Olika typer av frånvaro – underlättar i arbetet med och debatten om skolfrånvaro

Vi talar ofta om olika saker, alltså om äpplen & päron, i debatten om skolfrånvaro och så kallade hemmasittare. Vi har skrivit tidigare att det kan bli tokigt om vi inte har fakta och gemensamma begrepp eller inte förstår att problematisk frånvaro kan variera i omfattning, från relativt låg nivå till mycket omfattande. Idag ska vi redogöra för olika typer av frånvaro. Du kan lära dig mer om detta och mycket mer på vår konferens för förvaltningschefer (social och utbildning/skola) och andra med centralt ansvar eller på våra kursdagar som handlar om strukturerat operativt arbete.

Inte bara i frånvaroarbetet, utan även i debatten om skolfrånvaro är det ju bra om vi talar om ungefär samma sak när vi ska diskutera t.ex. orsaker och konsekvenser. Och inte minst vilka insatser som är relevanta.

Inom forskning talar man ofta om fyra typer eller kategorier av frånvaro. Det är en aspekt, en annan är t.ex. omfattningen. Malin Gren Landell beskriver dem i sin bok Främja närvaro. Det här är de fyra typerna:

Skolvägran

Skolvägran är en rak översättning av School refusal. Det är ett ord som vi delvis har försökt arbeta oss bort från, eftersom det ibland inte handlar om vägran i daglig bemärkelse, utan kanske snarare oförmåga eller tom. ett rationellt beslut av elev eller vårdnadshavare. School refusal är bra att använda för att vi ska kunna relatera till internationell forskning. Kännetecknas den av följande: 

  1. Eleven vill inte gå till skolan eller går inte till skolan, mår dåligt (känsloutbrott, sjukdomstecken mm,) i situationen att gå dit eller mer kontinuerligt (depressiv, ont i magen, svårt att sova mm.) och får till konsekvens att eleven blir frånvarande, från sen ankomst, enstaka lektioner till långvarig frånvaro.
  2. Frånvaron döljs inte för föräldrar/vårdnadshavare
  3. Inga antisociala beteenden
  4. Föräldrar/vårdnadshavare försöker eller har verkligen försökt få eleven till skolan.

Skolk – kännetecknas av följande

  1. Eleven är borta del av skoldagen, hela dagar eller är så kallad korridorvandrare, på plats i skolan, men inte på lektionen.
  2. Har inte fått frånvaron beviljad av skola eller vårdnadshavare/föräldrar
  3. Döljer frånvaron för sina föräldrar/vårdnadshavare.

Föräldrastödd frånvaro

Heter på engelska School withdrawal och kännetecknas av följande:

  1. Eleven är borta del av skoldagen, hela dagar eller längre perioder.
  2. Frånvaron döljs inte för föräldrar/vårdnadshavare.
  3. Föräldrar/vårdnadshavare håller barnet hemma, gör små försök eller inga försök att få sitt barn till skolan.

Skolexkludering

Heter på engelska school withdrawal och kännetecknas av att eleven är borta från skolan eller vissa skolaktiviteter, samt ett eller flera av följande:

  1. Skolan använder avstängning felaktigt.
  2. Skolan anpassar inte till elevens fysiska, socioemotionella, beteendemässiga eller inlärningsmässiga behov.
  3. Skolan avråder elev från att  vara i skolan

Som ni förstår kan det bli riktigt tokigt om person A talar om begynnande problematisk skolfrånvaro i form av skolk, medan person B i samma diskussion har allvarlig och omfattande problematisk skolfrånvaro i form skolexkludering för ögonen. Kan vem som helst förstå att det lär bli en het debatt då vi ska diskutera orsaker eller lämpliga åtgärder!

I nästa inlägg kommer vi att tala om riskfaktorer för problematisk skolfrånvaro. Ytterligare en pusselbit för att kunna utreda/kartlägga frånvaro så att relevanta insatser kan komma på plats. Låt oss hjälpas åt att få in lite mer nyanser i debatten om skolfrånvaro. För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull.


På gång – utbildningar och konferenser för skolpolitiker, förvaltningschefer, centralt ansvariga, utbildning- och socialförvaltning, skolor, vården och föräldrar. Välkomna!

Aggie

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *