Ett gott exempel på bemötande: Låg-affektivt bemötande, att möta oro med lugn…
Drottningen sitter på en bänk och omfamnar en alldeles pirrig och känslosamt nervös Prestationsprins. Mitt i den mysiga kramen tänker hon på låg-affektivt bemötande, biomedicin och känslospegling…
Prestationsprinsen har börjat ny skola och Drottningen, hennes make och Prestationsprinsen själv trodde att han hade koll på nya resvägen. Men halvvägs genom Drottningens frukost och förberedelse för morgonens möte ringer mobilen. En gråtande Prestationsprins som tycker livet är hopplöst och skolan är kass och inte vill… Drottningen försöker guida lugnt via mobilen. Han har missat bussen vid bytet och nu kommer han försent och elände, elände osså elände…
Drottningen förklarar att han är ute i god tid. Han kan ta nästa eller gå snett över gatan och ta 32:an. Men nej. Han ser inte, han förstår inte och framförallt, just nu kan han inte… Drottningen biter ihop. Visst bubblar det ett ”men ta och skärp dig” där inne någonstans, men hon vet att det inte tjänar något till, bara förvärrar. Såååå…lugn, bara lugn. Stå still. Sätt dig på en bänk. Jag kommer.
Hon slänger i sig sitt te, slänger på sig kläderna och slänger ihop sina grejer och ner i väskan. Rusar till bussen. På bussen frånvaroanmäler hon Prestationsprinsen första lektionen. Nu sitter hon på en parkbänk och kramar en tungsint prins…
Det är här biomedicinen kommer in. Hon stryker honom ömt över armen när de kramas. Det skapar ”måbra och lugn”-hormonet oxytocin. Hon talar lugnt. Känslor speglas. Det gör honom lugnare. Han är kall. Hon föreslår att de går till skolan för att bli varma, egentligen tänker hon på att motion och rörelse skapare serotonin, ett annat måbra-hormon. De travar iväg och stannar till på ett café.
Han får varm choklad med vispgrädde. Mums. Det kan muntra upp med lite lyx och socker… De talar om ett klipp på youtube som de skrattade år igår. Hon tänker att ett skoj ihop skulle ju sitta fint och få igång andra känslor och hormoner… Han skrattar inte men vill se på klipp på hennes smartphone. De har skoj och efter ett tag till och med skrattar de.
När det är dags samlar Prestationsprinsen ihop sina grejer och går iväg. De har talat om vad han kan säga om någon frågar var han varit. Sånt är pirrigt. Han är trygg och glad.
Drottningen sveper det sista i sin andra kopp te denna morgon och skyndar iväg till sitt möte. Inte så förbered som hon ville, lite sen. Det kommer säkert vara någon som tycker att det är slöseri med deras tid att hon behagar komma sent. Men de har ingen aning om att tiden har används till något så viktigt att det inte kan mätas. Absolut inte bortslösad. För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull….
Många elever har en för stor eller ökande frånvaro. En del en mycket omfattande!
I september startar vår populära seminarieserie och nätverk om strukturerat närvaroarbete igen i Karlstad, Göteborg och Stockholm. 5 gånger under höstterminen, gästföreläsare, flippat klassrum, tillfälle att gå tillbaka och testa, mycket övningar och diskussioner. Info och anmälan.
Kursledare är Aggie Öhman, med lång erfarenhet av utbildning och arbete med frånvaro och ökad närvaro. Hon är också en av grundarna till Temadagen om problematisk frånvaro (Hemmasittardagen) som dragit fulla hus varje år sen den gick igång 2014. Aggie är författare till rapporten Skolans tomma stolar och har skrivit flera debattartiklar om skolfrånvaro.
Jättebra skrivet. Hade jag blivit bemött såhär hade det definitivt skapat trygghet hos mig. 🙂
Problem kan dock uppstå när man själv är en vuxen prestationsprins eller prinsessa som är lika orolig för morgonens möte på jobbet som prinsen är för skolan…
Det är en av många anledningar till att jag valt att inte skaffa barn. En vuxen prestationsprins eller prinsessa som själv behöver stöd har ofta svårt att klara av att ge det till en liten prins.
a. jag hoppas att du har hittat dina strategier att hantera och framförallt minska din oro… För visst är det så att det finns många vuxna prestationsprinsar som skulle behöva lite mer förstående bemötande. Vi är alla olika och därför så himla bra!
känner igen det här o jag det är viktig dyrbar tid.
Visst. Att satsa mer på våra barn,och inte bara våra egna, utan samhällets alla ungar vore ju smart. För våra älskade ungara skull, ja, för allas skull.
Bryta tankemönster, skapa må bra-känsla, locka fram ett skratt, ja jag känner också igen. Fast jag har ”fördelen” av att vara sjukskriven sedan nio år så jag slipper tänka på att hasta iväg till jobbet… Boken ”Problemskapande beteende” av Bo Hejlskov Elvén fick vi tips på av Bup, och den är riktigt intressant och användbar, handlar om låg-affektivt bemötande. Önskar bara att alla som möter sonen i olika sammanhang hade läst den så att vi kan dra åt samma håll och slippa dubbla budskap. Fast just nu så är samarbetet ganska gott, peppar, peppar…
Bo Hejlskov är fantastisk! Han har så bra exempel från verkligheten till alla sina teorier. Berätta dem för de som drar åt fel håll eller skicka dem till Prestationsprinsen. Men det har ni säkert redan försökt. Lycka till!
Oerhört inspirerande läsning! Tack!
Tack för din kommentar! Och glad att kunna inspirera. trevlig helg.