15 tips för en roligare jul och nyår

15 tips för en roligare jul och nyår, middagar, kalas och mingel. Vi har alla vänner och släktingar som är lite annorlunda. Tycker vi! De tycker kanske samma sak om oss. Vi kan kalla det unika funktionsuppsättningar, kanske stressade, oroliga eller inom autismspektrum, NPF eller släng av, inte så extroverta, svårt med maten, väldigt impulsiva eller …

Många gillar att vara alla. Hela släkten, gänget, avdelningen, klassen … Men alla gillar inte att var många. Alla är inte så förtjusta i att äta med andra. En del får det tufft att sortera alla sinnesintryck som uppstår i större sällskap. En del av oss kan inte äta all mat, allergier, intoleranser, Asperger eller släng av… En del mår faktiskt fysiskt dåligt av att ha på sig finkläder. Många har ett behov av att få tydlig information i förväg för att kunna förbereda sig på bästa sätt. En del tillfälligt på grund av livssituationen, en del alltid.

Att tänka på inför decembers, julens och nyårets alla avslutningar, middagar och samlingar.

15 tips för en roligare jul och nyår

Som värdinna eller värd, kan du underlätta genom att vara tydlig med:

  1. Vad kommer att hända – förutsägbarhet är nödvändigt för att en del ska tacka ja, andra blir lugnare i sinnet när de kommer och det skadar inte någon. Det kan handla om att vara tydlig med tiden, vad som kommer att serveras, klädsel, hur många som kommer, var ni kommer att vara, kanske ha med några bilder eller vägbeskrivning.
  2. Vad förväntas av gästerna – om du har planer på lekar, tipspromenader eller annat skoj som involverar gästerna så skriv det i inbjudan. Eller om du kommer att ha sånghäfte och sång.
  3. Klädsel  – för de  som har svårt med annat än favoritkläderna är det jättebra med tydliga instruktioner om klädsel. Vet du att någon du tycker om har svårt med kläder som sitter åt, slips eller klänning, så fundera på hur viktig klädseln är…
  4. Mat – det kanske inte är så vanligt att man skriver vad som kommer att serveras, men man kan ju tala om om det är buffé eller sittning. Om det blir långbord, små bord eller mingel. Tänk på att fråga i inbjudan om någon har allergier, intoleranser eller är vegetarian, kanske behöver anpassat av andra skäl som aspergers eller annan NPF eller släng av…  var öppen, tydlig och tillmötesgående om någon tar sig modet att höra av sig om sina problem kring ätandet. Det finns en anledning.
  5. Vilka kommer – för en del kan det göra stor skillnad att veta vilka som kommer. Säger man att det bara är släkten eller tjejgänget och sen dimper någon granne eller brorsa upp, så kan det vara jättestort för en del. Bättre i så fall att bjuda in tjejgänget och lägga till att min nya granne kanske också tittar in. För det handlar om att kunna förbereda sig, att skapa förutsägbarhet.

Att tänka på som gäst, förälder, respektive eller kompis till någon som inte är förtjust i stora tillställningar

  1. Vilka kommer – förbered ditt barn, kompis, partner … på vilka som kommer. Är det nya människor ta reda på lite om dem. Kanske har ni träffat dem förut och kan tala om det. Ni kanske till och med har foton. Eller det kanske finns på internet. Är det helt nya bekantskaper så kan värden eller värdinnan säkert berätta mera.
  2. Vad ska vi äta – meddela värden dina allergier eller matproblem. Ta med det som inte brukar finnas, till exempel glutenfritt bröd; godis eller bullar som inte har spår av nötter. Eller be att lite av köttet eller kycklingen inte hamnar i grytan utan kan serveras separat om du inte kan äta röror och grytor.
  3. Var ska vi vara – idag finns det så mycket på internet. Kartor, många hus finns på bild. Du kan till och med promenera digitalt på gatan. Om ni ska på lokal, restaurang eller liknande finns det garanterat information och bilder på nätet.
  4. Hur länge – bestäm hur länge ni ska stanna med ett klockslag eller till exempel en timme efter att vi ätit upp. Har man svårt att hantera när man är många kan förutsägbarheten i hur länge man ska vara där, göra att man vågar gå dit eller klarar av det hela utan problem. Så har ni sagt kl 21.15 eller direkt efter vi har ätit, då är det så!
  5. Klädsel – försök hitta några plagg som räknas som fina och är sköna. För tjejer finns det ganska mycket: bomullstajts, velourklänningar och fina skor utan klackar. Tänk på att det ofta uppskattas att de inte sitter åt eller har lappar som skaver. Att de är av rätt material (en del vill bara ha bomull, andra bara syntet…)… För killar finns det många mjuka, sköna svarta jeans eller chinos. På damavdelningen finns det ibland chinos liknande byxor med resår i midjan. Om storleken räcker till är de utmärkta även för killar och män! En skjorta kan vara rymlig, men kragen kanske är problem, man kan vara väldigt snygg i en T-shirt också. Men för män och killar är det svårt när det krävs kavaj eller kostym. Fast sista tiden har det ju kommit mjukis kavajer, ofta dyra om de ska vara snygga, men om man har råd, toppen.
  6. Reträttplatser – bara vetskapen om att det finns en nödutgång, ett ställe att dra sig undan på kan förmå många att lyckas delta, ofta behöver den aldrig användas. Det kan vara att vi lovar att komma och hämta när som helst om det blir för mycket, eller att det är OK att lämna när personen vill. Kanske se till att det finns en reträttplats, är man hemma hos sig är det ju enkelt, till exempel det egna rummet. Är man borta kanske det kan vara bilen, ett leksakstält om det är ett litet barn eller bara dra sig undan med sin mobil eller musik en stund på något avskilt ställe.

Lite av varje

  1. För en del kan det vara bra att få ännu mer information. Så om vi vet det, eller någon ringer oss för att få veta mer till exempel vilka andra som kommer eller vad vi tänker servera, så berätta. Säg inte vi får se, vi har inte bestämt mig än. Utan i så fall: Jag vet inte än, men jag kan väl slå dig en signal sen. Om vi ändrar något i sista stund, berätta då det så snart du bestämt dig. och speciellt till de som behöver det…
  2. Vi vet oftast vilka i vår omgivning, vem som kan behöva det här lilla extra stödet. Ring föräldern till det barnet, ring den vännen, be din respektive ringa sin faster.
  3. Det blir så mycket enklare och roligare för alla om det till exempel finns mat som alla gillar. Mot när halva sällskapet ska irritera sig på att ungen inte äter maten. Vi kan lova att den familjen kämpar med matvanorna efter förmåga och inte behöver tips från gästerna och dig! Det kanske är just på fester problemen uppstår, på grund av allt annat som barnet eller den vuxne ska tampas med då.
  4. Det handlar om att skapa trygghet för så många som möjligt genom struktur, förutsägbarhet, tillit, respekt för olikheter och tolerans. Självklart, men svårt! Det är det vi hoppas att dessa 15 tips för en roligare jul och nyår ska underlätta. Vi är alla olika, har olika funktionsuppsättningar och därför kan, vill och trivs med helt olika saker.Det måste få vara helt OK. För våra älskade ungars skull, ja allas, skull!

Elever med hög skolfrånvaro?
Hemmasittare?

Har ni elever med omfattande skolfrånvaro? Längtar efter ett mer strukturerat sätt att arbeta så ni oftare hitta rätt insatser?

Ja men, kom då med på en kurs i vår, 2023:

  • Terminskurs, start 2 februari
  • Intensivkurs, 15-16 mars
Info och anmälan

0 KOMMENTARER

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *