Redovisa skolpengen och dess delar öppet! Offentlighetsprincipen och transparens, men inte för skolpeng?

Kommuner! Redovisa skolpengen och dess delar öppet! Var finns den där marginalen till anpassningar och särskilt stöd? Hur stor är den!?

Allt inom det offentliga omfattas av offentlighetsprincipen. Vi vurmar för transparens och öppenhet. Alla myndigheter ska ha data offentlig och tillgänglig så att andra aktörer kan använda den ideellt eller kommersiellt.

Så varför har vi inte offentlig statistik på kommunernas så kallade skolpeng!? Varför har vi inte dessutom samlat och krävt att de offentligt redovisar hur de räknar ut den och fördelar den mellan skolor? I grundbeloppet finns en marginal som ska räcka till extra anpassningar och särskilt stöd, om det inte är extraordinärt omfattande (och vad är så omfattande? Det har det bråkats om sista åren).

I dagligt tal kallar vi den skolpeng, i lagen kallas det Bidrag från hemkommunen, det står så här i Skollagens 10 kapitel om grundskolan (liknande formulering finns för alla skolformer):

37 § Hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje elev vid skolenheten. Bidraget består av ett grundbelopp enligt 38 § och i vissa fall ett tilläggsbelopp enligt 39 §. …

38 § Grundbeloppet ska avse ersättning för
1. undervisning,
2. lärverktyg,
3. elevhälsa,
4. måltider,
5. administration,
6. mervärdesskatt, och
7. lokalkostnader.

”Bidragets grundbelopp” är det vi dagligdags kallar för skolpeng. Den är olika stor i olika kommuner och olika kommuner har olika principer för hur de fördelar sina satsningar på skolan. En del har en grundsumma och lägger sen till beroende på t.ex. områdets socio-ekonomiska utsatthet.

Capture

Så varje kommun sätter en skolpeng t.ex. på 70 000 kronor. Förhoppningsvis har ju kommunens ekonomer och utbildningsförvaltning tänkt till och gjort en kvalificerad budget på vad de sju kostnadsslagen ovan i genomsnitt landar på eller kan genomföras för. Är det 10 000 per område, nej, undervisningen som ju innefattar lärarlöner är nog större.

Hur ska vi kunna ha en vettig diskussion mellan utbildningsförvaltning, kommunala rektorer och friskolors ledning om elevers behov, eller inte, av tilläggsbelopp om inte kommunen tydligt har reovisat hur skolpengen är beräknad. Hur stor är den där marginalen som ska räcka till extra anpassningar och särskilt stöd? Hur del av varje elevs skolpeng är beräknad att vara ”över” för andra elever att använda. Var finns den delen av budgeten, under elevhälsa, undervisning, administration…?

Så här fortsätter skollagen om tilläggsbelopp:

…  39 § Tilläggsbelopp ska lämnas för elever som har ett
omfattande behov av särskilt stöd eller ska erbjudas
modersmålsundervisning.

 

Tilläggsbeloppet, som alltså är ett extra bidrag för särskilt stöd eller modersmålsundervisning. Det har stormat rejält kring detta sista åren eftersom många kommuner ansåg att det bara gällde elever i behov av extraordinärt omfattande särskilt stöd (efter ett antal restriktiva domar, läs mer på t.ex. JP Infonet) och inte t.ex elever med ADHD. Många friskolor, speciellt resursskolor och indirekt elever blev av med sina pengar och därmed sitt särskilda stöd. Regeringen tillsatte en utredning och 26 januari 2016 kom en lagrådsremiss och senare en proposition som förtydligare detta med tilläggsbelopp:

… tillämpliga förordningar bör ändras så att det framgår att ett tilläggsbelopp inte bara kan lämnas för extraordinära stödåtgärder i form av bl.a. assistenthjälp och anpassning av lokaler, utan att tilläggsbelopp också kan lämnas för extraordinära stödåtgärder som exempelvis ett barn eller en elev med stora inlärningssvårigheter har behov av i undervisningen.

Detta är det välutnyttjade kryphålet i lagen som många föräldrar till barn i behov av särskilt stöd drabbats av. Hårt!

Hemkommunen är inte skyldig att betala tilläggsbelopp för en
elev i behov av särskilt stöd, om betydande organisatoriska
eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

Så låt inte våra barn och ungdomar, våra elever, drabbas av byråkrati, snårigheter och svårtolkade domar. Utan se till att det blir så som regeringen formulerar sig i sin proposition:

Syftet med åtgärderna är att säkerställa att enskilda huvudmän för för-skolor och skolor får de resurser som behövs för att tillgodose varje barns och elevs behov av särskilt stöd.

För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull!

 

 

4 KOMMENTARER

4 svar till “Redovisa skolpengen och dess delar öppet! Offentlighetsprincipen och transparens, men inte för skolpeng?”

  1. Båvner Bodil skriver:

    Det finns många delar i en skolpeng o ser rätt olika ut hur det ska täcka. Pratar gärna grundligt om detta nån gång. Tror inte det blir nåt bättre av att kräva detaljredovisning från centralt håll av sånt som behöver se rätt olika ut på skolorna. Men som sagt, gärna gå igenom detta över en fika eller så nån dag!

    Blipp!

    Skickat från min iPhone

  2. Marie Gladh Barn- och utbildningsförvaltningen skriver:

    Vissa kommuner ”tar nu bort” grundbeloppet helt.
    //marie

    Med vänlig hälsning,
    Marie Gladh
    Kval handläggare för elever i behov av särskilt stöd
    Barn- och utbildningsförvaltningen
    Sundbybergs stad

    • Jag har också förstått det. Då måste det ju finnas en fördelningsgrund/mall för hur stor skolpengen ska vara. Vilken borde kunna redovisas öppet. Den sätts ju inte godtyckligt.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *