Att ha svårt med sociala relationer, är inte det samma som att vara dålig på det!

I flera diagnoser, som till exempel Aspergers, ingår att det är svårt med sociala relationer.

Många tror att det måste innebära att man är lite klumpig socialt, talar bara om sina intressen eller ”fel” saker, tolkar uttryck bokstavligen, lyssnar inte på andra, talar konstigt till exempel forcerat, med hög röst, lillgammalt eller att personen sitter tyst, drar sig undan…

Visst kan det vara något av detta, eller inte!

Det kan helt enkelt vara så att man klarar det galant, eller någorlunda galant, det vill säga som folk gör mest.

Men att man bara klarar det korta stunder, att man behöver gå ifrån, det gör vi ju alla ibland, kaffepaus, mer sällsynt nu för tiden är rökpaus, och det kanske är ett uttryck för detta behov. Mindre uppskattat av lärare och chefer är att ta på hörlurarna och lyssna på skön musik eller ett radioprogram man missat, eller att spela ett spel på mobilen, eller se en video…

Eller att man klarar det en längre stund, hela konferens-, skol- eller arbetsdagen, men sen är man helt slut. Inte tal om någon trevlig middag med kollegorna, några hobbys eller träningar!

Eller kanske att man klarar det som alla andra, men sen inte något alls på flera dagar, eller behöver sova ett dygn efteråt…

Så man behöver inte vara underlig i sociala sammanhang! Inte alls. Vi är alla olika, med eller utan diagnos! Men kom ihåg att det kan ta på krafterna. För våra älskade ungars skull, ja för allas skull!

3 KOMMENTARER

3 svar till “Att ha svårt med sociala relationer, är inte det samma som att vara dålig på det!”

  1. Ninna skriver:

    Tack mycket tack för det här inlägget! (Detta också). Det förklarar ännu mer vem jag är och hurdan jag är. För jag vet ju att jag inte är – och ändå är! Ändå kan! men drar mig undan sen. om jag inte kan undvika det från början.
    Har undvikit massor av saker under mitt liv. Fester, studiebesök… Name it! I’ve done it!

    Tack för att du finns, prins!

  2. MariaB skriver:

    Jag jobbar med människor och med mig själv som arbetsredskap. Och känner igen mig. Vill ha människorfri tid efter jobbet. Själv upplever jag att jag behöver tid att gå igenom samtalen igen. Analysera. Sa jag rätt? Sila bort missförstånd. Återfå balansen. Sortera. Titta utifrån. Och det tar tid och kraft. Men ofta också ”hjärntömning” med mahjong, sudoku och annat neutralt.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *