Att resa kan vara för krävande. Att åka kollektivt kan göra en för trött. Utmattade helt enkelt. Vanligt vid NPF, men för många andra också.
Hörde en lärare som klagade på en elev som bara ligger på bänken första lektionen och blir helt spattig eller somnar vid studiebesök och teaterbesök. Hörde en person tala om sin arbetskamrat. Han är helt hopplös, han bara somnar. Varje gång vi gör en resa, kvittar om det är med tåg, flyg eller bil. Men när vi ska få något demonstrerat eller ha ett längre möte, så somnar han. Det är så pinsamt. Läraren, kollegan och andra kollegor, chefer och rektorer borde lära av den här Drottningen och pappan.
En Drottning berättar om sin prestationsprins. Vi måste alltid boka en extra hotellnatt då vi reser. För först måste Prestationsprinsen vila ut efter resan, vänja sig vid att vara i en ny och annan miljö, samt förbereda sig för det som ska ske. Det kan var inför släktkalas, stadsvandringar, museum, konsert…. Sen får han alltid långa stunder på hotellrummet för att hinna smälta allt. Ställtid och reträttplats.
En pappa berättar om sin prestationsprins. Hon kan bara inte åka kommunalt till skolan. Vänner, bekanta och kommun tycker att det är klart hon kan. Hon går ju i högstadiet nu. Men all ork går åt till en sådan resa. Resan är totalt oförutsägbar för henne. Bussar kan vara sena, man kan missa bytet, det kan vara försenat, fullt med folk, barn som gråter, hundar som ser läskiga ut… Åker hon buss måste hon vila då hon kommer fram. Så första tre lektionerna funkar inte alls. Kommunen har sagt nej till skolskjuts, så föräldrarna kör. Dit vid 8.30, hem vid 14/15. Varje dag. Förstå hur det påverkar arbete och inkomst… Men då funkar skolan.
För så kan det vara, att resan är så krävande att man blir helt slut. Är resan bara början på en vistelse, måste man dessutom tänka på ny miljö, kanske hotellrum ny säng, kudde osv., nya människor, annan mat, gå på restaurang, nya lukter, andra ljud, massor av nya synintryck. Då kan en prestationsprins, stor eller liten, få overload. Situationen blir övermäktig. Man har tappat sin förutsägbarhet och struktur. Då krävs ställtid och reträttplatser. Tid mellan aktiviteter och gott om tid för återhämtning, samt alltid överallt möjlighet att dra sig undan, fysiskt eller mentalt.
Och tänk på att en överdos av intryck kan ta sig helt olika uttryck hos olika individer! En somnar, en gråter, en blir allmänt hopplös, en arg, en utagerande, en slutar tala och kommunicera, en annan gungar, någon trummar nervöst med fingrar eller hoppar med benet… ja listan kan göras lång. Det här är typiskt och vanligt vid till exempel ADHD och asperger eller om man har en släng av och för många andra också! Något att fundera på, för våra älskade ungars skull, för allas skull…
Jag känner igen symtomen, problemet är bara det att min pojke inte vill till skolan mer än två dagar i veckan och jag vet inte vad jag ska ta mig till.
Din pojke är förmodligen en mycket klok pojke. Om han tar sig till skolan två dagar i veckan, så har han dels kommit underfund med att det är det han orkar, dels är det ett bevis att han verkligen vill, men inte förmår. Annars hade han inte gått dit alls…
Han borde kanske ha en anpassad studiegång (säger jag utan att veta något om situationen!) så han går kortare dagar, eller faktiskt ledig för återhämtning någon dag. Då kanske han vågar gå till skolan fler timmar, för han vet att han har återhämtningstid inplanerad?
Det viktiga är att skolan inte bara anpassar tiden, utan också schemat! Så att han inte missar saker som behövs då han är borta från geografin, men som behövs nästa dag då han är där.