Om att backa, låta kaoset lägga sig, vara lugn själv och sen ta tag i situationen.
När jag igår suttit och skrivit ett tag på förra inlägget om Prestationsprinsen som blev hemmasittare, surfade jag runt på lite favoritbloggar. Jag hittade ett bra inlägg hos M som i underbar, det handlade om just det som läraren i förra inlägget inte gjorde. Att backa.
I min introduktion till bloggen skriver jag om att många mår dåligt i skolan, och hemma med för den delen, och ändå märker vi inte det:
”Trots att flickorna säger att de mår dåligt och killarna bokstavligen skriker högt och slåss vilt för sina behov…”
Barn och unga som av olika skäl, diagnoser eller stress, inte mår bra, exploderar, imploderar, stänger av eller blir ledsna, kanske till och med gråter. Går det för långt med explosionerna blir det ett ”problemskapande beteende”. Tyvärr, har vi vuxna instinktivt lättast att hantera ledsna och gråtande barn. Barn som exploderar vill vi straffa, barn som imploderar får skylla sig själva, de som inte visar några känslor, märker vi inte av…
Här är några andra inlägg om prestationsprinsar som exploderar och om en annan som imploderar och blir så trött
- Utagerande pojke, som om killen inte försökte varna dig….
- Naturligt att de blir arga. Utagerande och våldsamt beteende kan faktiskt undvikas!
- Prestationsprinsen blir så trött. På riktigt!
Lämna ett svar