Vi måste tala om olika typer av skolfrånvaro

Vi måste tala om olika typer av skolfrånvaro. Annars blir det äpplen & päron i debatten om skolfrånvaro och så kallade hemmasittare. Vi har skrivit tidigare att det kan bli tokigt om vi saknar fakta och gemensamma begrepp eller saknar insikt i att problematisk frånvaro kan variera i omfattning, från relativt låg nivå till mycket omfattande. Idag ska vi redogöra för olika typer av frånvaro. Du kan lära dig mer om typer av skolfrånvaro och mycket mer på vår kurs om att arbeta strukturerat med skolfrånvaro och PRINS-modellen. Ett bra komplement till era rutiner och arbetssätt med skolnärvaro.

Det ju bra om vi talar om ungefär samma saker när vi ska diskutera t.ex. orsaker till och konsekvenser av att elever som inte kommer till skolan. Och inte minst när vi tar fram insatser som är relevanta.

Inom forskning talar man ofta om fyra typer eller kategorier av frånvaro. Det är en aspekt, en annan är t.ex. omfattning och mönster.  

Fyra eller fem typer av skolfrånvaro

I en artikel, Differentiation Between School Attendance Problems: Why and How? skriven av Heyne med flera, sorterar man i alla begrepp och landar i följande fyra typer av skolfrånvaro.

Deras kännetecken och svenska beteckningarna kommer från Malin Gren Landells bok Främja närvaro. Vi har förslag på andra, som vi anser bättre, översättningar. Vi anser också att det finns en femte typ, sjukdom. Vi har ändå med de andra beteckningarna för att koppla till svensk och internationell forskning och litteratur.

1 School Refusal (Skolvägran)

Skolundvikande – skolvägran är en rak översättning av School refusal. Ett ord som man ofta använder i Sverige. Vi försöker få skolor och huvudmän att arbeta sig bort från skolvägran, eftersom det ofta inte handlar om vägran i daglig bemärkelse, utan snarare oförmåga eller till och med ett rationellt beslut av elev eller vårdnadshavare. Det lite missvisande och överanvända ”hemmasittare” hör till denna kategori.  Vi brukar översätta med Skolundvikande, inte lika laddat. Kännetecken är:

1. Eleven vill inte gå till skolan eller går inte till skolan, mår dåligt (känsloutbrott, sjukdomstecken mm,) i situationen att gå dit eller mer kontinuerligt (depressiv, ont i magen, svårt att sova mm.) och får till konsekvens att eleven blir frånvarande, från sen ankomst, enstaka lektioner till långvarig frånvaro.
2. Eleven försöker inte dölja frånvaron för föräldrar/vårdnadshavare
3. Inga antisociala beteenden
4. Föräldrar/vårdnadshavare försöker eller har verkligen försökt få eleven till skolan.

2 Skolk (Truancy)

Kännetecknen för skolk är:

1. Eleven är borta del av skoldagen, hela dagar eller är så kallad korridorvandrare, på plats i skolan, men inte på lektionen.
2. Har inte fått frånvaron beviljad av skola eller vårdnadshavare/föräldrar
3. Döljer frånvaron för sina föräldrar/vårdnadshavare.

3 Föräldrastödd frånvaro (School Withdrawal)

Föräldrarelaterad –  den heter School Withdrawal på engelska, alltså föräldrar håller eleven borta från skolan. Vi på Prestationsprinsen säger hellre föräldrarelaterad. Då får vi med frånvaro som både handlar om föräldrar som aktivt håller barnet från skolan (sällskap, hjälpa till i hemmet, tolka osv) och när barnet väljer att stanna hemma (förhindra missbruk, stötta föräldrar som är sjuka eller funktionsnedsatta mm.). Den har som kännetecken:

1. Eleven är borta del av skoldagen, hela dagar eller längre perioder.
2. Eleven döljer inte frånvaron för föräldrar/vårdnadshavare.
3. Föräldrar/vårdnadshavare håller barnet hemma, gör små försök eller inga försök att få sitt barn till skolan.

4 Skolexkludering (School Exclusion)

Problem i skolsituationen – den heter School Exclusion på engelska. Det är när det är skolan som orsakar frånvaron. Lika lite som elever och vårdnadshavare känner igen sig i eller uppskattar termen ”skolvägran”, brukar skolpersonal uppskatta skolexkludering. Vi har därför valt att översätta den till problem i skolsituationen. Den har som kännetecken att eleven är borta från skolan eller vissa skolaktiviteter, samt ett eller flera av följande:

1. Skolan använder avstängning felaktigt.
2. Man anpassar inte till elevens fysiska, socioemotionella, beteendemässiga eller inlärningsmässiga behov.
3. Skolan avråder elev från att vara i skolan

PRINS-modellen tar även med för snabbt beslutad eller för omfattande anpassad studiegång i denna frånvarotyp. Eller om en elev blir placerad utanför klassrummet utan att punkt 2 ovan är utredd ordentligt

Så långt forskningens fyra typer av skolfrånvaro.

5 Sjukdom (PRINS-modellen)

I PRINS-modellen, vår modell, är även sjukdom med som en typ av problematisk skolfrånvaro. När sjukdom blir omfattande eller upprepas, finns risk för att den blir problematisk. Den kan påverka elevens skolgång så mycket att det blir problematiskt att nå utbildningens mål, behålla kamratrelationer mm. Det blir en problematisk skolfrånvaro.

Vi måste tala om olika typer av skolfrånvaro 

Som ni förstår kan det bli riktigt tokigt om person A talar om begynnande problematisk skolfrånvaro i form av skolk, medan person B i samma diskussion har allvarlig och omfattande problematisk skolfrånvaro i form skolexkludering för ögonen. Helt olika typer av skolfrånvaro! Kan vem som helst förstå att det lär bli en het debatt då vi ska diskutera orsaker eller lämpliga åtgärder! Vi måste tala om olika typer av skolfrånvaro.

I nästa inlägg kommer vi att tala om riskfaktorer för problematisk skolfrånvaro. Ytterligare en pusselbit för att kunna utreda/kartlägga frånvaro så att relevanta insatser kan komma på plats. Vi behöver med nyanser i debatten om skolfrånvaro. För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull.

Om ungar som inte gör som vi vill och hoppas!

De populära små berättelserna om Prestationsprinsen finns som bok. Det handlar om just Prestationsprinsen som vill väl, men det blir fel. Eller vi vuxna tycker det är fel, ”problembeteende”. Om ungar som tänker, känner och gör annorlunda. Läs mer och beställ här eller i boknäthandeln. Eller kanske låna på ditt bibliotek.

Kurs om problematisk skolfrånvaro

Häng på vår digitala kurs i höst. Fyra eftermiddagar, mycket diskussion, kunnig kursledare, tid för erfarenhetsutbyte och inte minst grundat i forskning och många års erfarenhet. Bygger på PRINS-modellen som är kan användas som komplement till befintliga arbetssätt eller fristående.

Mer info och anmälan.

0 KOMMENTARER