Alla har rätt om skolfrånvaron

Alla har rätt om skolfrånvaron. Va? Jo, för det finns många olika orsaker till skolfrånvaro. Men många som höjer rösten har fokus på sin förklaring, sin verklighet, upplevd eller sann. Problemet är att med det anser den sig veta hur det är, vad problematisk skolfrånvaro är. Bristen i insyn i andra situationer och framför allt bristen på kunskap om skolfrånvaro, gör att för många tror sig veta vad som är sant. Vad som är orsaken eller i bästa fall orsakerna. Men alla kan ha rätt samtidigt…

Skolan lägger ansvar på föräldrarna

Många uttalar sig om att föräldrar väl ändå ta sig i kragen. Hur kan man låta barn vara hemma från skolan. Det kan vara personer som arbetar i skolan som till exempel Ulrica Björkblom Agah, lärare i engelska skrev i Vi lärare:

”Föräldrar förstör sina barns framtid – inte vi lärare” eftersom de inte bara säger åt sina barn på skarpen, som hon gör. Det är ”aldrig ett alternativ att stanna hemma” för hennes barn. Hon tillåter det inte och ”Ibland är det tufft, sådant är livet”.

Eller en politiker som Jan Jönsson (L), borgarråd Stockholms stad och tidigare rektor, som skriver i Svenska Dagbladet om:

….”en oroväckande trend där elever stannar hemma från skolan, med sina föräldrars godkännande” han skriver också ”föräldrar undviker att ta konflikten med sina barn om att ta sig upp och iväg till skolan på morgonen, vänjs de vid en tillvaro där hemmet alltid kommer att vara bekvämare än skolan”. Han lägger till att skolor måste ”få stöd av sin utbildningsförvaltning och nämnd för att skapa tydlig förståelse bland föräldrarna för att onödiga sjukanmälningar, oförklarlig anmäld frånvaro och undvikandestrategier för att slippa tjata på sina barn…”.

Vår skolminister säger i en intervju med SVT att ”egentligen är det ju först och främst ett föräldraansvar”. (Nja, i skollagen står det inte så, det står att ansvaret är delat på vårdnadshavare, huvudman och hemkommun). Hon säger visserligen också att ”många föräldrar vittnar om att de har enorma problem med detta”.

Föräldrar lägger ansvar på skolan

De får skarpt mothugg av en rad föräldrar. En är Annika Laestadius, förälder och leg psykolog, som också är förälder till ett barn som ett tag hellre ville ”dö än att gå till skolan”. Hon skriver i Vi lärare att:

”… föräldrar som vänt ut och in på sig själva, kämpat sig blodiga och inget hellre vill än att få en fungerande skolgång för sina barn inte ska behöva läsa att de förstör deras framtid. Det är att sparka på dem som redan ligger.”

Hon hör ofta från föräldrar vars barn inte förmår gå till skolan ”hur mycket de har provat, hur många råd de försökt efterfölja och hur dåligt samvete de har några år senare över att de under en alltför lång tid tvingat sitt barn dit. Ibland med hårda ord, ibland fysiskt”. Hon beskriver den ohållbara situationen i skolan för många elever som svårigheter. Hennes barn vill numera gå i skolan tack vare en lärare som har ”god förståelse för hans svårigheter, han får inte längre skäll och bestraffning och han får adekvata anpassningar”.

Det fantastiska föräldranätverket Rätten till utbildning reagerade på bland annat Facebook. De tog kontakt med Jan Jönsson och efterfrågade källor. De dokument de fick innehöll inte det han skrev om. Men han hade fått vittnesmål från flera skolledningar. De handlade om elever som arbetar extra, missar bussen och blir frånvaroanmälda, föräldrar arbetar hemma och låter barnet vara hemma med mera. Föräldranätverket företräder elever med NPF. De frågar sig förundrat om detta är de enda vittnesmål han fått för ”Samtidigt vet vi att Stockholms skolor har tvingats till stora besparingar under senaste åren. Lärartätheten har minskat. Elevassistenter har sagts upp. Särskilt stöd har dragits in”.

Fast i ärlighetens namn är det många professionella som stämmer upp på föräldrarnas sida, till exempel specialpedagogen Mona Liljedahl och beteendevetaren Lena Skogholm. De konstaterar att ”barnen får betala priset för skolans systemfel”, i Vi lärare.

Och sen kommer vi, Prestationsprinsen, som vill få fler att förstå barn och unga som tänker, känner och gör annorlunda, att alla har rätt om skolfrånvaron. Hur är det möjligt?

Skolfrånvaron har olika karaktär

I PRINSmodellen är målet med att utreda skolfrånvaro att förstå frånvarons karaktär i det enskilda frånvarofallet. Frånvarons karaktär får vi reda på genom att arbeta enligt modellens strukturerade arbetssätt och modellens fyra grundbultar:

1. Omfattning och mönster
2. Typ av skolfrånvaro: I PRINSmodellen finns det fem, problem i skolsituationen, skolundvikande, skolk, familjerelaterad och sjukdom.
3. Risk och skyddsfaktorer utreder vi med hjälp av modellens Analysblomma.
4. Frånvarons funktion, funktionen kan vara att elev, personal eller vårdnadshavare vill undvika något eller ”belönas” genom att vara frånvarande.

Dessa grundbultar ger övergripande, men vetenskapligt grundat sätt att se på och sortera skolfrånvaro. Bara denna lilla introduktion gör det lätt att inse att debattörerna ovan talar om frånvaro av helt olika karaktär.

De orsaker till att elever inte, kan, vill, får, förmår gå till skolan som de båda sidorna lyfter är sanna. De är diametralt olika, men existerar och är ofta orsakerna till problematisk skolfrånvaro, samtidigt. Men det gäller olika elever och olika frånvarofall. Ibland kan de överlappa och ibland inte. Den som är van vid, kämpar för eller har en agenda gällande en ”sorts” frånvaro, glömmer lätt eller bortser från andra ”sorters” frånvaro.

Föräldrar borde sätta gränser

De finns föräldrar som borde sätta gränser för sig själv och sitt barn. Och de borde oftare skicka eller få sitt barn till skolan.

För ja, det finns massor av föräldrar som obefogat gör resor när det inte är lov. Eller stannar i hemlandet när terminen börjat. Håller barnet hemma för att de själva jobbar hemma och det blir enklast så. Kräver att eleven ska ta hand om syskon med mera. Och det finns elever som bara tycker det är jobbigt. Ska testa gränser. Tar sovmorgon. Jobbar extra. Tar körlektioner. Eller skolkar av andra skäl.

Skolan behöver skärpa sig

Det finns skolor som har en enorm hemläxa att göra i hur de bemöter och arbetar med skolfrånvaro. Det finns många skolor som har finfina rutiner i sina dokument, men frånvaron är enorm i alla fall.

För ja, många skolor har inte kunskap om skolfrånvaro, arbetar inte enhetligt, konsekvent och kontinuerligt. De har inte har koll på skolfrånvaron. De reagerar inte i tid eller tillräckligt snabbt. De har allvarliga brister i den pedagogiska, sociala och fysiska lärmiljön med mera. Ändå fokuserar de i första hand på och ser eleven (och föräldrar) som problembärare när frånvaron är hög.

Den ordinarie undervisningen exkluderar elever i för många klassrum. Det gör att elever inte når de resultat de har förmåga till. Det gör att vi behöver komplettera med många anpassningar och särskilt stöd. Men det ger oftast inte bättre skolresultat och alltför ofta är det inte rätt insatser för att bryta skolfrånvaron.

Socialtjänst, vård och polis kommer ofta in för sent och samverkan fungerar inte som den borde. I PRINSmodellen ska samverkan starta beroende frånvarons karaktär, inte på hur länge den pågått. Vilket är skrämmande vanligt i de ”frånvarorutiner” vi stöter på.

Alla har rätt om skolfrånvaro

Alla har rätt om skolfrånvaron, men saknar kunskap och förmågan att förstå att de finns frånvaro av olika karaktär. Att alla har rätt, men det de förespråkar gäller inte all frånvaro. Skolfrånvaro har olika orsaker och behöver olika insatser för att få bukt på. Eller i klarspråk, för att åtgärda och bryta skolfrånvaron.

PRINSmodellen ger alla förutsättningar för gemensam kunskap och ett gemensamt arbetssätt. Den ger just samsyn och kunskap genom grundbultarna och dessutom ett gemensamt, proaktivt och datadrivet sätt genom det strukturerade arbetssättet i fem steg. Det har just kommit ut en praktisk handbok i hur man arbetar med PRINSmodellen: Skolfrånvaro och skolnärvaro, en handbok på Gothia Kompetens. Författare är vår grundare Aggie Öhman. Läs den! För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull.

Läs mer om boken här på prestationsprinsen.se

Läs mer om boken på Gothia Kompetens

Läs en intervju med Aggie Öhman om skolfrånvaro och boken på Gothia Kompetens

Hör en intervju med Aggie Öhman om skolfrånvaro och boken på Hamiltonpodden.

0 KOMMENTARER