Häromdagen, 15/2, ställde Maria Stockhaus, moderat två frågor till skolminister Anna Ekström. Debatten om problematisk skolfrånvaro och nationell statistik är viktig. Vi vill gärna försöka hjälpa er läsare att få information om hur riksdagen och regeringen arbetar vidare med problematisk skolfrånvaro och nationell statistik.
Vi är glada för det. Av flera skäl, främst för att vi brinner för frågan och har inom den ideella föreningen Prestationsprinsen & vänner lagt ner mycket ideellt arbete på opinionsbildning. Men också för att en del av just det arbetet kom till nytta i denna riksdagsdebatt! Både en av våra debattartiklar och vår rapport Skolans tomma stolar.
Maria S lyfter i sin interpellation (fråga) att det finns så mycket bra i betänkandet Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera, men i propositionen Samling för skolan lades endast ett fåtal av utredningens förslag fram på riksdagens bord. Maria S ställer följande frågor till utbildningsminister Anna Ekström:
1. Vilka ytterligare åtgärder avser ministern att vidta för att säkerställa att elever med problematisk frånvaro kommer tillbaka till skolan och får den utbildning de har rätt till?
2. Varför finns inte förslaget om nationell uppföljning med i propositionen?
Debatten går fram och tillbaka angående fråga 1, de är relativt överens om behoven, men inte om de åtgärder som hittills gjorts.
Vi fokuserar på det viktigaste i fråga 2. Där Anna Ekström poängterar:
Bedömningen om nationell statistisk behövs är föremål för fortsatt övervägande inom regeringskansliet men inget som behandlas i en proposition i Sveriges riksdag
För att motivera efterfrågan på nationell statistik hänvisar Maria S bland annat till vår (Malin Gren-Landell, Prestationsprinsen, SKL, Friskolornas riksförbund) debattartikel i Svenska Dagbladet i december 2018 Nationell statistik kan förebygga skolfrånvaro och konstaterar:
Att nationell statistik är föremål för fortsatt övervägande obegripligt. Regeringen säger sig beredd till fler åtgärder om det behövs. Om det inte finns statistik hur ska regeringen veta om åtgärder har effekt!! Då vet vi inte om insatserna är tillräckliga – jag undrar fortfarande varför inte redan nu efterfrågar nationell statistik.
Skolministern påminner om att ansvaret för resultat och kvalitet, och att följa upp problem vilar på huvudmannen, staten ska bidra till att detta kan ske. Hon säger också
Finns andra sätt att följa upp det vid sidan av en stor och heltäckande nationell statistik
Det framkommer inte riktigt vad det är för uppföljning. Men Anna E resonerar att man ska vara försiktig med att lägga på ytterligare administration på rektorer och lärare,
ibland kan det vara bättre att lägga tid och pengar på praktiskt arbete och att ta fram metoder.
Här svarar Maria S om huvudmannens ansvar med att bland annat citerar vår rapport Skolans tomma stolar och ger svar på tal vad gäller administration:
Men det finns ju tyvärr inga krav på att huvudmännen ska följa upp frånvaro … Bara 50% av kommunerna samlar eller får löpande statistik från grundskolorna gällande frånvaro, det duger helt enkelt inte.
… vällovligt att göra en masa insatser, att satsa en massa pengar, men på gränsen till oansvarigt att inte följa upp om de gjort skillnad…… kan förstå att vi ska vara försiktiga med att lägga på ytterligare administrativa bördor, men här har vi skolor som redan idag har skyldighet att följa upp frånvaro, de flesta skolor ha digitala system för det, och de huvudmän som inte redan gör detta på hvvudmanna-nivå, det är ju rimligt att de faktiskt gör det. Då innebär det att detta är statistik som redan finns tillgänglig.
Vi är tacksamma att Maria Stockhaus lyfte vår hjärtefråga och för riksdagsledamöternas konstruktiva debatt. Vi kan konstatera att frågan om nationell statistik över skolfrånvaron inte är död och inte är avgjord. Vi fortsätter kämpa för den. Vi kämpar för att få objektiv fakta om omfattningen, möjlighet att objektivt följa upp vilka insatser och åtgärder som har effekt och inte minst för att med objektiv fakta tidigt kunna identifiera elever som riskerar en problematisk skolfrånvaro. Vi kämpar för våra älskade ungars skull, ja, för allas skull.
Eftersom skolfrånvaro länge varit en icke-fråga i debatten är det inte konstigt om vi talar förbi varandra nu när debatten är igång. Just nu har politiker om många andra fått upp ögonen för de så kallade hemmasittarna, inkluderingsproblematiken och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Situationen är mer komplex än så.
I Sverige har vi inga gemensamma begrepp/benämningar för olika omfattning av frånvaro eller kategorier av frånvaro. Vi har inga gemensamma nivåer som alla skolor, huvudmän och hemkommuner följer upp och vi vet väldigt lite om till exempel vilka skolor och elevgrupper som har omfattande frånvaro.
Vi som arbetar med detta har en bild, eller kanske snarare individuella bilder, som speglar våra olika erfarenheter och säkert vilken profession vi har. Det blir så då det inte finns någon objektiv data från regelbunden nationell insamling av data av skolfrånvaro och än mindre analys.
I kommande blogginlägg kommer vi att lyfta fram forskning och tankar om olika kategorier av skolfrånvaro, olika omfattning av frånvaro och varför även relativt låg frånvaro kan vara problematisk. Vi gör detta för våra älskade ungars skull, ja, för allas skull.
Välkomna!
Frukostseminarium för skolledare 19/2Välkomna på ett frukostseminarium den 19 februari 2019 i Stockholm. Vi har fått signaler från rektorer och skolledare att arbetsmiljön är en utmaning i ert ledarskap. Nio av tio skolor slarvar med arbetsmiljön enligt Arbetsmiljöverket.Vi är skeptiska till om det är slarv eller en så stor utmaning att man inte alltid lyckas. Ett stort ansvar vilar på huvudmannen, men mycket kan göras lokalt. Vi vill hjälpa er en bit på vägen!
Vi bjuder in till en morgon där vi talar om hur man kan:
Vi nosar på dessa områden under frukosten och är du mer intresserad ger vi tre fristående halvdagar under våren den 25 mars, 6 maj och 17 juni.
Du kan läsa mer om eftermiddagarna här.
Arrangörer: Prestationsprinsen i samarbete med Elevhälsokonsulterna. Du möter Aggie Öhman och Malin Valsö.
Lokal: Centrala Stockholm
Datum: 19 februari 2019
Tid: 8:00 – 9:00
Pris: Gratis, vi bjuder på frukost, men no-show debiteras med 350 kronor.
Anmälan till frukostseminariet.
Vi gillar alla att morgonrutinerna flyter på. Eller hur? Vi gör ungefär som vi brukar, i samma ordning, äter ungefär samma grejer och åker oftast samma väg till jobbet med samma färdmedel. För en del med Asperger, autism eller annan neuropsykiatrisk funktionsnedsättning är detta en förutsättning för att ta sig till jobbet eller skolan. Att allt rullar på som vanligt alltså.
Men många fler har problem med oförutsedda förändringar, mycket folk, ibland samspel med andra människor, lite svårt att förstå instruktioner, extra känslig för sinnesintryck, svårt att förstå konsekvens av sin handling och därmed helt beroende av uppbyggda rutiner, så det är inte skoj med allt vad snökaos innebär!
En fullsatt buss innebär ont om syre, oro över om kommer jag att kunna komma fram till dörren, grannen luktar parfym eller äckligt, den verkar bli sen… En försenad buss innebär att man kan komma för sent, vad kommer att hända då, blir slöjdmagistern arg? Blir de vuxnas chef arg? Eller om bussen är inställd! En högtalarröst ger instruktioner om en ersättningsbuss! Vart skulle jag gå? Vi var ju flera hundra på tågen och här kommer en buss som tar en bråkdel… Kommer det fler bussar? Kommer jag att komma hem? Det är trångt! Vadå resegaranti?
Ni förstår. För en del är det inte bara att tänka om. Hoppa på nästa buss, ställa sig i kön, förstå vart man ska gå, hoppa på ersättningsbussen eller ringa efter en taxi och utnyttja resegarantin. Det blir svårt eller så låser det sig helt och hållet.
Vi kan se oss omkring nästa gång det kör ihop sig i kollektivtrafiken. Vi kanske kan göra en insats. Förklara var ersättningsbussen går, fråga om vi kan hjälpa till, kanske bara tala lugnt med en orolig person, dela en taxi (bjuda på en taxi?), ta sällskap till en annan linje, helt enkelt förklara läget för någon som kanske inte riktigt förstått, med eller utan funktionsnedsättning…
Som lärare eller annan yrkesverksam som möter barn och unga bör vi ha stort överseende med att de blir försenade, förvirrade och frustrerande på grund av snön. Det kommer att ta sig uttryck i sen ankomst, oro, förtvivlan, irritation och aggressivitet kanske såväl hos oss som hos eleven! Tålamod! För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull!
På gång – utbildningar och konferenser för skolpolitiker, förvaltningschefer, skolor, socialförvaltning, vården och föräldrar. Välkomna!
Vill du stötta oss med en julgåva? Bli medlem i vår vänförening?Gillar du vad vi gör? Vill du stötta vårt arbete? Swisha till 123 398 4812 eller sätt in på bankgiro 5192-3704 Prestationsprinsen & vänner. Sätter du in 150 kr eller mer blir du medlem i föreningen om du samtidigt anmäler namn och mejladress på vår sida om föreningen. Där kan du läsa mer. Alla bidrag är välkomna, från litet till enormt.
Nu är det ju Lucia redan imorgon, men kanske kan detta inlägg om en tillgänglig Lucia ändå hinna sprida lite tankar och tips. Det har ett par år på nacken, men är relevant. Det är inte för sent att göra specialuppdrag eller lösningar för vissa barn eller elever. Det kan man göra i morgon om någon tvekar eller inte vill vara med.
Annars rekommenderar vi förstås att vara ute i god tid, för att skapa förutsägbarhet och med det tillit och mindre oro. Tryck på länken ovan eller inlägget nedan för att läsa hela inlägget.
På gång för skolpolitiker, förvaltningschefer, skolor, socialförvaltning, vården och föräldrar. Välkomna!Statistik över skolfrånvaro gör nytta. Det kan ge förutsättningar för en likvärdig och personoberoende uppföljning och analys av alla barn och ungas frånvaro på skola-, kommun- och riksnivå. Vi kan slippa dagens lotteri av rätt till utbildning eller inte, beroende på vilka lärare man har, vilken skola man går i.
Då och då poppar debatten upp om skolfrånvaro, ofta under rubriken hemmasittare (ett problem i sig). Efter Kalla Faktas program förra året gick debatten återigen het om skolfrånvaro. Då skrev vi ytterligare en debattartikel om behovet av regelbunden nationell statistik och samarbete över förvaltningsgränser, så att vi arbetar bort stuprören. Det var Aggie Öhman hos oss som skrev tillsammans med regeringens fd. utredare, Malin Gren Landell; Ulla Hamilton, VD på Friskolornas riksförbund och Per-Arne Andersson, chef för avdelningen för utbildning och arbetsmarknad på SKL.
Redan 1749 bildades Tabellverket, föregångaren till dagens SCB. Vi har världens äldsta löpande nationella befolkningsstatistik. En viktig del är t.ex sjukfrånvaro och arbetslöshet. Det ser vi alla som självklart och relevant. För vuxna…. Till exempel vet vi att sjukfrånvaron är hög bland skolpersonal och vanligaste orsaken är psykisk ohälsa. I samma miljö vistas en dryg miljon barn och ungdomar…
I Sverige förs ingen regelbunden statistik över omfattningen av elevers frånvaro, än mindre orsakerna. Forskning visar, vad sunt förnuft säger, att närvaro påverkar skolresultat positivt.
Det pågår en skoldebatt om att vår svenska skola inte fungerar som den borde. Men ingen har sett omfattningen av frånvaro som intressant faktor i att analysera de svaga skolresultaten. Inte heller för att se hur våra barn & unga mår. Vi var en av de första att starta den debatten och 2016 tog vi fram den första rapporten som undersökte omfattande frånvaro, både giltig och ogiltig. Vi är också de enda som följt upp kommunernas arbete med skolfrånvaron, de ytterst ansvarig för alla barns rätt till utbildning.
Om till exempel Skolverket får till uppgift att samla in frånvarostatistik från kommunerna och andra huvudmän, och kommunerna i sin tur från skolorna, så måste alla följa upp på samma nivåer. Det betyder att det måste sättas ett antal nyckeltal som skolorna ska följa upp, som kommunerna ska sammanställa och följa upp och som sen Skolverket redovisar på samma sätt som annan årlig skolstatistik. Den finns i allmänhet på riksnivå, länsnivå, kommunnivå och ibland på skolnivå. Dessutom uppdelad ur olika aspekter t.ex. föräldrars utbildningsnivå, om nyanlända osv, Det vill säga vi kan få en likvärdig uppföljning av frånvaro i hela landet. Idag följer några kommuner och skolor upp snabbt och noggrant, andra inte alls.
Statistik över skolfrånvaro gör nytta.. Med kontroll på skolfrånvarons storlek och utveckling kan vi till skillnad från idag:
Huvudmän, kommuner och friskolor, måste förstås analysera frånvarostatistiken, till exempel uppmärksamma skolor med omfattande frånvaro eller många elever med extrem frånvaro. De kan också se vilka skolor som har låg. Kanske behövs det kompetensutveckling, kanske omfördelning av resurser, kanske kan de skolor som lyckas bra med att förebygga frånvaro och få elever tillbaka till skolan har något att lära andra skolor. Det behövs kunskap för att analysera frånvarostatistik och för att bygga upp fungerande arbetssätt och rutiner.
Det är viktigt att huvudmännen har arbetssätt och rutiner, gemensamma för alla sina skolor. De måste ha utvecklat sätt att stötta skolor och skolpersonal i sitt närvaroarbete. Inte bara ha åtgärdstrappor som talar om vad som ska göras allt eftersom frånvaron ökar. Utan hur man stoppar den.
Både huvudmän och skolor efterfrågar stöd och riktlinjer från huvudmännen. Det borde Skolverket få i uppdrag att ta fram. Inte minst med anledning av de nya lagtexterna om upprepad och längre frånvaro.
Idag tillåts frånvaron bli omfattande, ja till och med total innan någon reagerar utanför familjen. Ibland inte ens då. Precis den förtvivlan, maktlöshet och besvikelsen över att skolan inte är till för alla, som familjerna i Kalla Faktas program berättade om, precis så berättar många av våra läsare, följare och deltagare på föräldrakvällar. Barn och unga bryts ner av en övermäktig skolsituation, föräldrar bryts ner av att deras barn inte mår bra och när de möts av brist på kompetens, kartläggning och fungerande lösningar.
Med tillförlitliga system och statistik, kan skolan reagera snabbt när frånvaromönster för en elev förändras och ökar. De kan reagera snabbt då de upptäcker att vissa lärare har mer frånvaro än andra lärare. De kan reagera snabbt då de upptäcker att vissa klasser eller grupper har mer frånvaro än andra. Som Kalla Fakta visar, och våra anhöriga som läser och tar kontakt, så sker inte detta. Frånvaron tillåts av viss personal och vissa skolor bara växa, ja tom blir total, eleverna blir hemmasittande. Med korrekt statistik och fungerande system och rutiner, behöver det inte vara så.
Med tillförlitliga närvarosystem och rapporter som tas ut med regelbundenhet över frånvaron enligt de nyckeltal förhoppningsvis Skolverket sätter upp, så kan frånvaron upptäckas snabbt. När lärare inte reagerar måste skolan ha någon ansvarig som regelbundet följer upp och kontaktar ansvarig mentor eller lärare. Om inte skolan reagerar så måste motsvarande funktion på kommun/huvudmannanivå reagera då skolan inte ha förmått stoppa frånvaron eller till och med låter den öka. Den som har ansvar för uppföljningen kan säkerställa att skolledaren gör det den ska och dessutom se till att skolan får stöd och kanske resurser.
Många skolor och kommuner har i sina rutiner att mentor eller ämneslärare ska reagera och höra av sig till en annan funktion t.ex, elevhälsoteamet. Kommunen/huvudmannen har rutiner att skolledare ska höra av sig. Ibland är skrivningarna att de ska höra av sig vid oro. Tydligen blir minst 5 500 elevers lärare, skolledare eller huvudmän inte tillräckligt oroliga för att hitta fungerande lösningar ens då frånvaron är total. Och knappt 20 000 elevers lärare inte tillräckligt oroliga då deras elever är borta mer än en dag i veckan i snitt (20%)…
Statistik över skolfrånvaro gör nytta. Det ger förutsättningar för en likvärdig uppföljning och analys av alla barn och ungas frånvaro på skola-, kommun- och riksnivå. Vi kan slippa dagens lotteri av rätt till utbildning eller inte, beroende på vilka lärare man har, vilken skola man går i. För insatsen är för hög, för individen och för Sverige. För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull.
Vad vi har på gång för skolpolitiker, förvaltningschefer, skolor, socialförvaltning, vården och föräldrar. Välkomna!
En heldag om vinsterna av att ta kontroll över skolfrånvaron den 4 april och en workshop 5 april för skolpolitiker, huvudmän, förvaltningschefer, skolledare. I samarbete med regeringens tidigare utredare Malin Gren Landell. Mer om konferensen
En seminarieserie för skolledare om ekonomisk styrning, värdegrund och ledarskap i skolan i samarbete med Elevhälsokonsulterna.
Mer om seminarieserien
27 mars – Identifiering och kartläggning Vad som behövs för att tidigt identifiera och reagera på frånvaro. Vi talar risk och skyddsfaktorer, hur vi kartlägger för att hitta relevanta insatser.
28 mars – Öka närvaro, bryta frånvaro och uppföljning Vad krävs för att elever ska kunna öka sin närvaro/bryta hemmasittande. Bra uppföljning ger oss underlag för att ta välgrundade beslut om pågående insats. Läs mer om kursdagarna.
23 januari – Hjälp skolan funkar inte för mitt barn! För dig med barn som lite för ofta har ont i magen eller i huvudet. För dig som undrar om ditt barn är sjukt eller om det är något annat. Får du inte den respons du önskar från skolan? Vill ditt barn inte gå till skolan? Går ditt barn inte dit? Har det blivit hemmasittande?
19 mars- Barn och unga som tänker och gör annorlunda. Många kämpar för en fungerande vardag. Vi ger tips och tankar utifrån konkreta situationer som t.ex. bråkiga mornar, skolavslutningar, schemabrytande aktiviteter, efter lov, semestrar, släktmiddagar, dataspel, sovtider, hygien, klippa håret, ljud och lukter…
Idag tar TV4 Kalla Fakta upp problemet med elever som inte förmår gå till skolan. Programmet kallar dem hemmasittare, ett ord vi inte gillar, försöker undvika, men som uppenbarligen har bitit sig fast. Vi föredrar problematisk skolfrånvaro. Detta är ett ämne som engagerat Prestationsprinsen sen starten 2010. Vi har verkligen kämpat för att få upp det i debatten och sen 2015 har det successivt börjat pratas mer och mer om detta problem. Men nu om programmet som Kalla Fakta beskriver så här:
De är många fler än man hittills trott – barnen som inte går till skolan. Kalla fakta kartlägger de så kallade hemmasittarna i unika siffror, pratar med barnen, och upptäcker hur skolorna brister i att ge dessa elever det rätta stödet.
De går hårt ut i början. Det hör kanske till granskande statistik. De säger att…
…det finns ingen myndighet som ens tagit reda på hur
många de är.
Vi skulle nog säga att både Skolverket och Skolinspektionen har försökt, men inte lyckats. Dels på grund av att det bara fokuserat på ogiltig frånvaro, dels på grund av mindre lyckade mätvärden enligt oss. Kalla Fakta kommer fram till att det finns 5 500 elever som inte alls går i skolan. De har med 500 skolor i sin undersökning om vi uppfattat rätt.
När vi, som första organisation någonsin i Sverige, bestämde oss för att försöka få fram siffror som innefattade både ogiltig och giltig skolfrånvaro, så bestämde vi oss för att det egentligen är ointressant hur många som är totalt hemma från skolan. För problemen börjar långt, långt tidigare. Läs gärna mer om vår rapport Skolans tomma stolar.
Som de flesta av er läsare vet, undersökte vi totala frånvaron i mellanstadiet och åk 7 till åk 9. Kantar Sifo anlitades för själva undersökningen och den indikerar att det finns
ca 70 000 elever med en problematisk skolfrånvaro (> 10 %) och av dem knappt 20 000 med över 20 % frånvaro. Redan där är frånvaron ohållbar och får konsekvenser för kunskapsinhämtning och den sociala samvaron.
Programmet beskriver elevernas och föräldrarnas situation på ett bra sätt. Vi känner igen det från våra föräldrakontakter. All den skuld, skam, förtvivlan, maktlöshet och inte minst den kamp som de måste orka. Deras förvåning över att skolan inte kan, förmår och har kunskap och resurser att tillgodose de relativt modesta behov deras barn har: Tillitsfulla relationer och kunskap om pedagogik som kompenserar då de kognitiva funktionerna brister på grund av diagnoser eller stress.
Vår erfarenhet är att det inte bara är många barn och unga som drabbas, det är också en stor variation i orsakerna till deras frånvaro och de drabbade är av olika socioekonomisk bakgrund. Långt ifrån alla har en autismdiagnos eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, vilket man kan tro efter programmet. Det är mycket som kan förorsaka att de kognitiva funktionerna brister t.ex. otillgänglig undervisning, dålig fysisk miljö, stress och frånvaro p.g.a. mobbing, stökig skolmiljö, våld och missbruk i hemmet, egen eller andras psykiska ohälsa, hot om utvisning, otydliga krav från lärare för att bara nämna något. Och det är naturliga reaktioner på en icke-fungerande skola, en lärmiljö som är sunt att blir stressad av många gånger. Men det ropas snabbt på diagnoser. De finns, ska respekteras och mötas på rätt sätt, det kämpar Prestationsprinsen hårt för. Men det är inte alltid svaret, och absolut ingen lösning.
Programmet kommer inte längre än till de individuella lösningarna. Det lyfter Gillbergs kloka resonemang, att individen måste få de anpassningar som den behöver, men lösningarna ska inte vara individuella. Skolan ska veta vad som behövs för att bemöta elevens behov. Man tar också upp Ingvar Nilssons viktiga forskning om utanförskapets pris. Trots det kommer programmet aldrig riktigt tydligt till slutsatsen att det är ett systemfel att det kan gå så långt som till total frånvaron i månader eller år. Att skolmyndigheterna, kommuner och skolor inte har ett ar proaktivt och personoberoende arbetssätt som fångar eleverna i tid och sätter in relevanta åtgärder. Att det inte finns några nationella riktlinjer eller stöd. Men den frågan driver Prestationsprinsen vidare och försöker lyfta och lösa med blogg, opinionsbildning, utbildningar med mera.
Vi är glada att Kalla Fakta krokar arm med oss och många andra för att uppmärksamma problemet med omfattande skolfrånvaro och inte minst ifrågasätta varför det inte finns nationell statistik. En av våra käpphästar. För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull!
En heldag om vinsterna av att ta kontroll över skolfrånvaron den 5 april och en workshop 4 april för skolpolitiker, huvudmän, förvaltningschefer, skolledare. I samarbete med regeringens tidigare utredare Malin Gren Landell. Mer info och anmälan.
En seminarieserie för skolledare om
ekonomisk styrning, värdegrund
och ledarskap i skolan i samarbete med
Malin Valsö och Elevhälsokonsulterna.
Mer info inom kort.
27 mars – Identifiering och kartläggning Vad som behövs för att tidigt identifiera och reagera på frånvaro. Vi talar risk och skyddsfaktorer, hur vi kartlägger för att hitta relevanta insatser.
28 mars – Öka närvaro, bryta frånvaro och uppföljning Vad krävs för att elever ska kunna öka sin närvaro/bryta hemmasittande. Bra uppföljning ger oss underlag för att ta välgrundade beslut om pågående insats. Läs mer om dagarna för yrkesverksamma som möter barn och unga med omfattande frånvaro.
23 januari – Hjälp skolan funkar inte för mitt barn! För dig med barn som lite för ofta har ont i magen eller i huvudet. För dig som undrar om ditt barn är sjukt eller om det är något annat. Får du inte den respons du önskar från skolan? Vill ditt barn inte gå till skolan? Går ditt barn inte dit? Har det blivit hemmasittande?
19 mars – Barn och unga som tänker och gör annorlunda. Många kämpar för en fungerande vardag. Vi ger tips och tankar utifrån konkreta situationer som t.ex. bråkiga mornar, skolavslutningar, schemabrytande aktiviteter, efter lov, semestrar, släktmiddagar, dataspel, sovtider, hygien, klippa håret, ljud och lukter… Läs mer om föräldrakvällarna.
Vi presenterar stolt vårt samarbete med Malin Gren LandellRegeringens tidigare utredare av skolfrånvaro, Malin Gren Landell och Prestationsprinsens Aggie Öhman, har arbetat ihop tidigare de har bl.a. skrivit en rad debattartiklar, opinionsbildat i Almedalen och Malin har deltagit i flera av Prestationsprinsens event. Nu inleder vi ett fördjupat samarbete med konferens, workshop och en nulägesanalys för huvudmän om problematisk skolfrånvaro.
En heldag i Stockholm där ni kommer att få med er nya tankar och redskap i ert arbete som huvudman med problematisk skolfrånvaro. Vi erbjuder tankar, erfarenhet och forskning som hjälper er i följande:
För er som deltar i konferensen erbjuder vi en kompletterande workshop dagen efter. Vi tittar i detalj på framgångsrika arbetssätt och vi diskuterar och kopplar detta till just era utmaningar.
Mer om konferensen, workshopen och anmälan.
I ett första steg för gemensamma konsulttjänster lanserar nu också ett erbjudande om nulägesanalys för huvudman om problematisk skolfrånvaro. Vårt fastprispaket innehåller:
Mer om vår nulägesanalys av huvudmans arbete med problematisk skolfrånvaro
Malin Gren Landell, forskare och psykolog, tidigare regeringens särskilda utredare av skolfrånvaro med ansvar för utredningen Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera.
Aggie Öhman, civilekonom, föreläsare, utbildare, verksamhetsutvecklare och författare till rapporten Skolans tomma stolar – om frånvaro i grundskolan och kommuner och skolors arbete med frågan. Grundare av Prestationsprinsen.