med:

Vad kommer att hända – förutsägbarhet är nödvändigt för att en del ska tacka ja, andra blir lugnare i sinnet när de kommer och det skadar inte någon. Det kan handla om att vara tydlig med tiden, vad som kommer att serveras, klädsel, hur många som kommer, var ni kommer att vara, kanske ha med några bilder eller vägbeskrivning.

Vad förväntas av gästerna – om vi har planer på lekar, tipspromenader eller annat skoj som involverar gästerna så skriv det i inbjudan. Eller om vi kommer att ha sånghäfte och sång.

Klädsel  – för de  som har svårt med annat än favoritkläderna är det jättebra med tydliga instruktioner om klädsel. Vet vi att någon vi tycker om har svårt med kläder som sitter åt, slips eller klänning, så fundera på hur viktig klädseln är…

Mat – det kanske inte är så vanligt att man skriver vad som kommer att serveras, men man kan ju tala om om det är buffé eller sittning. Om det blir långbord, små bord eller mingel. Tänk på att fråga i inbjudan om någon har allergier, intoleranser eller är vegetarian, kanske behöver anpassat av andra skäl som aspergers eller annan NPF eller släng av…  var öppen, tydlig och tillmötesgående om någon tar sig modet att höra av sig om sina problem kring ätandet. Det finns en anledning.

Vilka kommer – för en del kan det göra stor skillnad vilka som kommer. Säger man att det bara är släkten eller tjejgänget och sen dimper någon granne eller brorsa upp, så kan det vara jättestort för en del. Bättre i så fall att bjuda in tjejgänget och lägga till att min nya granne kanske också tittar in. För det handlar om att kunna förbereda sig, att skapa förutsägbarhet.

2. Att tänka på som gäst eller förälder, respektive eller kompis till någon som inte är lika förtjust i stora tillställningar. Förbereda!

Vilka kommer – förbered på vilka som kommer. Är det nya människor ta reda på lite om dem. Kanske har ni träffat dem förut och kan tala om den gången, ni kanske till och med har foton. Eller det kanske finns på internet. Är det helt nya bekantskaper så kan värden eller värdinnan säkert berätta mera.

Vad ska vi äta – meddela värden dina allergier eller matproblem. Ta med det som inte brukar finnas, till exempel glutenfritt bröd, godis eller bullar som inte har spår av nötter. Eller be att lite av köttet eller kycklingen inte hamnar i grytan utan kan serveras separat om någon inte kan äta röror och grytor.

Var ska vi vara – idag finns det så mycket på internet. Kartor, hus i storstäderna finns på bild, vi kan till och med promenera digitalt på gatan. ska ni på lokal, restaurang eller liknande finns det garanterat information och bilder på nätet.

Hur länge – bestäm hur länge ni ska stanna med ett klockslag eller till exempel en timme efter att vi ätit upp. Har man svårt att hantera när man är många kan förutsägbarheten i hur länge man ska vara där, göra att man vågar gå dit eller klarar av det hela utan problem. Så har ni sagt kl 21.15 eller direkt efter vi har ätit, då är det så!

Klädsel – försök hitta några plagg som räknas som fina och är sköna. För tjejer finns det ganska mycket: bomullstajts, velourklänningar och fina skor utan klackar. Tänk på att det inte ska sitta åt, ha lappar som skaver, vara av rätt material (en del vill bara ha bomull, andra bara syntet…)… För killar finns det många mjuka, sköna svarta jeans eller chinos. På damavdelningen finns det ibland chinos liknande byxor med resår i midjan. Om storleken räcker till är de utmärkta även för killar och män! En skjorta kan vara rymlig, men kragen kanske är problem, man kan vara väldigt snygg i en T-shirt också. Men för män och killar är det svårt när det krävs kavaj eller kostym.

Reträttplatser – bara vetskapen om att det finns en planerad plats, ett ställe att dra sig undan på, kan förmå många att lyckas delta. Ofta behöver den aldrig användas. Det kan vara att vi lovar att komma och hämta när som helst om det blir för mycket, eller att det är OK att lämna när personen vill. Kanske se till att det finns en reträttplats, är man hemma hos sig är det ju enkelt, till exempel det egna rummet. Är man borta kanske det kan vara bilen, ett leksakstält eller bara dra sig undan med sin mobil eller musik en stund på något avskilt ställe…

3. Lite av varje

För en del kan det vara bra att få ännu mer information. Så om vi vet det, eller någon ringer oss för att få veta mer, till exempel vilka andra som kommer eller vad vi tänker servera, så berätta. Säg inte vi får se, jag har inte bestämt mig än. Utan i så fall jag vet inte än, men jag kan väl slå dig en signal sen. Om vi ändrar något i sista stund, berätta då det så snart du bestämt dig. och speciellt till de som behöver det…

Vi vet säkert vilka i vår omgivning som kan behöva det här lite extra stödet. Ring föräldern till det barnet, ring den vännen, be din respektive ringa sin faster.

Det kan vara så mycket enklare att till exempel se till att det finns mat som alla gillar än att halva sällskapet ska irritera sig på att ungen inte äter maten… Den familjen kämpar säkerligen med matvanorna efter förmåga och behöver inte tips från gästerna och oss på festen! Det kanske är på just fester problemen uppstår på grund av allt annat som barnet ska tampas med då….

Placera personer som behöver gå ifrån så att det stör minst, vid änden på ett bord, nära utgången, bredvid någon som respekterar och förstår.

Det handlar om att skapa trygghet för så många som möjligt genom struktur, förutsägbarhet, begriplighet, tillit, respekt för olikheter och tolerans. Självklart, men svårt! Vi är alla olika, har olika funktionsuppsättningar och därför kan, vill och trivs med helt olika saker. Det måste få vara helt OK. För våra älskade ungars skull, ja allas, skull!

Har ni elever med lite för mycket skolfrånvaro?
Lite för ofta ont i magen? Kanske hemmasittande?

Vill ni arbeta mer strukturerat?
Få verktyg och ny input i frånvaroarbetet?

Välkomna till våra kursdagar, start i februari 2018.
Mer info och anmälan

                        

Så är vi inne i december och snart jullov. Barnen och ungdomarna ser slutet på terminen. De här veckorna är greppbara, Greppbara mentalt, man kan se veckorna framför sig. Men inte alls greppbara, eller hanterbara för alla. Det händer så mycket i slutet på terminer, lucia, prov, avslutning med mera. Det gäller inte bara elever med ADHD, Aspergers, eller släng av. Utan de flesta elever, många är ”bara” är stressade, oroliga…

Det här inlägget presenterar jag i ungefär samma form inför varje terminsslut. För det behövs! Vi glömmer så lätt bort och planerar för genomsnittseleven, som knappt finns…

Förutsägbarhet – Givetvis ska all information om julavslutningen ut i god tid. Gärna med bilder på där ni ska hålla till, skolans aula, skolgården, kyrkan eller vad det nu är. Om ni var där förra året finns det säkert bilder.

Klarspråk och användbar information – Se till att få med svar på alla frågeorden, de går i varandra, men det är bara bra, då får du med det du glömt på ett ställe på ett annat:

När – datum, när man går/åker dit (om gemensamt), när börjar det, hålltider under dagen och när det slutar.

Vad händer – programmet med tider

Vem/vilka – vilka uppträder, vilka sitter med vem, med vilken lärare, med vem går/åker de dit med…

Hur – åker vi dit, hur åker vi hem, förväntas alla göra något (sjunga, bilda ringar, gå fram och hämta diplom….

Varför – för att fira att alla kämpat väl under terminen och nu är det lov!

Hjälp att få koll – Det behövs lite extra information för en del. Och det är inte bara för de oroliga. De behöver mycket detaljer för att inget överraskande ska hända. Men även överaktiva behöver veta mycket för att veta hur länge de ska bita ihop utan att studsa, peta på någon eller helt enkelt börja springa runt. Samma sak med de som har koncentrationssvårigheter. Eller diabetes, för att veta om lunchen är annan tid.

Begränsa intryck – Andra behöver hjälp att skärma av. Kan er klass få sitta längst bak, stå i ena änden av skolgården, sitta längst ut på raden, ja, det bäst är väl att fråga eleven vad som skulle underlätta. Att ha svårt att sortera information är svårt för många, högsensitiva, de på ”spektrumet” dvs. med adhd eller annat AST och många fler!

Reträttplats – Några behöver veta att det finns en nödlösning eller en reträttplats om det blir övermäktigt. Vem säger de till, vart går de, ska de sätta på musik i sin mobil eller börja spela ett spel eller bara blunda eller gå där ifrån…

Ta hjälp – Inkludera familjen, föräldrar/vårdnadshavare vet mycket om sina barns behov. Bjud in dem till samtal eller varför inte till avslutningen om det underlättar för din elev!

Alternativ – Några kommer inte att komma på avslutningen. De tycker det är för rörigt, för långsamt, för mycket intryck eller att det inte är något att fira… Du vet nog om du har en sådan elev. Kan din sista lektion med eleverna och den eleven göras till något extra? En liten mini-avslutning så att även den här eleven får ett avslut på terminen och en start på julen? Bjuda på saft och pepparkaka? Se på film? Eller bara skriva stort att det är sista lektionen och önska alla ett underbart lov och god jul, för en del vill bara att allt ska vara som vanligt…

Hemmasittare – använd all din fantasi och kreativitet (och ta hjälp!) för att locka din elev som har långvarig eller problematisk skolfrånvaro till någon form av avslutning. Att bara komma och fika med dig kanske, för att tala om och visa att hen hör hemma i skolan och är saknad. Kanske terminen kan sluta med att ni planerar för en bra start nästa termin. Eller åk hem med en hälsning från dig, favoritläraren, kamraterna. För vissa kanske ett besök av några favvo-lärare och kompisar kan vara aktuellt. Tala med eleven, förmodligen bäst med text via skype eller sms. Går inte det tala med föräldrarna. Alla vill sluta terminen med att lyckas och något att komma tillbaka till!

Viktigast är att vi talar med dem det berör. Men respekt och tillit. Låt oss tänka till och gå alla olika funktionsuppsättningar till mötes.
För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull!

I februari startar våra uppskattade och prisvärda nätvek/kurser 

Problematisk skolfrånvaro och ”hemmasittare”

Fem eftermiddagar, gästföreläsare, kunnig kursledare, erfarenhetsutbyte, mm.
Läs mer och anmälan.

Det finns en skolplikt och lika mycket en rätt till utbildning. Men… Det är tufft att gå i skolan! På många sätt. Det är vardagen för många. För en del genom hårt arbete i skolan, eller hårt arbete för att ta sig till skolan, eller hårt arbete för att hantera skolsituationen som egentligen är för krävande och tröttande. Så har vi en del som inte lyckats med skolan. Där den blivit för krävande och tröttande. Övermäktig.

Hemmasittarna kämpar varje dag. Det är varken skönt eller roligt att vara hemma då alla andra är iväg och igång. Misslyckandet smackar till dem i ansiktet varje morgon. Inte så konstigt att de tappar balansen och ramlar tillbaka ner i sömnen och drömmarna…. Föräldrar kämpar eller förmår inte stötta.

Varenda skola, rektor och mentor måste se eleverna med oroande skolfrånvaro, omfattande frånvaro, hemmasittarna, ja all problematisk skolfrånvaro som finns på olika nivåer för olika elever. Ställ upp på möten, använd er kreativitet, googla, läs, använd all kompetens på nätet och det utvidgade kollegiet på till exempel Twitter. Läs på. Hör av er till oss för stöd och insatser.

Rapporter om skolfrånvaro:

• 2017 kom regeringens betänkande SOU 2016:94  Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera. 
• Skolinspektionen kom 2016 med rapporten Omfattande ogiltig frånvaro i Sveriges grundskolor och följde upp med en kvalitativ rapport Omfattande frånvaro – en granskning av skolors arbete med omfattande frånvaro. Undersöker bara ogiltig frånvaro.
• I september 2016 kom Prestationsprinsens rapport om problematisk skolfrånvaro ”Skolans tomma stolar – Om frånvaro i grundskolan och hur kommuner och skolor arbetar med frågan”. Den har kommit till med stöd av Skandias stiftelse Idéer för livet. Den enda rapport som undersöker total frånvaro och kommunernas arbete.
• Skolfrånvaro och vägen tillbaka en rapport från Skolverket från 2010 .

Böcker

• Malin Gren Landell, regeringens tidigare utredare av skolfrånvaro, kom 2018 med boken Främja närvaro : att förebygga frånvaro i skolan.
• Marie Gladh och Krysmynta Sjödin skrev 2018 Saknad i skolan : en vägledning för lärare – att arbeta tvärprofessionellt med hemmasittare och 2014 Tillbaka till skolan : metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga.
• Lågaffektivt bemötande och problematisk skolfrånvaro av Maria Bühler, Annelie Karlsson, Terése Österholm gavs ut 2018.
• Magelungen gav 2015 ut Hemmasittare och vägen tillbaka. Här finns allt från mastig teori till praktiska checklistor.
• Viktoria Konstenius och Maria Schillaci skrev 2011 boken ”Skolfrånvaro : KBT-baserat kartläggnings- och åtgärdsarbete”.

Andra källor

• Prestationsprinsen erbjuder öppna kurser & konferenser och tjänster t.ex. föreläsningar, utbildningar och konsulttjänster i er utveckling av arbetet med problematisk skolfrånvaro.
• One-eighty var ett projekt Stadsmissionen drev för att stötta elever med problematisk frånvaro tillbaka till skolan. Deras processhandledning dvs metodhandbok finns på nätet.
• Magelungen har ett behandlingsprogram de kallar HSP, det bygger bland annat på att man börjar med en ordentlig kartläggning. Lika självklart, som ovanligt i de flesta fall av hemmasittare…
• Learnox arbetar med att få igång skolarbetet via nätet och sen slussa tillbaka till skolan.
• Martin Johannesen som driver norska Lärarbloggen har gjort ett inlägg liknande detta med norska tips och länkar ”Skolevegring – mer enn bare fravær”.

Det hela kan väl sammanfattas i att det inte handlar om skolplikt, inte om skolans behov av att ha alla elever på plats, fysiskt!  Utan att vi måste sakna och uppmärksamma när elever inte kommer till skolan. Gärna av en person som eleven känner tillit till, inte den som har tid… 

Ta vara på kapabla föräldrar

Elevens föräldrar kan ofta mer om sitt barn än du som pedagog. Visa ödmjukhet för föräldrar som kämpar! De är sällan slappa vuxna som styrs av sitt barn, utan hårt kämpande som ofta gått ner i arbetstid, lagt 1000-tals timmar på möten, kört till och från skolan, läst på, ringt samtal, coachat, stöttat och kämpat…. respekt! Eller föräldrar som inte förmår.
För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull! 

Drottningen var på väg ut ut rummet, från mötet med Prestationsprinsens psykolog. Hon stannade upp, tittade på honom och sa, ja det är ett evigt curlande… Men han svarade lite dröjande, Nej, det här handlar inte om curlande. Det handlar om att ni är föräldrar till ett barn som inte kan planera och prioritera som andra barn, det är en del av Prestationsprinsens funktionsnedsättning. Och ni gör det bra.

Det han sa gick rakt in i hjärtat. Lite som en smäll i magen också. Det var så sant. Hon behandlar inte sina barn lika. Prestationsprinsen får mycket mer stöd i vardagen än syrran. Därför att han behöver det… Och någon sa att de gjorde det bra! Annars är det många gliringar från skolan och omgivning…

Men samtidigt smärtar det så hårt varje gång någon säger ordet funktionsnedsättning och Prestationsprinsen i samma mening. På ett plan har hon accepterat hans diagnos, men på ett plan inte alls. Hon kan inte förstå att inte samhället kan ta till vara på och skolan möta en smart, men annorlunda kille, visserligen med väldigt många energitjuvar.

Samtidigt var det så oerhört skönt att någon förstod och stöttade, ja till och med uppmuntrade. För det går lika rakt in i hjärtat, men mer som en knivstöt, varje gång hon hör allmänt prat om att föräldrar inte kräver tillräckligt av sina barn, att barn är slöa och vill ha allt serverat och att de inte anstränger sig. Och förstås ännu mer när den här kritiken kommer specifikt till henne, Prestationsprinsen och dem som föräldrar.

Ofta gör skolan och runt om bland vänner, bekanta och okända,  helt fel bedömning och drar helt fel slutsatser. Barn som har brister i exekutiva funktioner, problem med en perception som fångar allt blir otroligt trötta, de råkar ut för övermäktiga situationer flera gånger dagligen och de kan hantera dem ibland men ibland inte. Om man inte förstår det, är det lätt att tro att föräldrar curlar. När de egentligen bara försöker förebygga övermäktiga situationer, väljer sina barns krig, samt försöker sprida kunskap om sitt barns behov,

Så nästa gång vi suckar över curlande föräldrar och dagens lata barn som vill ha allt serverat, så ska vi reservera oss för barn i behov som faktiskt behöver ett annat stöd och har en annan energinivå. För alla kämpande föräldrars skull, ja, för allas skull.

Här kommer en video till på veckans tema om hur vi kan bli bättre på att bemöta barn som tänker och gör annorlunda i skolan. Det här är Inger Nilsson från Specialpedagogiska Institutionen på Stockholms universitet.

Detta är en länk till UR då hon talar om rätt hjälp i skolan till elever med asperger och autism. Föredraget är på en knapp timme, har du inte tid just nu har jag försökt sammanfatta lite här i inlägget.

Inger Nilsson utgår från inkludering, som hon tror på. Men som många ifrågasätter, men hon menar att om det inte görs rätt är det självklart att det inte fungerar. Det krävs mycket. Bra samarbete mellan lärare och lärare, mellan specialpedagogisk personal och lärare, mellan skolan och hemmet. Det måste finnas resurser och pengar. Innehållet måste anpassas. Undervisningssättet måste anpassas. Det måste finnas en tydlig och implementerad värdegrund, samt det måste till mycket utbildning för pedagogerna…

Hon rekommenderar boken Därför inkludering, av Birgitta Andersson & Lena Thorsson, som också finns som pdf.

Hon ger fyra exempel på undervisningssätt och stödstrategier:

Visa i förväg, ”priming”

Det innebär att eleven får veta vi förväg: vad man ska göra i skolan nästa dag, se en ny skolbok dagen innan, veta mer om utflykten… Det lättaste sättet att slippa något som är obegripligt och oöverstigligt är att vägra. Det kan man undvika många gånger genom att ge eleven förhandsinformation.

Visualisering

Dagligt schema, hur kommer kemilabben att se ut berättar hon inte om, hon tycker hon  att vi ska rita mer. Rita om vad nästan godkänd betyder, staplar med godkändpoängen och elevens poäng. Då ser man skillnaden. Använd bilder och teckna själva.

Positivt beteendestöd

Att erkänna att eleven har det problem den har. Att lärarens röst ibland inte hörs och ibland låter som pistolskott, att fläktens surr stör hela koncentrationen, det finns många exempel på sinnesupplevelser som stör. Man behöver inte ha en lösning på en gång, det räcker att erkänna det till att börja med. Dessa barn har svårt att berätta, eller kanske inte ens förstår att andra har det annorlunda. Det är nog lättare att sätta barnet vid en dator och låta det skriva, kanske sitta bredvid, än att sitta och prata.

Många av oss har sätt att hantera besvärliga situationer, vi går på toaletten, vi tar en kaffe eller något annat. Det här behöver de här eleverna hjälp med. Det måste finnas en överenskommen väg ut om utflykten, konserten, vanliga lektionen blir oöverstiglig. Att få sätta sig någon annanstans, att få gå ut i korridoren, att få lyssna på musik… Visa att de är duktiga då de klarar det. Belöningssystem, samla poäng  för att sen få göra något de uppskattar. Självskattning, i början av terminen sa jag bara hej tre gånger om dagen, nu gör jag det tjugo!

Lektioner i sociala samspel för alla

En villfarelse som inte är helt ovanlig är att barn med autismspektrum problem vill vara för sig själva. Så är det sällan. De förmår helt enkelt inte. Tillgång till jämnåriga räcker inte, man måste arbeta aktivt och systematiskt. Vi har med oss till exempel att äta ihop är trevligt och ett ”normalt” sätt att umgås. Det kanske är jättesvårt för de här eleverna, de ska koncentrera sig på maten (lukt, smak, konsistens…), vad andra säger, vad som händer runt om. Bättre är kanske att spela ett spel de kan och gillar med jämnåriga som ett sätt att komma igång. Men det behövs också stöd, de är lätt att dessa barn och unga blir lurade.

Om skolan arbetar aktivt med en värdegrund i de stora, så att helheten fungerar och är begriplig, det sociala samspelet är tryggt och begripligt för alla, behövs mindre individuellt stöd och dessutom blir fler hjälpta… För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull!

Läs tidigare inlägg med tips på ämnet t.ex. ”Tips till pedagoger, och annan skolpersonal, om Asperger i skolan. Ja, även hemma, på träningen, på kören, scouterna…” eller Om att göra skolscheman enklare att förstå, Vill du veta hur barn fungerar när de får eller inte får rätt hjälp, läs vilket inlägg som helst om en av prestationsprinsarna och hans mamma Drottningen.

Då la jag ut en bloggpost med tips och länkar häromdagen, några bra videor igår och idag rekommenderar jag den här lilla skriften om Aspergers syndrom och autismspektrumtillstånd i skolan av Helene Fägerblad.

En gratis pdf som innehåller väldigt mycket på få sidor  om diagnoserna, förhållningssätt och möjliga lösningar och konkreta pedagogiska metoder, tips och mallar.

Jag skulle vilja rekommendera alla att läsa den för att påminnas om att vi alla tänker olika och har olika energinivåer, alldeles oavsett om vi har diagnoser eller inte…. För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull!

1. Inkludering och tillgänglighet
I skolan talas just ni mycket om inkludering, att så många som möjligt ska få en skolgång med så lite ”special-lösningar” som möjligt. Läraren ska kunna anpassa så att kunskapen utvecklas och når så många som möjligt.

Jag använder allt oftare ordet tillgänglighet och jag ser att fler gör det. Det gör det tydligare att det är den som utformar lokalen, tjänsten, undervisningen, skolgången med mera som har ansvar att den fungerar för så många som möjligt fråm start, att inte utesluta.

Tillgänglighet eller inkludering innebär att vi accepterar att alla har olika funktionsuppsättningar. Med eller utan diagnos, så har vi olika förutsättningar. Olika begåvningar.

2. Det blir bättre för alla
Elever, barn, vuxna, kollegor, morbröder… som tänker, känner och gör annorlunda behöver rätt förutsättningar. Jag har valt att länka till information kring asperger eftersom det är en diagnos som innebär att eleven är normalbegåvad eller mer. Därför är mycket av forskningen och erfarenheterna från arbetet med dessa barn och unga relevant för många fler, som kanske har andra utmaningar eller begåvningar som som ställer till det i skolan. Olika begränsningar. Forskning (bl.a. av Thomas Hehir) visar att en rätt utformad inkluderande undervisning höjer inlärningen och resultaten hos alla elever.
Så var så goda!

Beteenden vid autismspektrumtillstånd kommer igen hos oss alla, permanent eller under perioder i livet. Det här tänket passar för många begåvade elever, oroliga elever, stressade elever, impulsiva, energiska, kreativa, som tänker annorlunda, som vill vara för sig själv, som har unika funktionsuppsättningar och inte riktigt passar in den ”normala” undervisningen. Eller det normala arbetslivet, sociala livet…

3. Behov som missas hos elever med autismspektrumtillstånd och många andra
Debehöver mycket struktur och förutsägbarhet. Alla barn och ungdomar uppskattar detta! De behöver ofta ställtid och gott om tid för återhämtning. Sådant som avviker från vardagen behöver förberedas och informeras om, men inte så mycket att barnet eller ungdomen blir nervös och inte orkar med. En svår balansgång.

En behöver veta när aktiviteten slutar för att veta när de kan röra sig och avreagera sig, en annan för att bedöma om man kan koncentrera sig så länge, någon tredje för den blir orolig att inte veta vad som ska hända, en fjärde för att mobilisera kraft till rasten då de ofta blir mobbade och så vidare.

Många är hjälpta av tydliga, instruktioner, informationsblad, scheman osv. Kanske både utskrivet och digitalt. Gärna en variation av text, illustrationer, bilder och länkar till webbsidor med ännu mer bilder och information om t.ex. museet ni ska till, lokalen där kören ska sjunga, ön lägret ska vara på… Olika sorters information sätter igång olika delar av hjärnan. Nyttigt och kanske fungerar det olika bra i olika hjärnor.

4. Tillgänglig kommunikation, som gör nytta och förstås
Använd få ord.

Jag brukar ju påminna om att vi ska komma ihåg alla frågeorden i all kommunikation. Det är så synd att glömma skriva när eller vilka det berör. Här är en bra och tydlig sammanställning, som bygger på detta, för aspergerelever (egentligen alla elever!) från Uppsala Läns landsting:

1. Vad ska jag göra nu? eller då? (Mitt eget tillägg)
2. Var ska jag vara?
3. Med vem ska jag vara?
4. Hur länge ska det hålla på?
5. Vad ska hända sedan?
6. Vad ska jag ha med mig?
7. Varför ska jag göra det?

Många mår bra av en reträttplats, t.ex ett träd på gården, ett fönster i korridoren, eller där han eller hon hängt sin jacka. Och vem de kan vända sig till som ska hjälpa dem. En livlina, som bara genom att den finns kan göra att barnet eller ungdomen förmår. Jag skulle därför vilja lägga till:

• vart ska jag gå om det blir för jobbigt?
• vem ska hjälpa mig då?

Prestationsprinsens checklista för inkludering finns som pdf.

5. Tips på länkar och mer information
Ska du bara läsa en sak för ökad inkludering eller vill skriva ut något att sprida till din kollega som inte förstår, då är detta guldklimpen. ”Apergers syndrom och andra autismspektrumtillstånd i grundskola och gymnasium” av Helene Fägerblad på uppdrag av Habilitering och hälsa.

Skolverket har en webbsida med frågor och svar om särskilt stöd och en om vad ett inkluderande klassrum är. Det finns också en samling sidor med analyser och utvärderingar av stödinsatser i gymnasiet och grundskolan. Skolverket gav ut en rapport om skolan och Aspergers syndrom 2009. Bra från Uppsala läns landsting om att under visa elever med Asperger. De har också en sida om ADD/ADHD. Där finns även annan bra information. Stockholms läns landstings (SSL) Autismforum har en webbsida om asperger och skola, och där kan du också läsa om en skolas tankar och flera elevers tankar om skolan. Det finns även information på 1177.se om asperger och skolan. Riksförbundet Attention (en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) har ett projekt om skolan med webbsida, skriftligt material och filmer.

Allmänt om Asperger på SSL:s Hälsa & Habilitering/Autismforum , hos Riksförbundet Attention och hos Autism & Aspergerförbundet. Informationsmaterial på Aspergercenter . Autismforum har filmer från föreläsningar om Autism och Asperger. Socialstyrelsen har tagit fram en skrift Barn som tänker annorlunda och Barn som utmanar. Och Wikipedia.

Jag och Helena Wallberg (bloggen specialpedagogen) gjore en video med lite övergripande tankar kring inkludering för ett tag sedan.

Komma vidare
Ibland behöver man ta in extern hjälp för att komma vidare, då kan ni till exempel kontakta mig för handledning eller utbildning aggie (at) prestationsprinsen.se Ett tips till föräldrar är att skicka en länk till detta inlägget till ert barns pedagog, lärare, eller någon annan som behöver veta mer. Eller välj ut de länkar som bäst beskriver ditt barns behov.

Läs, lär, sprid och tänk. Ta hjälp. Och implementera. Skapa tillgänglighet. Det hjälper alla elever. För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull!

 

2 platser kvar!

Intensivkurs 20-21/10 Stockholm
Problematisk frånvaro och ”hemmasittare”

Kurs och nätverk, gästföreläsare, diskussioner,
övningar, allt kopplat till era utmaningar.
Prisvärt och med en kursledare
som brinner för frågan.
Info och anmälan.

Elevassistent…  resurs… Den här prestationsprinsen är i stort behov av särskilt stöd och förutom anpassningar kring schema, kommunikation, uppgifter etc. någon som har tid, en assistent. Eller elevassistent som det heter formellt. Eller ett ”hjälpjag” som det heter för att förklara vad det är. Eller assistent som det kanske sägs till vardags. Ibland estra resurs eller resursperson (vilket hemskt opersonligt ord!) Någon som stöttar att rätt böcker kommer fram, att koncentrationen riktas på skolarbetet (inte bänkkamraternas kiv eller regnet mot rutan), att Prestationsprinsen går raka vägen till slöjden m.m. Prestationsprinsen går i en alldeles fantastiskt välfungerande friskola för elever som behöver lite extra. Alltså inte en skola någon som startat för vinst, utan av någon som brinner för sitt kall…

Drottningen tar fram mousserande! Hon är så glad. Det är nu ett år sedan skolan anställde Mona som assistent. Som är fantastisk! Nu firar de ett år med henne. Det är i och för sig Prestationsprinsen sjunde assistent på 2,5 år. Ja, det är inget konstigt. De flesta assistenter är någon som är släkt eller vän till någon i skolpersonalen och inte har något för sig för tillfället, de är alltså på väg vidare redan då de kommer. Outbildade och på väg…

För prestationsprinsen har det varit: Rektorns brorsdotter (ointresserad, en knapp termin), en pensionerad personalchef (toppen!, en dryg termin), biträdande rektorns son (handfallen, en termin), spanska frökens dotter (bra, men bara 2 mån), spanska frökens dotters polare (katastrof, 3 mån), en kompis till en annan elevs assistent (ointresserad, ett par månader)…

Men nu! En underbar Mona, hon är mamma och har egen erfarenhet av barn. Hon är en före detta kommunikationschef som även arbetat med personalfrågor. Nu har hon valt att göra något annat ett par år, göra något viktigare som hon själv säger. Hon arbetar deltid som elevassistent och resten för att förverkliga egna drömmar. Hon är lugn och trygg, sådant smittar! Hon förstår Prestationsprinsen och hans problem. Hon är proaktiv och tar hand om, följer upp och ser till att skolan tar lärdom när det inte gått bra. Hon är hans skyddsmur och hans påhejare. Hon gör sig förstådd, hon förstår och hon förmår. Både vad gäller Prestationsprinsen och kollegorna. Hon har trots sin brist på pedagogisk utbildning en underbar pedagogisk förmåga. Hon är rak. Hon är klok.

Drottningen lutar glaset och häller upp champagne även i det andra glaset. Hon och maken skålar. De är så in i hjärteroten glada och nöjda, efter alla år av total katastrof, paniksituationer och hårt arbete njuter det dagligen av att ha fått en fungerande vardag. Annorlunda vardag från de flesta familjer. Men den är hanterbar och oftast förutsägbar. Och det är en gudagåva för en förälder som tidigare inte haft en aning om arbetsdagen kommer att kunna genomföras, vad mobilen ska ringa om för katastrofer, hur fruktlösa skolmöten ska kunna skapa någon lösning och den gnagande oron över om barnet ska kunna ta sig igenom skoldagen. Men, men det kan nog bara den som varit där förstå fullt ut.

För de goda exemplen, för alla som kämpar, för våra älskade ungars skull, ja, för allas skull!