Hur stor är skolfrånvaron
Hur stor är skolfrånvaron i Sverige? Under en period kommer vi att presentera viktiga delar av vår rapport om problematisk skolfrånvaro från 2016. Det är fortfarande den enda i Sverige som undersöker total frånvaro, inte bara ogiltig som skolmyndigheterna envisats med att göra hittills.
Den nedre linjen visar medelvärde för andelen elever som har en frånvaro över 20 %. Vi ser att andelen elever med hög frånvaro ökar signifikant för äldre elever. Vi ser även att kommunernas siffror stämmer någorlunda väl överens med skolledarnas för andelen elever med denna höga frånvaro.
Den övre linjen visar medelvärde för andelen elever som angetts ha en skolfrånvaro över 10 %, men mindre än 20 %. Även den ökar tydligt med åldern, men skiljer sig drastiskt mellan kommuners siffror (11,2 % i åk.9) och skolledares siffror (7,6 % i åk.9). Hur ser det ut i er verksamhet, har ni en samlad bild?
Så hur stor är skolfrånvaron i Sverige
Vi utgår från internationell forskning och praxis. Det innebär att vi utgått från:
- total frånvaro, det vill säga. både anmäld och oanmäld skolfrånvaro
- att problematisk skolfrånvaro börjar vid 10 %, redan här har det stora effekter för eleven, 20 % skolfrånvaro är alarmerande
I undersökningen framgick att de flesta skolor (90 %) följer upp både oanmäld och total skolfrånvaro, inte bara ogiltig/oanmäld.
De svarande fick ange om frånvaron uppskattats eller om den byggde på statistik. Av kommunerna byggde 44-49 % sina svar på statistik (beroende på årskurs) och i skolledargruppen 54-58 % (beroende på årskurs), se bild nedan. Undersökningen konstaterade också att i årskurs 7, 8 och 9 är det signifikant fler friskolor än kommunala skolor som uppger att det inte förekommer någon frånvaro på 10-19 % respektive över 20 %.
Finns och används statistik på skolfrånvaro?
Det var alltså bara hälften av svaren som byggde på data. Detta trots att så gott som 100 % av både kommuner och skolledare anger i en annan fråga (se bild ovan) att de sammanställer och analyserar frånvarostatistiken minst en gång per termin. Vi stöter ofta på ute hos huvudmän att man samlar in en hel del information och data över skolfrånvaro som sen inte används alls eller särskilt effektivt. Varken för att stötta skolornas och det egna dagliga eller systematiska kvalitetsarbete. Och samma sak verkar gälla för de enskilda skolorna. Att man inte använder sin data och statistik gör att olika delarna i verksamheten kan få helt olika bild av hur det står till (se övre bilden).
Slutsats om skolfrånvarons storlek
Om de siffror som framkom i vår undersökning kan antas gälla för hela landets årskurs 4 till årskurs 9, så har:
- Ca 18 000 elever en frånvaro på över 20 %
- Ca 52 000 elever en frånvaro mellan 10-19 %
- Bara i åk 9 skulle över 11 000 ha en genomsnittsfrånvaro motsvarande en halv till en heldag varje vecka (10-19 %).
Knappt 6 000 elever i åk 9 skulle i genomsnitt varit borta en hel dag varje vecka, eller mer än 4 veckor under terminen(>20 %).
Om elevens frånvaro varit sammanhängande, så motsvarar det mer än en hel månad, så kallad ”hemmasittare” enligt Skolverkets definition.
Alltså 70 000 elever bara i åk 4 till åk 9, lägg till alla i lågstadier och gymnasiet så har vi förmodligen en hel årskurs som har problematisk skolfrånvaro!
Vi gör inget anspråk på att bedöma exakt antal elever med hög frånvaro, eftersom statistiken verkar osäker och många inte använt sig av den data de faktiskt har. Vi vill påvisa att det handlar om väldigt många barn och ungdomar. Dessa siffror kommer från skolhuvudmännens svar, skolledarnas ligger lägre.
Lär mer i rapporten Skolans tomma stolar, Om frånvaro i grundskolan och hur kommuner och skolor arbetar med frågan av Prestationsprinsen & vänner, författare Aggie Öhman. Utgiven med stöd av Skandias stiftelse Idéer för livet.
Använd gärna våra siffror, resultat och resonemang, men ange källan: Öhman, A. (2016). Skolans tomma stolar. Om frånvaro i grundskolan och hur kommuner och skolor arbetar med frågan. Prestationsprinsen med stöd av Skandias Stiftelse Idéer för livet.
1 KOMMENTAR
Ett svar till “Hur stor är skolfrånvaron”
Lämna ett svar Avbryt svar
Den nedre linjen visar medelvärde för andelen elever som har en frånvaro över 20 %. Vi ser att andelen elever med hög frånvaro ökar signifikant för äldre elever. Vi ser även att kommunernas siffror stämmer någorlunda väl överens med skolledarnas för andelen elever med denna höga frånvaro.
Den övre linjen visar medelvärde för andelen elever som angetts ha en skolfrånvaro över 10 %, men mindre än 20 %. Även den ökar tydligt med åldern, men skiljer sig drastiskt mellan kommuners siffror (11,2 % i åk.9) och skolledares siffror (7,6 % i åk.9). Hur ser det ut i er verksamhet, har ni en samlad bild?
Så hur stor är skolfrånvaron i Sverige
Vi utgår från internationell forskning och praxis. Det innebär att vi utgått från:
- total frånvaro, det vill säga. både anmäld och oanmäld skolfrånvaro
- att problematisk skolfrånvaro börjar vid 10 %, redan här har det stora effekter för eleven, 20 % skolfrånvaro är alarmerande
I undersökningen framgick att de flesta skolor (90 %) följer upp både oanmäld och total skolfrånvaro, inte bara ogiltig/oanmäld.
De svarande fick ange om frånvaron uppskattats eller om den byggde på statistik. Av kommunerna byggde 44-49 % sina svar på statistik (beroende på årskurs) och i skolledargruppen 54-58 % (beroende på årskurs), se bild nedan. Undersökningen konstaterade också att i årskurs 7, 8 och 9 är det signifikant fler friskolor än kommunala skolor som uppger att det inte förekommer någon frånvaro på 10-19 % respektive över 20 %.
Finns och används statistik på skolfrånvaro?
Det var alltså bara hälften av svaren som byggde på data. Detta trots att så gott som 100 % av både kommuner och skolledare anger i en annan fråga (se bild ovan) att de sammanställer och analyserar frånvarostatistiken minst en gång per termin. Vi stöter ofta på ute hos huvudmän att man samlar in en hel del information och data över skolfrånvaro som sen inte används alls eller särskilt effektivt. Varken för att stötta skolornas och det egna dagliga eller systematiska kvalitetsarbete. Och samma sak verkar gälla för de enskilda skolorna. Att man inte använder sin data och statistik gör att olika delarna i verksamheten kan få helt olika bild av hur det står till (se övre bilden).
Slutsats om skolfrånvarons storlek
Om de siffror som framkom i vår undersökning kan antas gälla för hela landets årskurs 4 till årskurs 9, så har:
- Ca 18 000 elever en frånvaro på över 20 %
- Ca 52 000 elever en frånvaro mellan 10-19 %
- Bara i åk 9 skulle över 11 000 ha en genomsnittsfrånvaro motsvarande en halv till en heldag varje vecka (10-19 %).
Knappt 6 000 elever i åk 9 skulle i genomsnitt varit borta en hel dag varje vecka, eller mer än 4 veckor under terminen(>20 %).
Om elevens frånvaro varit sammanhängande, så motsvarar det mer än en hel månad, så kallad ”hemmasittare” enligt Skolverkets definition.
Alltså 70 000 elever bara i åk 4 till åk 9, lägg till alla i lågstadier och gymnasiet så har vi förmodligen en hel årskurs som har problematisk skolfrånvaro!
Vi gör inget anspråk på att bedöma exakt antal elever med hög frånvaro, eftersom statistiken verkar osäker och många inte använt sig av den data de faktiskt har. Vi vill påvisa att det handlar om väldigt många barn och ungdomar. Dessa siffror kommer från skolhuvudmännens svar, skolledarnas ligger lägre.
Lär mer i rapporten Skolans tomma stolar, Om frånvaro i grundskolan och hur kommuner och skolor arbetar med frågan av Prestationsprinsen & vänner, författare Aggie Öhman. Utgiven med stöd av Skandias stiftelse Idéer för livet.
Använd gärna våra siffror, resultat och resonemang, men ange källan: Öhman, A. (2016). Skolans tomma stolar. Om frånvaro i grundskolan och hur kommuner och skolor arbetar med frågan. Prestationsprinsen med stöd av Skandias Stiftelse Idéer för livet.
Skandalöst, det borde vara orosanmälan så fort frånvaron är över 5%