Skolans tomma stolar – rapport om frånvaro i grundskolan och hur kommuner och skolor arbetar med frågan

Den 13 september 2016 lanserades vår rapport om problematisk skolfrånvaro Skolans tomma stolar  – Om frånvaro i grundskolan och hur kommuner och skolor arbetar med frågan. Den har kommit till med stöd av Skandias stiftelse Idéer för livet. Den blev uppmärksammad stort i media och är citerad och refererad till i SOU 2016:94 Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera.

Våra övergripande slutsater är:

  1. Det måste samlas frånvarostatistik på nationell nivå. Det borde vara självklart att vi måste ha koll på något så grundläggande som om, och i vilken utsträckning, våra barn och unga faktiskt går i skolan. Varje barn har rätt till utbildning och grundskolan ska vara gratis enligt FN:s barnkonvention. Lever vi upp till den om det är så mycket som 70 000 elever i åk4-åk9 som har en frånvaro över 10 procent varav ca 18 000 har över 20 procent? Egentligen vet ingen säkert för bara ca 50 procent av kommunerna följer upp sin frånvarostatistik.
  2. Även anmäld frånvaro måste följas upp och analyseras. Det räcker inte att följa upp den oanmälda. Det finns mycket problematisk och omfattande frånvaro inom den giltiga. Och den får liknande konsekvenser oavsett orsak, eleven halkar efter i skolarbetet och tappar ofta det sociala umgänget.
    ooo
  3. Undersökningen indikerar många elever med stor frånvaro. I vår undersökning anger kommuner och skolor att den totala frånvaron (anmäld och oanmäld) ökar för varje årskurs och är störst i årskurs 9. Skolledarna anger att 12 % av eleverna i årskurs 9 är frånvarande mer än 10 %, kommunerna anger 17 %. Undersökningen indikerar att över 50 000 elever (mellanstadiet och högstadiet) har en stor frånvaro i Sverige idag, över 14 000 av dem har en frånvaro på över 20 % och mer än 38 000 har en frånvaro på mellan 10–19 %. Tidigare under- sökningar visar att en del av dessa inte alls går till skolan under lång tid, så kallade ”hemmasittare”. Detta trots att vi både har skolplikt och att alla barn i Sverige har rätt till grundläggande utbildning i allmän skola. Följdfrågan blir om Sverige idag säkerställer alla barns rätt till utbildning.
    ooo 
  4. Det fria skolvalet kan påverka elevens rätt till utbildning. Utifrån ett barnrättsperspektiv borde det fria skolvalet inte påverka möjligheten för en elev att få sin rätt till utbildning tillgodosedd. Enligt skollagen ska hemkommunen ska se till att skolpliktiga barn som inte går i deras grundskola eller grundsärskola på något annat sätt får föreskriven utbildning. Av kommunerna i vår undersökning är det bara drygt hälften som samlar in statistik över närvaron i sina kommunala skolor. Bara 12 % samlar in statistik från friskolor i kommunen, vilket kan bero på olika lagtolkningar om vad kommunen kan kräva av friskolan. 83 % svarar att de säkerställer att alla barn fullgör sin skolplikt. Nästan två tredjedelar, 64 %, av kommunerna samlar inte någon statistik över frånvaron bland skolpliktiga barn som fullgör sin skolplikt utanför kommunen. Lägg till att 18 % är tveksamma/eller inte vet om de gör det. Det verkar vara potentiellt möjligt att elever med problematisk skolfrånvaro utanför kommunens egna skolor missas. Undersökningen visar också att kommunerna i relativt låg grad låter friskolor ta del av deras stödjande arbete kring frånvaro (34 %). Detta trots att kommunen enligt lag har ett ansvar för att alla skolpliktiga barn fullgör sin skolplikt. Frågan utifrån detta är om det stödjande arbetet ska ses som stöd till skolan eller borde det kanske ses som en insats för att säkerställa rätten till utbildning för alla barn i kommunen, oavsett skolval.
    ooo 
  5. Uppföljningen av skolfrånvaron kan förbättras. Kommunen ska se till att eleverna i dess grundskola fullgör sin skolgång enligt skollagen. 80 % av skolorna och 54 % av kommunerna i vår undersökning samlar in statistik över frånvaro. Så gott som alla skolor och kommuner följer upp problematisk frånvaro (99 %). Det betyder att nästan hälften av kommunerna förlitar sig på annan information än egen statistik eller information från annan aktör, till exempel skolorna själva, för att upptäcka problematisk frånvaro. Vi ställer oss frågan hur frånvaron som angetts kan vara så stor då 99 % följer upp och agerar? Kan det vara så att det sätt skolor och kommuner arbetar på inte riktigt fungerar? Ingen officiell statistik samlas på nationell nivå, det tycker vi borde ske i fortsättningen. Vet vi att, och i vilken omfattning, våra barn går i skolan?
    ooo 
  6. Skolor och kommuner saknar stöd och riktlinjer i frånvaroarbetet. 71 % av kommunerna och 63 % av skolledarna anser inte att riktlinjer för arbetet med problematisk skolfrånvaro från skolmyndigheterna är tillräckligt tydliga. 62 % av kommunerna och 65 % av skolledarna får inte fullt ut det stöd de skulle behöva. Bara 24 % av de tillfrågade skolledarna tycker att de helt och hållet får det stöd de behöver från sin kommunala förvaltning. Såväl kommuner som skolor anser sig ha behov av stöd och riktlinjer i sitt arbete med problematisk skolfrånvaro, som skolmyndigheterna eller den kommunala huvudmannen/ förvaltningen inte tillgodoser.

Här kan du ladda ner hela rapporten. Har du frågor på innehållet eller vill komma i kontakt med oss för föreläsningar eller konsulttjänster inom Problematisk skolfrånvaro kontakta rapportförfattare Aggie Öhman o7o 553 85 48 eller aggie [at] prestationsprinsen.se

1 KOMMENTAR

Ett svar till “Skolans tomma stolar – rapport om frånvaro i grundskolan och hur kommuner och skolor arbetar med frågan”

  1. Ingela Al Qawasmi skriver:

    Äntligen!
    Har vi skolplikt eller inte?
    När ska i så fall Skolorna få elevplikt?
    Mitt förslag är att flera skolor går samman och gör någon form av lägenhetsskola och att det ska kännas som ett hem.
    Med vänlig hälsning
    Ingela Al Qawasmi

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *