ADHD – kriterier för diagnos, vad ADHD är och lite information i stort.

Jag ser att många letar efter kriterierna för ADHD och på vad ADHD är här på Prestationsprinsen. ADHD står för Attention Deficit Hyperactive Disorder vilket på svenska blir ungefär Uppmärksamhetsstörning Hyperaktiv Nedsättning, men brukar översättas med uppmärksamhetsstörning med överaktivitet. Man har helt enkelt så svårt att koncentrera sig, sitta still och hejda sina impulser att det blir ett problem i vardagen.

ADHD är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som förekommer hos cirka fem procent av alla skolbarn. Fler killar än tjejer får diagnosen, men man vet inte om det är överrepresenterat hos pojkar, en del forskare menar att vi har svårare att se och upptäcka problemen hos flickor.

Det centrala vid ADHD är uppmärksamhetsproblem, impulsivitet och hyperaktivitet. Man behöver inte ha allt. Det kan vara alla tre områdena, mest uppmärksamhetsproblem eller i huvudsak problem med hyperaktivitet och impulsivitet. Man kan ha ADHD utan problem med hyperaktivitet, det kallas ibland ADD.

Damp är ett svenskt begrepp och innebär att det även finns motoriska problem.

Problemen ska uppstå i flera miljöer, avvika från vad som är normalt för åldern och vad kan eventuellt utagerande bero på

Det viktigt att notera att problemen ska finnas i flera av barnets miljöer, alltså t.ex. både hemma och på skolan. Om det bara är på ett ställe är det nog snarare fel på den miljön än barnet… Eller så är det ju alltid. Det är miljön som skapar funktionshinder, barnet har en funktionsnedsättning.

Problemen ska också avvika för vad som är normalt eller inom vad som kan väntas för ett barn i motsvarande ålder. Barn i lågstadiet har svårt att sitta still och kan inte förväntas ha full koll på sina grejer. Men det bör man kunna i gymnasiet.

En del barn blir utagerande. Det beror ofta på att vi vuxna har för höga förväntningar, inte anpassar och helt enkelt ställer för höga krav vilket stressar barnet eller ungdomen. Många med ADHD mår psykiskt dåligt och kanske till och med blir hemmasittare.

ADHD i skolan

I skolan ska barnet eller ungdomen få hjälp och anpassning, så kallat särskilt stöd, även om eleven inte får en diagnos. Det är viktigt att komma i håg. Man kan ha stora problem med uppmärksamheten, men inte ha ADHD. Skolan ska ändå erbjuda anpassning och särskilt stöd. Det är rektorns ansvar att en utredning ska görs, man brukar ha en elevvårdskonferens, EVK, och det upprättas ett åtgärdsprogram eller som det ibland kallas åtgärdsplan. Den ska innehålla vad som ska göras, varför och framförallt när och vem. Så ska den följas upp! Detta är ofta skolorna dåliga på. Se tidigare inlägg ”Särskilt stöd och åtgärdsprogram” och några andra på samma tema.

Läkemedel

Läkemedelsverket har utformat riktlinjer för läkemedelsbehandling vid adhd hos barn och ungdomar. Men man ska först försöka med andra stödinsatser. Om de inte har hjälpt, kan det vara aktuellt med mediciner, men alltid kombinerat med andra stödåtgärder, som anpassning i förskolan och skolan. Det är inte OK att bara skriva ut medicin utan råd och stöd till föräldrar eller till barn/ungdomen om den är mottaglig och framförallt kräv anpassningar i skolan.

Mer information om ADHD

Här kan du läsa mer om vad ADHD är och innebär: 1177 (bra och lättläst skrivet av Björn Kadesjö),  ADHD-center i Stockholm, Autismforum SLL, Vårdguiden, och Socialstyrelsen .

Kriterier för ADHD

Kriterier för ADHD (Uppmärksamhetsstörning/Hyperaktivitet)  enligt svenska översättningen av DSM IV (MINI-D IV, 2002):

A. Antingen (1) eller (2):

1. Minst sex av följande symtom på ouppmärksamhet har förelegat i minst sex månader till en grad som är maladaptiv och oförenlig med utvecklingsnivån:

Ouppmärksamhet

a) är ofta ouppmärksam på detaljer eller gör slarvfel i skolarbetet, yrkeslivet eller andra aktiviteter.

b) har ofta svårt att bibehålla uppmärksamheten inför uppgifter eller lekar

c) verkar ofta inte lyssna på direkt tilltal

d) följer ofta inte givna instruktioner och misslyckas med att genomföra skolarbete, hemsysslor eller arbetsuppgifter

(beror inte på trots eller på att personen inte förstår instruktionerna)

e) har ofta svårt att organisera sina uppgifter och aktiviteter

f) undviker ofta, ogillar eller är ovillig att utföra uppgifter som kräver mental uthållighet (t.ex. skolarbete eller läxor)

g) tappar ofta bort saker som är nödvändiga för olika aktiviteter (t.ex. leksaker, läxmaterial, pennor, böcker eller verktyg)

h) är ofta lättdistraherad av yttre stimuli

i) är ofta glömsk i det dagliga livet

2. Minst sex av följande symtom på hyperaktivitet/impulsivitet har förelegat i minst sex månader till en grad som är maladaptiv och oförenlig med utvecklingsnivån:

Hyperaktivitet

a) har ofta svårt att vara stilla med händer eller fötter eller kan inte sitta still

b) lämnar ofta sin plats i klassrummet eller i andra situationer där personen förväntas sitta kvar på sin plats en längre stund

c) springer ofta omkring, klänger eller klättrar mer än vad som anses lämpligt för situationen (hos ungdomar och vuxna kan det vara begränsat till en subjektiv känsla av rastlöshet)

d) har ofta svårt att leka eller utöva fritidsaktiviteter lugnt och stilla

e) verkar ofta vara ”på språng” eller ”gå på högvarv”

f) pratar ofta överdrivet mycket

Impulsivitet

a) kastar ofta ur sig svar på frågor innan frågeställaren pratat färdigt.

b) har ofta svårt att vänta på sin tur.

c) avbryter eller inkräktar ofta på andra (t.ex. kastar sig in i andras samtal eller lekar)

B. Vissa funktionshindrande symtom på hyperaktivitet/impulsivitet eller ouppmärksamhet skall ha funnits före sju års ålder.

C. Någon form av funktionsnedsättning orsakad av symtomen föreligger inom minst två områden (t.ex. i skolan/på arbetet och i hemmet).

D. Det måste finnas klara belägg för kliniskt signifikant funktionsnedsättning socialt, eller i arbete eller studier.

E. Symtomen förekommer inte enbart i samband med någon genomgripande störning i utvecklingen, schizofreni eller något annat psykotiskt syndrom och förklaras inte bättre av någon annan psykisk störning.

Undergrupper

• Hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning, (ADHD) i kombination. Både kriterium A1 och A2 har varit uppfyllda under de senaste sex månaderna.

• Hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning (ADHD), huvudsakligen bristande uppmärksamhet. Kriterium A1 har varit uppfyllt under de senaste sex månaderna, men inte kriterium A2.

• Hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning (ADHD), huvudsakligen hyperaktivitet/impulsivitet. Kriterium A2 har varit uppfyllt under de senaste sex månaderna, men inte kriterium A1.

• För personer (i synnerhet vuxna och ungdomar) med symtom som inte längre helt uppfyller kriterierna skall ”i partiell remission” också anges.

Källor: Egen erfarenhet, ADHD-center i Stockholm, Autismforum SLL, Vårdguiden, Socialstyrelsen och 1177.

1 KOMMENTAR