Tips och goda exempel: Morgonrutiner och hemliga signaler för barn med neuropsykiatriska funktionsuppsättningar eller en släng av… rätt krav och visualiserade rutiner kan göra stor skillnad!
Den här Prestationsprinsen är 10 år. Han har börjat i 4:an i höst och tycker att det är ganska så jobbigt med allt nytt. Men han biter ihop och försöker.
Prestationsprinsen tycker det är konstigt att inte magister Per talar om vad de ska göra. Han kan säga saker som att nu är det eget arbete, materialet ligger borta i hyllan. Eller tänk nu på att skynda er att byta om så att ni kommer i tid efter gympan. Men det tar väl den tid det tar att klä sig? Ska man hoppa över byxorna eller vad menar han. Och hur ska man veta när nästa lektion börjar? Dessutom är det flera nya kamrater i klassen och han tycker fortfarande att det är jobbigt att förstå dem. Sina gamla kamrater vet han liksom hur de fungerar.
Nu är det dessutom november. Då ska allt vara lite roligare. Men vadå roligare?Det är mörkt då han går till skolan, ibland mörkt då han går hem från fritids. Och det är mycket nytt nu i fyran. Många i fritidsgruppen. Det är ju inte roligt att göra saker man aldrig gjort förut. Och att helt plötsligt vara med killar från en annan klass eller med en lärare man aldrig träffat.
Allt detta och lite till resulterar i att han är helt slut efter skolan. Han bara dimper ner i soffan framför TV:n eller vid datorn och där blir han sittande… Slutkörd av att försöka vara duktig och sin vilja att lyckas. Inte blir det bättre av att han ibland inte klarar av att planera och få gjort det egna arbetet, inte kommer i tid efter gympan, blir stående på idrottsplatsen, får lite panik eller spring i benen på teatern eller hamnar i problem med någon ny kamrat… Då är han dessutom ledsen. Även om mamma, pappa och lillsyrran mest märker det som ett fruktansvärt humör!
Det blir också svårt på morgnarna. Men Magister Per har också sagt att nu går de i fyran. Då måste man lära sig att komma i tid. Men Prestationsprinsen har så svårt på morgonen. Han är stressad eftersom skolan i sig stressar på grund av allt det här. Och dessutom vill han att det ska vara som det alltid är, annars måste han liksom börja om eller i alla fall hitta tillbaka till den vanliga ordningen och då är det jättejobbigt! (Struktur och förutsägbarhet)
Drottningen visste inte riktigt hur hon skulle stötta Prestationsprinsen. De försökte att hjälpa honom att följa samma rutin varje dag. Att göra samma sak i samma ordning. Först toa, sen kläderna, sen äta (samma sak i långa perioder), borsta tänder och kamma sig, kolla väskan och att allt är med (Drottningen eller Pappa hjälper) och så iväg. Oftast följer Drottningen eller Pappa Prestationsprinsen.
Men det räcker att en sak går fel så blir det så tokigt. Om lillasyster är på toa, eller om hans flingor är slut eller om kläderna är fel… då kan det blir sammanbrott av alltihop! Och då kommer han lätt för sent. Och att komma för sent är super-stressande. Eftersom Per sagt att nu går vi i fyran och kan komma i tid!
Men så kom de på ett sätt att få det att fungera bättre. Ett schema. På Prestationsprinsens whiteboard sitter små lappar med varje steg i morgonrutinen. Bredvid är det ritat ett klockslag. Klockslaget är en klocka. Inte 7.05. Det blir lättare att förstå att morgonen inte är en katastrof då lillsyrran är på toan. Då byter bara Drottningen, eller om det är en bra dag Prestationsprinsen själv, plats på toa-lappen och ”klä på sig”-lappen. Drottningen har gjort lite typiska-schemabrytande-aktiviteter-lappar också. Så Prestationsprinsen kan förbereda sig på vad det innebär (buss, idrottsplats, teater, matsäck…) Han har lättare att förstå instruktioner visuellt än muntligt. Det är både schemat,klockan och lappar som kan byta plats bra exempel på.
Sen talade Drottningen och pappa med Magister Per om morgonstressen hemma, Prestationsprinsens vilja att lyckas i skolan och leva upp till Pers uppmaning att vara stor och komma i tid. Magister Per förstod precis. Han och Prestationsprinsen har nu en överenskommelse att sådär en 10 minuter är OK att komma sent ibland. Och när han påminner klassen om vikten att komma i tid. Då tittar han lite hemligt och nickar utan att de knappt märks till Prestationsprinsen. Men han ser nicken. För det är deras hemliga signal att nu säger jag något till klassen som du och jag har en specialare kring. Nu i november har de lite specialare kring kommande utflykter också.
Gissa vad? Med schemat, specialare och den hemliga överenskommelsen så kommer Prestationsprinsen allt mer sällan för sent… Till detta behövs inga extra resurser. Det behövs en förtroendefull relation, förståelse, kunskap och respekt. För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull.
Lämna ett svar