Repris: Anpassningar, extra anpassningar, särskilt stöd, åtgärdsprogram, elevhälsoteam (EHT) och rektors utredningsansvar i skollagen
Vad gäller egentligen kring anpassningar, extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, vad är EHT och elevhälsan för något! Det är mycket att hålla reda på för skolpersonal och för föräldrar. Det här inlägget ska försöka reda ut lite kring det här. vara en sammanfattning för lärare och andra i skolan och inte minst lite av en intro till föräldrar som slängs i denna svåra värld utan att kunna terminologin och gången, men ändå ska värna sitt barns rätt till utbildning.
Med förändringarna i skollagen 1 juli 2014 är det förtydligat att ett stort ansvar ligger på såväl lärare att skapa en inkluderande undervisning genom att individualisera den (anpassa), som på rektor och andra att skapa förutsättningarna för detta.
När inte anpassningarna i den ordinarie undervisningen räcker till, när det befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen enligt skollagens kapitel 3.
Extra anpassningar är mindre stödinsatser som kan genomföras av lärare och övrig skolpersonal inom den ordinarie undervisningen. Det kan enligt Skolverket vara bland annat ledning i att förstå texter, förklaringar av ett ämnesområde på ett annat sätt eller färdighetsträning inom ramen för den ordinarie undervisningen, exempelvis lästräning. Till extra anpassningar hör även enstaka specialpedagogiska insatser. Det kan vara en speciallärare som under en kort tid, till exempel två månader, arbetar tillsammans med eleven. De behövs inget formellt beslut och behöver inte dokumenteras i åtgärdsprogram. Men det kan vara klokt att dokumentera så det inte blir personberoende tycker jag.
Men om det trots extra anpassningar kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Det kan även vara andra svårigheter i skolsituationen. Det har Skolinspektionen fastslagit kan vara till exempel omfattande frånvaro. Såväl lärare, annan skolpersonal, vårdnadshavare eller eleven själv kan anmäla till rektorn. Om det finns skäl att tro att extra anpassningar inte skulle vara tillräckliga, så kan särskilt stöd uttredas direkt utan att extra anpassningar sätts in. Men då bör ju det framgå varför i den pedagogiska utredningen tänker jag.
Särskilt stöd är enligt Skolverket av mer ingripande karaktär som normalt inte är möjliga att genomföra för lärare och övrig skolpersonal inom ramen för den ordinarie undervisningen. Det är omfattning eller varaktighet, eller båda som är skilladen mot extra anpassningar. Det kan vara ett specifikt stödbehov i ett eller flera ämnen eller mer regelbundna specialpedagogiska insatser under längre tid.
Det är rektorn som ska se till att behovet av särskilt stöd skyndsamt utreds. Samråd med elevhälsan ska ske om det inte är uppenbart obehövligt.
Tidigare fanns det något som hette elevvårdskonferens EVK där bland annat den här sortens frågor behandlades, till dessa bjöd man ibland in berörd elev och vårdnadshavare. Termen finns inte längre, men används fortfarande ibland av skolor då de kallar till den här sortens möten. Nu talar man mer om EHT, elevhälsoteamet på skolan.
Och när en elev ska få särskilt stöd så ska ett åtgärdsprogram utarbetas. Där ska det enligt skollagen framgå
- behovet av särskilt stöd
- hur det ska tillgodoses
- när det ska följas upp och utvärderas och vem som är ansvarig
Jag tycker det är några saker som är viktiga för att det ska bli ett användbart dokument:
- Kom ihåg att skolsituationen är problemet, inte eleven.
- Utgå från elevens styrkor och bygg på dem t.ex. låt eleven arbeta kring ett ämne den gillar och kan: hundar, manga, LoL, motorer, Korea…
- Skilj på behovet och hur det ska tillgodoses, det vill säga lösningen. Undervisning i särskild grupp är inget behov, det är en lösning. Talböcker är inte ett behov, det är en lösning. Mer om detta kommer i ett annat inlägg.
- Ta gärna med frågeorden när, var, av vem och ansvarig även när det särskilda stödet beskrivs (hur).
- Gör dokumentationen enkel och lättfattlig, skriv i punktform, gör tabeller, använd underrubriker. Det här ska inte samla damm. Det ska användas.
- Mer tips i ett tidigare inlägg
Det är viktigt för bästa resultat och det står i Skollagen att eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att vara med när åtgärdsprogramet utarbetas. Om det behövs åtgärdsprogram eller inte beslutas av rektorn, det beslutet kan delegeras, men inte om det innebär att särskilt stöd ska ges i en annan elevgrupp eller enskilt eller i form av anpassad studiegång.
Och beslutet om åtgärdsprogram kan överklagas av elev (över 16 år) eller vårdnadshavare till Skolväsendets överklagandenämnd. Om eleven har två vårdnadshavare måste båda vilja överklaga.
Du kan läsa mer här och det är också mina källor till det här inlägget:
- Skolverkets publikation Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram
- Skolverkets webbsida om anpassningar, extra anpassningar och särskilt stöd
- Skollagen, speciellt kapitel 3
- Specialpedagogiska Skolmyndigheten om åtgärdsprogram
- Skolinspektionen om särskilt stöd
Läs mer om
allt vi har på gång våren 2019
Konferenser, kurser, seminarier
föräldrakvällar med mera,
För nämndpolitiker, förvaltningschefer, skolledare, skolpersonal, personal på Socialtjänst med flera.
Prisvärt. Mer info och anmälan.
Lämna ett svar