Skolfrånvaro är inte en ordningsfråga

Skolfrånvaro är inte en ordningsfråga. Den omfattande frånvaron (som vi inte vet hur stor den är) är en av de grundläggande orsakerna till varför vi inte lyckas få ordning på svensk skola. När skolminister Lotta Edholm i förra veckan presenterade direktiven för den nya utredningen Varaktigt förbättrad trygghet och studiero i skolan. Där talas om ökat ansvar för rektor vad gäller ordning och reda, mer befogenheter och kraftfullare verktyg till skolpersonal, möjlighet att lyfta bort elever och …. behovet av ett nationellt frånvaroregister!

Straff ökar inte skolnärvaro

Behovet av nationell frånvarostatistik, och framförallt smart analys av sådan, är ingen ordningsfråga. Det är den extrema konsekvensen av en skola som inte fungerar. Det fungerar varken pedagogiskt eller socialt på alldeles för många skolor och i alldeles för många klassrum. Så straff ökar närvaron i ytterst få situationer. Skolministern annonserade denna del av utredningen med några ord om ökande frånvaro, skolk och hemmasittare. Hon berättade att hon talat med NPF-organisationer.

Fyra fel av tre möjliga när behovet av statistik presenterades

Alla tre ingångarna vittnar om att regeringen inte har haft bra stöd i arbetet med dessa direktiv. För detta är helt fel ingång om man vill tala och utreda behovet av frånvarostatistik seriöst!

Eller ska vi säga fyra fel förresten:

• Skolk är bara en liten del av frånvaron i svensk skola. Detta är en ogiltiga frånvaro som döljs i möjligaste mån för föräldrar och skola. Ofta är det bus, antisocialt beteende eller till och med kriminalitet med i bilden. Enligt Skolinspektionens senaste kartläggning av elevfrånvaro är det ca 4 procent av eleverna i grundskolan dvs. drygt 40 000 elever som har ogiltig frånvaro över 5 procent av skoltiden (ca 2-3 lektioner på en vecka).
  
• Hemmasittare, med detta mycket missvisande och odefinierade begrepp menar de flesta en skolfrånvaro som beror på oro, ångest, olustkänslor för att gå till skolan. På grund av skolan eller livssituationen. Vi brukar också mena elever som inte är alls, eller mycket litet, i skolan. Så frånvaron är stor per elev. Men inte stor som andel av frånvaron i svensk skola och orsak till skolans katastrofala resultat. Av grundskolans knappt 160 000 elever med problematisk skolfrånvaro har ca 13-14 000 elever en frånvaro över 50 procent av skoltiden (Samma kartläggning som ovan).
  
• NPF-organisationer är särintressen. Viktiga sådana, men har också vansinnigt starka röster. Deras enkäter är bias och är långt ifrån statistiskt säkerställda (inget slumpmässigt urval, ingen kontroll på vilka som svarar, ligger ofta öppna i sociala medier). Undantaget är Rätten till utbildning som har gjort en seriös kartläggning av Stockholmskommunerna. Rätten till utbildning har begärt in statistik och fått hjälp av SCB att bearbeta. Men just nu som överröstar NPF-organisationerna många andra lika drabbade elevgrupper.
  Dessutom utgörs de till stor del av kämpande föräldrar som inte kan skolans styrdokument, inte kan pedagogik och specialpedagogik, men framförallt inte är några skolfrånvaroexperter.
  
• Nationellt frånvaroregister. Det är vansinnigt att kalla nationell frånvarostatistik för register. Det för tankarna till brottsregister och medlemsregister. Något där man samlar information per individ. Nej tack! Vi vill ha samma tankegångar som i övrig skolstatistik. Inte kallar vi till exempel statistik över betyg och gymnasiebehörighet för elevregister eller behörighetsregister? Har påpekat detta och ställt frågan till flera politiker som lyssnat, nickat och tydligen inte tagit in. Svara gärna med goda argument. Kanske har vi missat något!

Och då kan vi lägga till ett femte fel: Skolfrånvaro är inte en ordningsfråga!

Skolnärvaro, en kvalitetsindikator

I många länder till exempel USA och Storbritannien ser man närvaro som en kvalitetsindikator. Det vore mer logiskt att ”slänga in” nationell statistik över skolfrånvaro i en utredning om kvalitet i svensk skola. Till exempel i utredningen om vinst i skolan där man i ett tilläggsdirektiv lagt till en punkt om återbetalning av så kallad skolpeng samt skärpta sanktioner vid tillsyn om det finns omfattande brister. I så fall måste man definiera vilka brister det rör sig om. Det blir indirekt kvalitetskrav där omfattningen av skolfrånvaro skulle kunna vara en mätpunkt! Skolfrånvaro är inte en ordningsfråga.

Vettigare ingångar varför vi behöver statistik på skolfrånvaro

Prestationsprinsens och vår grundares arbete har senaste decenniet, och mer än det, handlat om att få in frånvaro i skoldebatten, att skolfrånvaro är ett stort problem som inte adresseras tillräckligt och korrekt, samt varför nationell statistik behövs. Vi skulle kunna länka till så mycket här på bloggen, sajten, media och sociala medier, men några utvalda länkar:

• Prestationsprinsen i media
• Några blogginlägg om nationell skolfrånvarostatistik
• Vår film om frånvaroläget i Sverige och behovet av nationell statistik (Youtube)
• Vårt webbinarium i Almedalen 2021 om Behovet av nationell frånvarostatistik (Youtube, startar ca 8 min in)
• Vår rapport Skolans tomma stolar, med statistik och resonemang om skolfrånvaron i Sverige 2016
• Vår lansering av rapporten Skolans tomma stolar 2016 (Youtube)
• Vi har också genom vår grundare Aggie arbetat internationellt med frågan om nationell statistik, hon ledde bland annat ett runda bordssamtal om detta på senaste internationella konferensen om skolfrånvaro arrangerad av INSA, International Network for School Attendance.

Vill ni veta mer så hör mer än gärna av er till exempel via vårt kontaktformulär eller till info [at] prestationsprinsen.se.
För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull!

0 KOMMENTARER