Det är skillnad på att vara stökig och nyfiken. Men vi misstar oss ofta. Diagnoser ges till begåvade barn…
Den här tabellen som är skapad av Professor Shirley Kokot visar hur särbegåvat barn skiljer sig från högpresterande. Man inser att det blir ”jobbigare” i klassrummet med ”sådana” ungar…
Det finns en risk, och det händer alltför ofta att begåvade barn diagnostiseras med till exempel ADHD, ADD eller Asperger. När de inte får gehör, utmaning och respekt för sina besvärliga frågor, blasé attityd, kanske till och med utagerande på grund av den övermäktiga frustrationen är det lätt att se problemet och svårigheten hos barnet istället för brister i undervisningen. Svårigheten att undervisa begåvade barn…
Har skrivit om särbegåvade barn förr. Och rekommenderar Filurums facebooksida.
Som vanligt, det gäller att ta tag i orsakerna till ”oönskat beteende”, inte beteendet i sig! För våra älskade ungars skull, ja för allas skull!
Hmmm… Intressant! Har inte läst så mycket om just det här, men jag antar att det är de särbegåvade som får diagnoser? Och egentligen bara för att läraren (eller andra) tycker att ifrågasättande nyfikna diskussionsglada barn (och vuxna) är jobbiga och stör! Läraren (eller) klarar inte att hantera att något går utanför sina egna givna ramar.
Man kan undra vem som egentligen borde ha en diagnos…
Jag kan lätt se att det är de särbegåvade som fått mänskligheten att gå vidare från grottstadiet. De och alla andra med diverse diagnoser! För den som inte vågar ta ens ett mussteg utanför sina egna invanda vanor kommer ju överhuvudtaget inte nånstans.
Ska helt klart läsa på lite mer om det här.
Om vi som arbetar i skolan kan hjälpas åt att se elevens styrkor, som lätt glöms bort, då det ”oönskade beteendet” hamnar i fokus, så skulle samarbetet med eleven, elevens föräldrar och våra kollegor bli så mycket bättre!
Håller med dig Ellinor! Bättre och roligare.
Håller med dig Ellinor! Bättre och roligare.
Hej. Kan du visa forskning som stödjer ditt påstående att begåvade barn oftare får diagnoser? Eller är det just att barnet har andra svårigheter som inte är direkt besläktade med begåvningen som gör att de får diagnoser.
Nu skriver jag iofs allt för ofta inte oftare. Det finns tex tysk forskning som tar upp detta av Fischer-Brehm: Die reaktionen hochbegabter Kinder auf Passungsdefizite in der Schule. Och av T. Fitzner & W. Stark (Hrsg.). Genial, gestört, gelangweilt? ADHS, Schule und Hochbegabung.