Livskunskap i skolan

Utbildningsradions Skolfront tog den 14/10 upp frågan om livskunskap på schemat (en uppföljning den 28/10). En rad bra frågor ställdes. Vad innehåller det? Det finns inte nationella riktlinjer. Ingen läroplan. Vilka metoder används? Är de forskníngsbaserade, eller evidensbaserade som proffsen säger? Varför ”tystnadsplikt”?

Det mycket vanliga SET-programmet granskades och fick underkänt, främst pga. de terapeutiska inslagen som är allt annat än ofarliga för elever som varit med om den kränkande behandling som det övas på. Skolfront genomförde även två lärarbarometrar, en om SET och en om livskunskap.

Att frågor som värdegrund, utanförskap, jämställdhet, svårigheter i vardagen verkar de flesta vara överens om är viktiga och bör tas upp i skolan. Men var gränsen går mellan samtal & lek och gruppterapi är de iblandade oense om. Läkare, psykologer och forskare varnar och skolrepresentanterna säger att det ska informera och anpassas så det inte upplevs kränkande eller blir farligt. Men hur kan en aldrig så kompetent pedagog avgöra och välja detta efter en tvådagarskurs av en säljare får valt program? Blanda i så fall in skolläkare, skolpsykolog, kuratorn och specialpedagogen (om ni har någon kvar…) i det valet.

Efterlevnaden togs inte upp

En sak togs inte alls upp. Hur efterlevs det här på skolan? Hur stämmer valda program i livskunskap, eller de värdgrunder som sätts där, med hur lärare behandlar varandra i kollegiet? Hur lärare behandlar elever på skolgården och korridoren? Föräldrar? Vi fastnar lätt i att detta bara handlar om samspelet mellan eleverna.

Barnombudsmannen tog för en tid sedan upp de här frågorna om anti-mobbing program i sin blogg. I kommentarerna tog flera upp efterlevnanden. Alltså kommentarer av typen: I vår skola har vi Olweustimme, direkt efter skriker läraren som har rastvakten år mig och hotar med rektorn utan att lyssna på varför jag …. Eller att lärare mobbar varandra, sådant ser barn och ungdomar, var så säker. Hittar inte det inlägget i skrivande stund.

Skolverket om program för att förebygga mobbning 

På Skolverkets webbsida om utvärdering av program som används för att förebygga och åtgärda mobbning, kan man läsa att de har låtit fyra forskargrupper samarbeta i en utvärdering av programmen Farstametoden, Friends, Lions quest, Olweusprogrammet, SET, Skolkomet, Skolmedling och Stegvis. De har tagit fram publikationen ”Kränkande behandling” .

På en annan webbsida hittar du information om en kartläggning av utvärderade program mot mobbning .  Det är Myndigheten för skolutveckling som har fått i uppdrag av regeringen (U2007/1205/) att utforma en utbildningssatsning i forskningsbaserade åtgärdsprogram mot mobbning i skolan. Deras delrapport finns här.

3 KOMMENTARER