Låg-affektivt bemötande, att möta oro med lugn…
Drottningen sitter på en bänk och omfamnar en alldeles pirrig och känslosamt nervös Prestationsprins. Mitt i den mysiga kramen tänker hon på låg-affektivt bemötande, biomedicin och känslospegling…
Prestationsprinsen har börjat ny skola och Drottningen, hennes make och Prestationsprinsen själv trodde att ha hade koll på nya resvägen. Men halvvägs genom frukosten och förberedelsen för morgonens möte ringer mobilen. En gråtande Prestationsprins som tycker livet är hopplöst och skolan är kass och inte vill… Drottningen försöker guida lugnt via mobilen. Han har missat bussen vid bytet och nu kommer han försent och elände, elände osså elände…
Drottningen förklarar att han är ute i god tid. Han kan nästa eller gå snett över gatan och ta 32:an. Men nej. Han ser inte, han förstår inte och framförallt, just nu kan han inte… Drottningen biter ihop. Visst bubblar det ett ”men ta och skärp dig” där inne någonstans, men hon vet att det inte tjänar något till, bara förvärrar. Såååå…lugn, bara lugn. Stå still. Sätt dig på en bänk. Jag kommer.
Hon slänger i sig sitt te, slänger på sig kläderna och slänger ihop sina grejer och ner i väskan. Rusar till bussen. På bussen frånvaroanmäler hon Prestationsprinsen första lektionen. Nu sitter hon på en parkbänk och kramar en tungsint prins…
Det är här biomedicinen kommer in. Hon stryker honom ömt över armen när de kramas. Det skapar ”måbra och lugn”-hormonet oxytocin. Hon talar lugnt. Känslor speglas. Det gör honom lugnare. Han är kall. Hon föreslår att de går till skolan för att bli varma, egentligen tänker hon på att motion och rörelse skapare serotonin, ett annat måbra-hormon. De travar iväg och stannar till på ett café.
Han får varm choklad med vispgrädde. Mums. Det kan ju muntra upp med lite lyx och socker… De talar om ett klipp på youtube som de skrattade år igår. Hon tänker att ett skoj ihop skulle ju sitta fint och få igång andra känslor och hormoner… Han skrattar inte men vill se på klipp på hennes smartphone. De har skoj och efter ett tag till och med skrattar de.
När det är dags samlar Prestationsprinsen ihop sina grejer och går iväg. De har talat om vad han kan säga om någon frågar var han varit. Sånt är pirrigt. Han är trygg och glad.
Drottningen sveper det sista i sin andra kopp te denna morgon och skyndar iväg till sitt möte. Inte så förbered som hon ville, lite sen. Det kommer säkert vara någon som tycker att det är slöseri med deras tid att hon behagar komma sent. Men de har ingen aning om att tiden har används till något så viktigt att det inte kan mätas. Absolut inte bortslösad. För våra älskade ungars skull….
Ja, för våra älskade ungars skull. Vad underbart du formulerar det men både känslor, biologi och socialt. Allt vävs samman och skapar ork, lust och vilja. Du har återigen väckt en vilja till medvetenhet och närvaro i mig. Du inspirerar mig och jag hoppas att mitt bemötande mot andra idag kan inspirera vidare. På så sätt skapar vi ringar på vattnet.
Tack Katharina, det är ett bra ord, medvetenhet. För som jag brukar säga beror så mycket som går fel på okunskap och brist på förståelse för vad som egentligen händer och är problemet… Att vara medveten här och nu om sina egna brister och andras brister/problem/förmågor, för att aktivt arbeta på båda fronter är stort.
Så vackert och precis så jag hoppas att jag kommer ta mig an situationen i framtiden. Tack för inspirationen.
Tack själv! Och lycka till, man lyckas inte jämt…