Sinnesupplevelser så starka att de begränsar. Känsel, ljud, ljus, lukt så intensivt att det stör. Vilken fantastisk gåva!

Lukt, smak, ljud, syn & ljus, känsel, beröring… för vissa kan dessa sinnesupplevelser vara så starka att det uppstår funktionshinder i deras vardag. Ändå är det är ju egentligen allt annat än en funktionsnedsättning! Det är ju en uppsättning av fantastiska egenskaper!

Många med problem inom autismspektrum har problem/begåvats med detta. Men även andra. Kalls ibland HögSensitivitet, eller HSP, highly sensitive person.

Att inte kunna koncentrera sig i skolan för att lappen i tröjan trycker, kliar, rör sig konstigt då man rör sig (taktil perception). För att det luktar starkt från kamraternas tvål, schampo och parfymer . Att det dova ljudet från ventilationssystemet dånar och koltrastens sång skär knivskarpt i ens öron. Att den lilla resten av förkylningen, lite täppt i näsan och en aning kli i halsen förstör så att det inte finns plats för andra tankar. Det är viktigt att ta på allvar. Det är inget påhitt eller något de bara kan ”skärpa sig” och koppla bort! Det är som om de borrade med byggnadsborr eller spillt ut en flaska lösningsmedel bredvid skrivbordet för oss andra.

I en artikel i New York Times för ett par år sedan skrev de om belgiska polisen som upptäckt att blinda är till enorm hjälp i utredningsarbetet när det gäller ljudfiler från avlyssning etc. Synskadade och blinda har en fantastisk förmåga att tyda bakgrundsljud som vi seende inte har, är det en eller flera personer, kanske vilka, i bakgrunden, en klocka som slår, dialekten, ett utrop av busshållplats, restaurang, park eller järnvägsstation, sinnesstämning hos den som talar…

Richard Julin, champagne-experten, berättade i sitt sommarprogram 2005 hur hans känsliga luktsinne spökade för honom. Det var ett par år sedan, så jag kan minnas lite fel, men han kunde inte spela fotboll för att konstgräset luktade så illa, tvingade mamma att ta fram ny mjölk för att den gamla stått framme en stund. Lukter vi andra inte ens förnimmer. På en semesterresa upptäcker en vinkännare hans unika luktsinne. Richard säger att varje vin är som ett ansikte för honom, han minns det i detalj. Så underbart beskrivet för oss som inte kan förstå. Vi (flesta) andra kan ju se skillnad på flera hundra människor fast vi alla är ganska lika med två ögon, näsa, mun och två öron. Nu verkar ju inte detta på något sätt vara medföra funktionshinder eller del av ett större problem för Richard.

Det finns möjligheter i saker som känns jobbiga. Att känna sig bökig och sen helt plötsligt landa i sitt rätta element, få vända det till en fördel. Vilken stolthet och lycka.

Vi kanske använder våra sinnen för lite? Hur kan vi som behöver träna träna och hur kan vi hjälpa de med enormt utvecklade sinnesförnimmelser att glänsa? Lukttävling? Lista ut material genom att känna? Vad är maten kryddad med? Lyssna på ljud och gissa var de är inspelade?

Respektera även det du inte kan förstå. Säger någon att något är för svårt. Lyssna. Försök förstå. Och du, vad kan du utveckla eller hjälpa någon att se (lukta, känna, lyssna) annorlunda på? För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull!

1 KOMMENTAR