Olika typer av frånvaro – underlättar i arbete med och debatten om skolfrånvaro

Olika typer av skolfrånvaro. Vi talar ofta om olika saker, om äpplen & päron, i debatten om skolfrånvaro och så kallade hemmasittare. Vi har skrivit tidigare att det kan bli tokigt om vi inte har fakta och gemensamma begrepp eller inte förstår att problematisk frånvaro kan variera i omfattning, från relativt låg nivå till mycket omfattande. Idag ska vi redogöra för olika typer av frånvaro. Du kan lära dig mer om detta och mycket mer på vår konferens för förvaltningschefer (social och utbildning/skola) och andra med centralt ansvar eller på våra kursdagar som handlar om strukturerat operativt arbete.

Inte bara i arbetet med skolfrånvaro, utan även i debatten om frånvararnde elever, är det ju bra om vi talar om ungefär samma sak när vi ska diskutera t.ex. orsaker och konsekvenser. Och inte minst vilka insatser som är relevanta.

Inom forskning talar man ofta om fyra typer eller kategorier av frånvaro. Det är en aspekt, en annan är t.ex. omfattning och mönster.  

Fyra eller fem typer av skolfrånvaro

I en artikel, Differentiation Between School Attendance Problems: Why and How? skriven av Heyne med flera, sorterar man i alla begrepp och landar i följande fyra typer av skolfrånvaro.

Hur de kännetecknas och de svenska beteckningarna i rubrikerna är tagna ur  Malin Gren Landells bok Främja närvaro. Vi har förslag på andra, som vi anser bättre, översättningar. Dessutom anser vi att det behövs en femte typ, sjukdom. Vi har ändå med de andra beteckningarna för att koppla till svensk och internationell forskning och litteratur.

1 School Refusal (Skolvägran)

Skolundvikande – skolvägran är en rak översättning av School refusal. Det är det ord som oftast används i Sverige. Vi försöker få skolor och huvudmän att arbeta sig bort från skolvägran, eftersom det ofta inte handlar om vägran i daglig bemärkelse, utan snarare oförmåga eller till och med ett rationellt beslut av elev eller vårdnadshavare. Det lite missvisande och överanvända ”hemmasittare” hör till denna kategori.  Vi brukar översätta med Skolundvikande, inte lika laddat. Kännetecknas av följande: 

  1. Eleven vill inte gå till skolan eller går inte till skolan, mår dåligt (känsloutbrott, sjukdomstecken mm,) i situationen att gå dit eller mer kontinuerligt (depressiv, ont i magen, svårt att sova mm.) och får till konsekvens att eleven blir frånvarande, från sen ankomst, enstaka lektioner till långvarig frånvaro.
  2. Frånvaron döljs inte för föräldrar/vårdnadshavare
  3. Inga antisociala beteenden
  4. Föräldrar/vårdnadshavare försöker eller har verkligen försökt få eleven till skolan.

2 Skolk (Truancy)

Skolk kännetecknas av följande

  1. Eleven är borta del av skoldagen, hela dagar eller är så kallad korridorvandrare, på plats i skolan, men inte på lektionen.
  2. Har inte fått frånvaron beviljad av skola eller vårdnadshavare/föräldrar
  3. Döljer frånvaron för sina föräldrar/vårdnadshavare.

3 Föräldrastödd frånvaro (School Withdrawal)

Föräldrarelaterad –  på engelska kallas denna typ av frånvaro School Withdrawal. Vi på Prestationsprinsen säger hellre föräldrarelaterad. Då får vi med frånvaro som både handlar om föräldrar som aktivt håller barnet från skolan (sällskap, hjälpa till i hemmet, tolka osv) och när barnet väljer att stanna hemma (förhindra missbruk, stötta föräldrar som är sjuka eller funktionsnedsatta mm.). Frånvaron kännetecknas av följande:

  1. Eleven är borta del av skoldagen, hela dagar eller längre perioder.
  2. Frånvaron döljs inte för föräldrar/vårdnadshavare.
  3. Föräldrar/vårdnadshavare håller barnet hemma, gör små försök eller inga försök att få sitt barn till skolan.

4 Skolexkludering (School Exclusion)

Problem i skolsituationen – typen kallas på engelska School Exclusion. Det är när det är skolan som orsakar frånvaron. Lika lite som de flesta elever och vårdnadshavare känner igen sig i eller uppskattar termen ”skolvägran”, brukar skolpersonal uppskatta denna term. Vi översätter till problem i skolsituationen. Denna typ av frånvaro kännetecknas av att eleven är borta från skolan eller vissa skolaktiviteter, samt ett eller flera av följande:

  1. Skolan använder avstängning felaktigt.
  2. Skolan anpassar inte till elevens fysiska, socioemotionella, beteendemässiga eller inlärningsmässiga behov.
  3. Skolan avråder elev från att  vara i skolan

Så långt forskningen och Malins fyra typer. Vi på Prestationsprinsen lägger också till sjukdom.

5 Sjukdom

Vi lägger också till sjukdom som en typ av problematisk skolfrånvaro. Helt enkelt eftersom den kan bli omfattande eller upprepas så att den påverka elevens skolgång så mycket att det blir problematiskt att nå utbildningens mål, behålla kamratrelationer mm. Det blir en problematisk skolfrånvaro.

Olika typer av skolfrånvaro – olika insatser 

Som ni förstår kan det bli riktigt tokigt om person A talar om begynnande problematisk skolfrånvaro i form av skolk, medan person B i samma diskussion har allvarlig och omfattande problematisk skolfrånvaro i form skolexkludering för ögonen. Helt olika typer av skolfrånvaro! Kan vem som helst förstå att det lär bli en het debatt då vi ska diskutera orsaker eller lämpliga åtgärder!

I nästa inlägg kommer vi att tala om riskfaktorer för problematisk skolfrånvaro. Ytterligare en pusselbit för att kunna utreda/kartlägga frånvaro så att relevanta insatser kan komma på plats. Låt oss hjälpas åt att få in lite mer nyanser i debatten om skolfrånvaro. För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull.


Ny bok!

4 november släpptes berättelserna om Prestationsprinsen som bok. Läs mer och beställ här eller på boknäthandeln

Ny bok om barn och unga som tänker annorlunda, Prestatonsprinsen
Boken Prestationsprinsen

0 KOMMENTARER

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *