Samhällets inställning till kunskap och utbildning är avgörande, får vi ungarna att lyfta?

Samhället, dvs vi, måste ha en inställning att skola och kunskap ska få våra ungar att flyga, inte samhället att flyta. Det kommer i så fall på köpet.

Kunskap, utbildning, skola, bildning… för oss är utbildning att förmedla intresse, förståelse, insikt glädje och en vilja att förstå världen bättre.

Sen kan någon bli mer intresserad av molekylernas uppbyggnad, en annan av likheterna mellan finsk och japansk grammatik, ytterligare någon av matematikens fascinerande logik, kanske litteraturens språk och skildringar av verklighet och fiktion…

Förhoppningsvis räknas inte bara talen i kapitlet eller görs uppgifterna i svenskaboken efter en allmän genomgång. Utan förhoppningsvis ägnas en stor del av lektionerna till interaktiva genomgångar, med associationer till elevernas egna verklighet som skapar analyserande diskussioner som leder till insikt, förståelse och intresse… och förhoppningsvis kollar föräldrar in vad som pågår i barnets skolliv och anknyter diskussioner hemma till det, som leder till insikt, förståelse och intresse…

Vi  läste PJ Linders ledare i Svenska Dagbladet för ett par dagar sedan:

”Den allmänna inställningen till utbildning i ett samhälle betyder mer än hur mycket resurser som satsas. Skolan är inte en avgränsad värld och kan inte förväntas lösa allting på egen hand.

Det här får inte leda till att skolpolitiker och skola skyller ifrån sig och spelar ned sitt ansvar. Oavsett vad som händer utanför skolans väggar är det långt värdefullare med höga förväntningar, rimliga krav och dugliga lärare än med motsatsen.”

I PJ Linders ledare refererar han till ett av de ”salta beskeden” i rapporten The Learning Curve 2012 som presenterades i veckan. Den har tagits fram av Economist Intelligence Unit och jämför skolsystem i 40 länder och konstaterar :

”Den allmänna inställningen till utbildning i ett samhälle betyder mer än hur mycket resurser som satsas.”

Så var står vi i Sverige idag? Hur ser vi på kunskap, studier, den akademiska världen jämfört med de länder som levererar i olika tester och jämförelser mellan skolor i världen? Är utbildning något värdefullt?

Brinner vi för att våra elever uppleva glöden och intresset för i alla fall något ämne? Brinner man för något vill man att andra ska få den känslan också, man vill bjuda på den. Brinner föräldrar och lärare i Sverige i dag för kunskap tro?

Vi är lite oroliga, ser många trötta lärare, många trötta föräldrar, så undrar vi varför ungarna är skoltrötta. Vi anklagar pojkarna för en antipluggkultur – är det verkligen något som bara uppstår, eller kan det vara något vi vuxna förmedlar genom våra prioriteringar i vardagen? På lektioner, i korridoren, i hemmet…

Hur kan föräldrar vara nöjda med svenska skolan då betygen och kunskaperna sjunker år för år? Hur kan vi acceptera skillnaderna mellan pojkar och flickor? Kan lärare och rektorer skylla på systemfel?

Jag bara undrar, för våra älskade ungars skull. Ja, allas skull…

1 KOMMENTAR

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *