Ökar eller minskar skolfrånvaron
Ökar eller minskar skolfrånvaron? Fast vi anser oss vara experter, så får vi oftast svara att vi inte vet. För det sker ingen regelbunden, nationell insamling av frånvarostatistik i Sverige. Många skolor och huvudmän kan inte heller svara klart och tydligt på den frågan, som ni ser i diagrammen ovan.
Ökar eller minskar skolfrånvaron
Enligt diagrammen ovan så är bilden splittrad över hur skolfrånvaron förändrats på högstadiet. Vi hoppas och tror att skolor och kommuner har bättre kontroll över detta idag, 2020, men vi tvivlar. Vi ser att ute i kommuner och skolor att många arbetar mer med skolfrånvaro idag än för fem år sedan. Samtidigt så har inte många lyckats få till arbetet så att alla inblandade har en bra bild på nuläget och utvecklingen.
Skolfrånvaron, dålig koll på om den ökat
Skolfrånvaron ökar, kanske. Enligt vår undersökning så är det fler som rapporterar att frånvaron ökat än minskat (blått respektive grönt ovan). Det gäller på både hög och mellanstadiet (se diagrammen 3a och 3b nedan). Samtidigt försvagas det resultatet av att:
- Nästan hälften av skolledarna inte vet om den ökat eller minskat (grått ovan)
- Ungefär 25 % av kommunerna vet inte heller om den förändrats (grått ovan)
- De andra alternativen, minskat eller lika, får fler svar
- De flesta (ljusare färg ovan) bygger inte sina svar på statistik och data, utan uppskattar
förändringen (detaljerat angivet nedan).
Man kan inte konstatera att skolfrånvaron ökar. För även om fler svarar att den ökar än minskar så är det relativt få som svarar att frånvaron ökat i förhållande till andra svarsalternativ sammanlagt. Det är fler som anser att den är lika eller minskat. Det är intressant eftersom frånvaron har ökat enligt Skolinspektionens undersökning (2016) och vi får ständigt signaler på att den ökar i vårt arbete med problematisk skolfrånvaro.
Det är dessutom fler kommuner som anger en ökning än skolor. På högstadiet är skillnaden störst. Där anger 29 % av kommunerna att den ökat, till skillnad från 17 % av skolorna. Kommunerna anger också genomgående en högre frånvaro (se tidigare inlägg). Vår erfarenhet är att denna skillnad beror på att man i skolorna ofta vet varför en elev har stor skolfrånvaro och då justerar ner frånvaron, och oron. Detta är ibland rätt. Skolan kanske vet att eleven har haft beviljad ledighet, dessutom influensa, men är driven och högpresterande. Ibland fel, det rör sig till exempel om en hemmasittare där skolan anser sig ha kontroll på situationen.
Vi frågar om frånvaron förändrats, inte hur mycket
Vi frågar om förändring, inte hur mycket frånvaron ökat eller minskat, endast om den ökat eller minskat. Vi tycker det är oroande att
- en så stor del av svaren på denna ganska enkla fråga är uppskattade
- de är så stor andel ”tveksam, vet ej” svar
Detta indikerar att frånvaron inte är i fokus. Vi ser ofta att skolfrånvaro inte är en del, än mindre en uppföljningsparameter, i det systematiska kvalitetsarbetet och uppföljningen av skolresultat. Det behövs att en större andel, såväl skolor som huvudmän, regelbundet arbetar med sin frånvarostatistik och analyserar nivån och hur skolfrånvaron förändras. Då skulle fler kunna svara baserat på statistik även om inte en rapport eller system fanns tillgängligt just när vår fråga besvarades. Man skulle helt enkelt ha koll.
Vill man förbättra sina resultat och måluppfyllelse är skolfrånvaro en bra mätpunkt. Skolresultat och närvaro hänger ihop, enligt såväl forskning som sunt förnuft.
Vi efterlyser bra exempel
Hör gärna av er om ni inte känner igen er i detta. Vi letar ständigt goda exempel att sprida och att lära av! För er som känner igen er – vi finns här och kan stötta er, skola eller huvudman, i att förbättra och utveckla ert arbete med skolfrånvaro. Kontakta oss på info [at] prestationsprinsen.se eller via kontaktformuläret.
Läs gärna tidigare inlägg där vi lyfter viktiga delar från vår rapport 2016. Hur stor är skolfrånvaron och Skolfrånvaro, statistik och analys i våra skolor och kommuner.
Lär mer i rapporten Skolans tomma stolar, Om frånvaro i grundskolan och hur kommuner och skolor arbetar med frågan.
Använd gärna våra siffror, resultat och resonemang, men ange källan: Öhman, A. (2016). Skolans tomma stolar. Om frånvaro i grundskolan och hur kommuner och skolor arbetar med frågan. Prestationsprinsen med stöd av Skandias Stiftelse Idéer för livet.
0 KOMMENTARER
Ökar eller minskar skolfrånvaron
Enligt diagrammen ovan så är bilden splittrad över hur skolfrånvaron förändrats på högstadiet. Vi hoppas och tror att skolor och kommuner har bättre kontroll över detta idag, 2020, men vi tvivlar. Vi ser att ute i kommuner och skolor att många arbetar mer med skolfrånvaro idag än för fem år sedan. Samtidigt så har inte många lyckats få till arbetet så att alla inblandade har en bra bild på nuläget och utvecklingen.
Skolfrånvaron, dålig koll på om den ökat
Skolfrånvaron ökar, kanske. Enligt vår undersökning så är det fler som rapporterar att frånvaron ökat än minskat (blått respektive grönt ovan). Det gäller på både hög och mellanstadiet (se diagrammen 3a och 3b nedan). Samtidigt försvagas det resultatet av att:
- Nästan hälften av skolledarna inte vet om den ökat eller minskat (grått ovan)
- Ungefär 25 % av kommunerna vet inte heller om den förändrats (grått ovan)
- De andra alternativen, minskat eller lika, får fler svar
- De flesta (ljusare färg ovan) bygger inte sina svar på statistik och data, utan uppskattar
förändringen (detaljerat angivet nedan).
Man kan inte konstatera att skolfrånvaron ökar. För även om fler svarar att den ökar än minskar så är det relativt få som svarar att frånvaron ökat i förhållande till andra svarsalternativ sammanlagt. Det är fler som anser att den är lika eller minskat. Det är intressant eftersom frånvaron har ökat enligt Skolinspektionens undersökning (2016) och vi får ständigt signaler på att den ökar i vårt arbete med problematisk skolfrånvaro.
Det är dessutom fler kommuner som anger en ökning än skolor. På högstadiet är skillnaden störst. Där anger 29 % av kommunerna att den ökat, till skillnad från 17 % av skolorna. Kommunerna anger också genomgående en högre frånvaro (se tidigare inlägg). Vår erfarenhet är att denna skillnad beror på att man i skolorna ofta vet varför en elev har stor skolfrånvaro och då justerar ner frånvaron, och oron. Detta är ibland rätt. Skolan kanske vet att eleven har haft beviljad ledighet, dessutom influensa, men är driven och högpresterande. Ibland fel, det rör sig till exempel om en hemmasittare där skolan anser sig ha kontroll på situationen.
Vi frågar om frånvaron förändrats, inte hur mycket
Vi frågar om förändring, inte hur mycket frånvaron ökat eller minskat, endast om den ökat eller minskat. Vi tycker det är oroande att
- en så stor del av svaren på denna ganska enkla fråga är uppskattade
- de är så stor andel ”tveksam, vet ej” svar
Detta indikerar att frånvaron inte är i fokus. Vi ser ofta att skolfrånvaro inte är en del, än mindre en uppföljningsparameter, i det systematiska kvalitetsarbetet och uppföljningen av skolresultat. Det behövs att en större andel, såväl skolor som huvudmän, regelbundet arbetar med sin frånvarostatistik och analyserar nivån och hur skolfrånvaron förändras. Då skulle fler kunna svara baserat på statistik även om inte en rapport eller system fanns tillgängligt just när vår fråga besvarades. Man skulle helt enkelt ha koll.
Vill man förbättra sina resultat och måluppfyllelse är skolfrånvaro en bra mätpunkt. Skolresultat och närvaro hänger ihop, enligt såväl forskning som sunt förnuft.
Vi efterlyser bra exempel
Hör gärna av er om ni inte känner igen er i detta. Vi letar ständigt goda exempel att sprida och att lära av! För er som känner igen er – vi finns här och kan stötta er, skola eller huvudman, i att förbättra och utveckla ert arbete med skolfrånvaro. Kontakta oss på info [at] prestationsprinsen.se eller via kontaktformuläret.
Läs gärna tidigare inlägg där vi lyfter viktiga delar från vår rapport 2016. Hur stor är skolfrånvaron och Skolfrånvaro, statistik och analys i våra skolor och kommuner.
Lär mer i rapporten Skolans tomma stolar, Om frånvaro i grundskolan och hur kommuner och skolor arbetar med frågan.
Använd gärna våra siffror, resultat och resonemang, men ange källan: Öhman, A. (2016). Skolans tomma stolar. Om frånvaro i grundskolan och hur kommuner och skolor arbetar med frågan. Prestationsprinsen med stöd av Skandias Stiftelse Idéer för livet.
Lämna ett svar