Reflektion över Moderaternas program för skolan

Reflektion över Moderaternas program för skolan. Häromdagen skrev Moderaternas Ulf Kristersson och Kristina Axén Ohlin debattartikeln ”Inga barn ska lämnas efter”. Moderaterna vill bli Sveriges ledande skolparti. Sverige behöver onekligen ett parti som driver skolfrågorna tydligt med hög ambition. Är Moderaterna på gång? Vi håller med om en hel del och ser utvecklingspotential!

Vi har tagit oss friheten att korta ner deras sju punkter, hela artikeln finns på Svenska Dagbladet Debatt.

Tydligare kunskapskrav

Moderaterna säger nej till Skolverkets förslag till nya kursplaner. De vill i stället att kurs- och läroplanerna görs om med fokus på tydliga faktakunskaper och högre krav.

Här har vi lite svårt att förstå vad de menar? Detta är väl dels på gång och dels det som PISA-resultaten visade att Sverige ligger bra till i? Vad fattas i förslagen till nya kursplaner? Ska det stå exakt vilken fakta? Vilka årtal, kungar, drottningar, politiska skeenden, böcker, författare, satsdelar, osv? Hur gör man i ämnen som mer präglas av förståelse och mer hur än vad, som t.ex slöjd och matte? Kanske ett bra förslag, men behöver förtydligas.

Bättre start och mer undervisning (två punkter i artikeln)

Barn till personer som står långt från arbetsmarknaden och barn till nyanlända ska erbjudas extra förskola, för nyanlända med särskilt fokus på språk. Moderaterna föreslår fler timma, mer läxhjälp och mer lovskola för de som inte ”klarar skolan”, kanske kortare sommarlov.

• • • Det kan vara bra med mer förskola för utsatta grupper och speciellt fokus på att alla barn snabbt ska lära sig språket. Men det beror förstås på hur detta utformas i praktiken.
    • Men nej, det är inte med fler timmar, utan med lärarnas kompetens och förhållanden som vi kommer åt skolans problem.

Kanske mer kvalitet framför kvantitet?

Så länge vi inte har en tillgänglig undervisning som bygger på forskning och det som erfarenhet visar fungerar bra för alla elever (inklusive de med kognitiva och perceptiva nedsättningar pga stress, neuropsykiatriska funktionstillstånd m. fl.) så är det inte fler timmar som behövs. Det är i alla fall inte där vi ska börja.

Det behövs en enorm kompetenshöjning och bättre utnyttjande av lärares arbetstid, många har 45 timmars vecka. Att så många lärare inte hinner, anser sig hinna, med vad de ska, vittnar om att tiden inte används effektivt. Säkert både av dem själva och arbetsgivare. De har inte heller tillräckligt stöd i sitt arbete, eller skolledningen väljer att inte arbeta förebyggande, utan åtgärdande med elevhälsans kompetenser. Lärar- och rektorsutbildningen har mycket att önska, Skolan är också i allmänhet dålig kravställare på hårdvara och system som stöttar arbetet.

Så länge vi inte har detta på plats behövs särskilda undervisningsgrupper och resursskolor, för några oavsett. Idag är så gott som alla resursskolor friskolor. De lever under mycket otrygga och kortsiktiga förhållanden. Detta måste ändras så vi kan garantera långsiktigt fungerande skolgång för våra mest utsatta elever.

Frånvaro påverkar skolresultaten!

Regelbunden nationell statistik över skolfrånvaron måste komma på plats. Frånvaron är omfattande vad flera undersökningar visar till exempel vår egen ”Skolans tomma stolar”, som också används som underlag, tillsammans med Skolinspektionens något begränsade statistik, i SOU ”Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera”. Hur vore det om alla barn i Sverige fick sin rätt till utbildning? Frånvaron är med all säkerhet stor i de grupper som misslyckas i skolan. Om de inte går till skolan, varför skulle de komma på läxhjälp och lovskola? Varför skulle dessa former nå dem och fungera när inte den vanliga skolan med samverkansparter lyckas? Läs mer om hur statistik kan stötta på individnivå i tidigare inlägg.

Vad ska göras för pojkarna?

Pojkarna misslyckas i högre grad än flickor i skolan. Hur kan det få fortsätta att vara en icke-fråga i debatten och lösningen för svensk skola.

Skärpta krav på skolkvalitet

Moderaterna vill skärpa kvalitetskontrollen av alla skolor i Sverige och ytterst stänga skolor som inte fungerar. Skolinspektionen måste snabbare och effektivare kunna agera när oegentligheter uppdagas. De vill också införa årliga kvalitetsmätningar för alla skolor där skolors progression kan jämföras över tid och med varandra.

Bra! I den kvalitetsmätningen bör skolfrånvaro ingå. Det är enligt forskning och erfarenheter internationellt en viktig kvalitetsindikator. Sådana mätningar måste ge något tillbaka till huvudmän och skolor. Att det ligger till grund för stöd i form av expertkompetens och pengar. Vad gäller snabba åtgärder och konsekvenser för skolor är det intressant att följa DO:s ärenden kring skola och särskilt stöd, som kan ge vassare konsekvenser för skolor och huvudmän.

Lugnare klassrum

Moderaterna vill skriva in ordning och studiero i skollagens portalparagraf och ge rektorn en tydlig skyldighet att upprätthålla ordning. Enligt dagens skollag ska ordningsreglerna utarbetas under medverkan av eleverna. Det vill de förändra.Moderaterna vill också ge rektorer ansvar för att när så krävs flytta en elev, på ett bättre sätt än idag. Lagstiftningen ska utformas så att dessa elever kan fullfölja sin skolplikt.

Studiero finns redan i lagstiftningen om än inte direkt uttalat. Lugn och studiero är en förutsättning för lärande, och därmed rektors ansvar. Att eleverna ska var med och utforma ordningsregler behöver inte vara dåligt. Många elever är störda av skolkamraters beteende och kan nog ha bra idéer om vad som behöver vara på plats. Det betyder inte att de ska ta beslut om ordningsreglerna! Det kan säkert finnas fall då en elev behöver bort från skolan. För elevens egen skull, men också för andras. Om en elev begått allvarliga brott så finns redan lagstiftning kring det. Socialtjänsten har en rad insatser från stöd och vård till omhändertagande och placering. 30 000 barn och unga placeras i familjehem eller HVB-hem varje år. Pga eget destruktivt beteende eller föräldrarnas inte kan ge stöd för en bra uppväxt. Så gott som alltid har det funnits allvarliga problem i skolan.

Stärk lärarens auktoritet

Hälften av lärarna i grundskolan och gymnasiet har undvikit att ingripa i stökiga situationer på grund av oro för repressalier. Svenska lärare upplever inte att de har rätten på sin sida. Så kan det inte fortsätta. Skollagen måste ändras och förtydligas så att lärare och rektor får mandat att agera.

Det finns ett helt kapitel 5 i skollagen som ger skolpersonal mandat att ingripa. Vi vet alla att auktoritet och ledarskap, och med det respekt, är inget som man kan skriva in i dokument. Det är något personen tar och får av de som ska ledas! Det är ofta det som är skillnad på en lärare som lyckas och en som misslyckas. Det är nog kompetensutveckling som behövs för att lärare ska kunna och våga ta den rollen.

Tydliggör rektorns chefskap

Rektorer spelar en avgörande roll för en fungerande skola. Ledarskapet brister på många skolor och rektorer stannar i snitt bara två år på en skola. Moderaterna vill att rektorsutbildningen byggs ut och förbättras med starkare fokus på ledarskap.

Det tror vi absolut på! Och som sagt, lärarutbildningen behöver säkert också mer av detta.

Reflektion över Moderaternas program för skolan

Författarna avslutar med att deras reformer behövs och att det hela är en djupt moralisk fråga, inga barn ska lämnas efter. Det håller vi med om. Prestationsprinsen lyfter ofta att rätten till utbildning är en barnrättsfråga!

Att avsluta med att ”Klassrummet måste vara en plats för strävsamhet och flit”, kan tolkas som att lägga ansvaret på eleven. Visst har eleverna själva ett stort ansvar. Det finns många elever som skulle må bra och lära sig mer om skolan ställde högre krav. Kanske skulle Vi måste ordna förutsättningar för att alla elever kan finna klassrummet en plats för strävsamhet och flit. Det ställer tydligare krav på all skolpersonal och de politiker med flera som ska skapa förutsättningarna. Så kan man fundera på ordvalen strävsamhet och flit. Med tanke på offentliga Sveriges ambition med klarspråk och befolkningens dåliga ordförråd och läskunnighet!

Vad vi vill skicka med

Vill vill skicka med ett budskap till Moderaterna och de andra partierna. Några elever behöver skärpa sig. Men dagens skola marginaliserar samtidigt allt från nyanlända till särbegåvade, utåtriktade till tillbakadragna. Många av de här eleverna kan inte ta allt ansvar själva. Det är vi vuxna som kan förändra förutsättningarna för och i skolan. Skolledning och lärare måste ta sitt mandat, praktiskt i vardagen och långsiktigt genom att ställa krav på politiker med flera. Politiker måste ta till sig från professionen och andra experter. För våra älskade ungars skull, för allas skull!