Fem tips för att kartlägga skolfrånvaro

Fem tips för att kartlägga skolfrånvaro. Vi hör ofta skolan konstatera: Vi kan inte göra något så länge eleven inte kommer hit… Joho då!  För vi måste förstå varför eleven inte kommer. Och ansvar att göra något åt det. Här är lite tips om hur man kan komma vidare.

Det brister ofta i frånvaroutredningarna

En av många anledningar till att frånvaron är så omfattande kan vara att vi inte gör ordentliga frånvaroutredningar. Det märker vi i vårt arbete, det framkommer i Skolinspektionens rapporter om frånvaro från 2016 och i betänkandet Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera. som regeringens särskilda utredare överlämnade i januari 2017. Skolan sätter in insatser som vi tror på, hoppas eller brukar göra.

Om ni vill komma ifrån det och bli bättre tipsar vi om våra workshops/kursdagar,  konferens, seminarieserie mm, mer info här. Men nu fem tips för att kartlägga skolfrånvaro.

Delarna i en utredning av frånvaro

För det första är det viktigt att förstå, att när vi gör en utredning av upprepad eller längre frånvaro (som det står i lagen) så är kartläggning bara en del. Kartlägga är att hitta det som fungerar och inte fungerar när, hur och med vilka mm. Kartläggningen lägger grunden för en analys, varför fungerar det inte, hur kan vi lösa det som brister eller är problem. Det är här det så ofta brister. Vi sätter in övergripande insatser som extraresurs, ta bort lektioner, gå ifrån, liten grupp, mm. utan att säkerställa att det verkligen löser de  problem och brister som finns i lärmiljön, hos eleven och kanske familjen. Kartläggningen ska koppla till analysen, som ska koppla insatserna till behov och problem! Men nu tar vi fem tips för att kartlägga skolfrånvaro.

När vi stöttar skolor och huvudmän i sitt arbete med skolfrånvaro så talar vi om en mindre kartläggning och analys i samband med bedömningen om den omfattande frånvaron ska betraktas som problematisk eller inte. Dvs om den ska hanteras i verksamhetens rutin för skolfrånvaro eller inte. Man tittar egentligen på samma saker och ur samma aspekter i en frånvaroutredning i skollagens mening. Men då gör vi en djupare kartläggning, en mer omfattande analys och framförallt nu ska analysen leda till relevant insatser med identifierade mål.

Fem tips för att kartlägga skolfrånvaro

1. Sätt frånvaro på agendan inom allt elevhälsoarbetet

Låt varje erfarenhet utveckla ert arbete till att nå fler. Alla möten som rör elever, medarbetarsamtal, APT, föräldramöten, utvecklingssamtal. Frånvaro/närvaro ska alltid vara med på agendan. Då kommer vi att identifiera potentiell problematisk frånvaro snabbare och alla kommer bli mer medvetna om frånvaron.

Det gäller att ha arbetat fram tydliga instruktioner och krav på rapportering av frånvaro. Alla ska rapportera frånvaro. Följ upp de lärare som inte gör det, vad har de för problem, vad är det de inte förstår, behöver de hjälp…. Bestäm hur ni gör vid anpassad studiegång, schemabrytande aktiviteter, sen ankomst med mera. Annars stämmer inte frånvarosiffrorna.

2. Identifiera och analysera omfattningen av skolfrånvaro

Följ upp och kartlägg/analysera på en övergripande nivå¨all frånvaro över en viss procentsats eller antal tillfällen. för att se om det kan handla om problematisk skolfrånvaro. Den är också problematisk om eleven har uppenbara svårigheter eller oro och ångest över att gå till skolan, då finns stor risk att den kommer att öka eller till och med bli total. Andra exempel är om den beror på kränkande behandling i skolan eller problem associerade med individen och hemförhållandena.

Det är viktigt att ta med sig in i kartläggningen vilken omfattning av skolfrånvaro som är aktuell.

• Är det 10 -15 % och bedöms vara i riskzonen för problematisk skolfrånvaro, eller är det 10 -15 % som är fördelade på ett sådant sätt att det uppenbart är problematisk skolfrånvaro t.ex. om all frånvaro är i ett visst ämne. Det vi kallar grön frånvaro.
• Om frånvaron är över 15 % så ska vi så gott som alltid betrakta det som problematisk skolfrånvaro. Eleven har då varit borta i snitt större delen av en dag i veckan eller nästa en hel vecka i månaden. Det får konsekvenser för alla elever. Det vi kallar gul frånvaro.
• Om eleven är frånvarande över 20 % är det mycket allvarligt och det spelar ingen roll om det är 23 % eller 95 %. Då behöver omfattande insatser sättas in och det snabbt! Det vi kallar röd frånvaro.

Försök se mönster, trendbrott, ovanligheter…

3. Kartlägg typ av frånvaro

Forskningen lyfter i huvudsak fram fyra typer av skolfrånvaro. Man kan ha dess i bakhuvudet redan då man identifierar om risk för problematisk skolfrånvaro. Går man vidare till att kartlägga frånvaron måste vi alltid bedöma vilka typer av skolfrånvaro som är aktuella. Det är sällan bara en av typerna.

• • Skolexkludering – några exempel kan vara att skolan inte har en tillgänglig lärmiljö, den sätter inte in extra anpassningar eller särskilt stöd, den gör inte tillräckligt för att minska frånvaro, låser vid sen ankomst utan att erbjuda en annan lösning, föreslår elever att vara hemma vid vissa tillfällen.
  • Skolvägran – innefattar det vi i Sverige kallar hemmasittare. Det är elever som vill gå i skolan, men inte förmår. Föräldrarna är insatta och inser, vill och försöker få sitt barn till skolan. Ofta förknippat med oro och ångest.
  • Skolk – eleven gör annat än är i skolan, drar på stan, hänger på skolgården, café, ibland kopplat till asocialt beteende och så gott som alltid försöker eleven dölja frånvaron för föräldrar och skolpersonal.
  • Föräldraunderstödd frånvaro – föräldrar som kanske vill ha sällskap i sin sjukskrivning eller arbetslöshet, som inte förstår vikten av närvaro och låter barnet vara hemma för lättvindigt, vi ser också exempel på att en del föräldrar vill VAB:a hellre än ta karensdag och sjukpenning.Här tycker vi att det saknasVi på Prestationsprinsen ser även ofta dessa två typer, som inte självklart faller under någon av de fyra ovan.
  • Sjukdom, en långvarig eller upprepad frånvaro är problematisk och behöver hanteras, och eleven är borta mycket eller länge behöver vi ha en plan för hur vi kan ge eleven undervisning under tiden eller hur eleven ska stöttas i att komma ikapp.
  • Anhörigstöd, vi menar att elever som är hemma för att stödja en familjemedlem inte alltid kan betraktas som föräldraunderstödd frånvaro. Många elever är frånvarande för att hjälpa och stötta anhöriga pga. deras funktionshinder, missbruk, psykiska ohälsa, hjälpa till att tolka, skydda syskon mm.

4 Kartlägg varför eleven är frånvarande med ett brett perspektiv

Det gäller att vi inte fastnar i individens problem och brister, de är vad de är. Det är vi i skolan som ska kompensera och bemöta. Vi brukar använda dessa områden och tänka noga på att inte en punkt får onödigt stor plats. Vi tittar främst på riskfaktorer, men också på skyddsfaktorer inom samma områden.

• • Individens egenskaper,behov och problem
  • Familjesituationen
  • Lärmiljön: den pedagogiska, sociala och fysiska
  • Fritiden och elevens kultur och sammanhang
  • Kartlägg även vilka skyddsfaktorer som finns hos och kring eleven

5. Tala med eleven

Det går inte att prata med henne eller honom, hör vi ofta. Men vi vill uppmana er att inte ge upp! Tala med den stängda dörren, skicka meddelandena fast ni inte får svar, de läser ofta och kanske testar om vi går att lita på er. Står vi kvar eller ger upp? Vi kan chatta, ha videosamtal (där båda eller bara vi från skolan syns), vi kan gå genom föräldrarna. Vi kan vara flexibla i tid och rum. Ses på Donken, gå med hunden, kväll eller morgon, cykla en runda, sitta på en bänk. Vi kan i stället för öppna frågor använda samtalskort, skattningar och skalor.  Ta hjälp av kurator och skolsköterskan som är vana vid svåra samtal. BRIS har tagit fram bra material för att samtala med barn.

Handlingsplan för ökad närvaro

Fem tips för att kartlägga skolfrånvaro, först när vi följt tipsen och kartlagt frånvaron, kan vi gå vidare och göra en djupare analys och sen ta fram vilka insatser som behövs för att möta behov och brister hos elev & familj, samt i skolan. Efter det är det viktigt att upprätta en handlingsplan för ökad närvaro. Det är inte samma sak som ett åtgärdsprogram, men så gott som alltid ska även ett sådant tas fram.

Vi kommer att ta fram fler inlägg närmsta veckorna som kompletterar detta, om att tidigt identifiera skolfrånvaro , några tankar om analysen och vad en handlingsplan ska innehålla.

Vi har alla ett ansvar att bryta skolfrånvaron!

2016 konstaterade vi i vår rapport Skolans tomma stolar att 70 000 elever i svenska grundskolan (åk4 – åk9) har en  frånvaro över 10 procent. Av dem har ca 18 000 en frånvaro över 20 procent. De indikerar den TNS Sifo undersökning vi lät göra 2016 med stöd av Stiftelsen Idéer för livet. Även om undersökningen är statistiskt säkerställd, så visar den också att man kan befara att kommunerna inte har full koll på de här siffrorna. För om 99 procent av kommunerna och skolorna svarar att de följer upp problematisk skolfrånvaro, men 70 000 elever har stor frånvaro. Säkerligen runt 100 000 elever om vi tar med lågstadiet och gymnasiet. Då är det något som inte fungerar! Kan vi försöka få till det här? För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull.