Kvarsittning och straff är ingen bra metod för att ändra någons beteende… skolan borde fundera på varför beteendet uppstår och kanske kan man göra något åt det istället!?
Straff är inget bra sätt att förändra någons beteende. Man måste försöka förstå varför det oönskade beteendet uppstår och ta på sig största möjliga ansvar som vuxen att försöka förändra det med positiva insatser. Och det är speciellt viktigt i skolan!
Antingen ser barnet eller ungdomen straffet det som ett pris. Är det värt att betala böter de få gånger jag åker fast för fortkörning med moppen, eller avgift vid biljettkontrollen, eller att sitta kvar efter skolan mot att lämna skolgården…
Eller så föder det bara irritation och hämndbegär. Man blir bara mer övertygad om att skolan inte är något för en själv då man åker ut i korridoren för att man bad kompisen om hjälp efter att läraren inte kommit på en kvart när man kört fast… Eller får en timmas kvarsittning för att maten smaka pest och tallrikarna var dåligt diskade i matsalen, så man gick till affären och köpte en youghurt eller kanske mer realistiskt godis! Eller även om man gjort något riktigt dumt, så tycker man att skolan är ännu dummare tillbaka!
Söndrebalgs skola i Hjärnarp ska inte straffa eleverna med kvarsittning, anser Skolinspektionen. Helsingborgs Dagblad, Göteborgs Posten, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet och en rad andra tidningar har satt in en TT-notis om detta. Rektorn säger att det är för att stoppa eleverna från att gå och köpa godis. Ingen tidning lägger till en egen rad eller tanke. Men Sveriges Radio tar med lite mer som gör det en aning intressant. Bland annat att Skolinspektionen tycker att elever i åk7-åk9, för vilka straffet gäller, kanske är mogna att röra sig fritt även utanför skolgården…
Jag tänker, kan det finnas en orsak till beteendet. Hur är maten? Hur är miljön i matsalen? Hur dags äter de lunch i förhållande till hur länge de ska vara i skolan? Finns det något att göra för den åldersgruppen på skolgården eller i skolan på rasten?
Framförallt undrar jag har någon frågat eleverna med respekt om varför de går iväg?
Lämna ett svar