Skolfrånvaro, statistik och analys i våra skolor och kommuner
Skolfrånvaro, statistik och analys i våra grundskolor och kommuner – hur är det med det egentligen? Det som görs för att åtgärda problematisk skolfrånvaro, bygger det på data och statistik? Eller går vi på känsla?
Kommunen ska se till att eleverna i dess grundskola fullgör sin skolgång (Skollag, 2010:800). Ansvaret ligger också på den enskilda skolan och vårdnadshavare. Skolan ska vara kompensatorisk, men lyckas inte alltid. Vårdnadshavare kan brista i förmåga. Ansvaret faller tungt på våra skolhuvudmän.
Så gott som 100 % av skolor och huvudmän följde upp problematisk skolfrånvaro 2016 (se bild ovan).
Glädjande nog ser vi att fler och fler huvudmän och skolor arbetar aktivt med skolfrånvaro. Så var det inte när vi började arbeta med detta för tio år sedan. Samtidigt ser vi fortfarande många som inte gör det eller inte lyckas trots hårt arbete. Där går för många elever under radarn. Så vad innebär det i praktiken att så gott som alla skolor och huvudmän följer upp och arbetar med problematisk skolfrånvaro. Vi har en fantastisk förmån att få vara ute i skolor och kommuner för att stötta dem i deras arbete med problematisk skolfrånvaro. Och vi har med åren blivit bra på det. Vill ni också ha hjälp? Kontakta oss gärna.
- 80 % av skolorna och 54 % av kommuner i vår undersökning samlar in statistik över skolfrånvaron
- Så gott som alla skolor och kommuner följer upp problematisk frånvaro (99 % enligt översta bilden).
Nästan hälften av huvudmännen förlitar sig på annat än egen statistik och information
Siffrorna ovan avslöjar att nästan hälften av kommunerna förlitar sig på annat än eget arbete med statistik och analys för att identifiera och följa upp insatser mot problematisk frånvaro. Då arbetar man inte aktivt med sin aggregerade data, utan förlitar sig på vad som kommer in. I många fall arbetar man helt enkelt inte målstyrt med problematisk skolfrånvaro och följer inte upp sina resultat kvantitativt.
Det är ett problem, för eftersom skolorna vet varför elever är frånvarande rensar de ibland i sin rapportering till huvudman. Det såg vi här i våras ett exempel på hos en kommun vi arbetar med. Eftersom det var hård belastning ute på skolorna på grund av Corona, samlade en central funktion in data. Då visade det sig att skolfrånvaron var långt högre än vad som tidigare rapporterats från skolorna. Man behöver både samla in hur skolorna ser situationen och ta fram svart på vitt hur läget är och förändrats. I skillnaden finns många svar.
Samma problem uppstår förstås på skolnivå om man inte arbetar aktivt med sin data. Man gör insatser som man tror har effekt. Enligt siffrorna är problemet mindre på skolorna än hos huvudman. Men vi måste ändå varna, vi ser många ”standardinsatser” i de enskilda fallen och kartläggningarna brister eller är inte underlag för faktiska val av insatser!
Statistik och analys av skolfrånvaro i våra grundskolor och kommuner
Statistik och analys i våra grundskolor och kommuner sker inte i den utsträckning som skulle behövas. Det är bevisligen något som inte fungerar när 99 % av skolorna och kommunerna följer upp och agerar på problematisk skolfrånvaro, men
- Skolfrånvaron är så omfattande som ca 70 000 elever bara i åk 4 till åk 9
- Arbetet inte bygger på och följs inte upp med statistik och konkreta förändringar i siffrorna
(För mer detaljer se tidigare inlägg om statistik och omfattning eller vår rapport Skolans tomma stolar).
Vi kan dra slutsatsen att det får konsekvenser för arbetet med problematisk skolfrånvaro när att hälften av kommunerna, och en femtedel av skolorna, inte samlar in och analyserar sin statistik. Den siffran ser förmodligen (och förhoppningsvis) bättre ut idag än 2016. Men detta är ett fortsatt problem. Data, statistik och siffror ger svart på vitt hur läget är och det räddar barn och unga från att gå under radarn. Dessutom är det enda sättet att objektivt följa upp förändringar i arbetssätt.
Vi konstaterar också att arbetet med skolfrånvaro, statistik och analys av problematisk skolfrånvaro kan förbättras i våra grundskolor och kommuner!
Siffrorna kommer från rapporten Skolans tomma stolar, Om frånvaro i grundskolan och hur kommuner och skolor arbetar med frågan skriven av Aggie Öhman för Prestationsprinsen & vänner 2016. Kantar Sifo genomförde undersökningarna och tog fram statistiken åt föreningen.
Vill du hellre se en video? Pedagog Värmland har en video där Aggie Öhman från oss föreläser om just statistik på skolfrånvaro i Sverige. En bit in i filmen.
Använd gärna våra siffror, resultat och resonemang, men ange källan: Öhman, A. (2016). Skolans tomma stolar. Om frånvaro i grundskolan och hur kommuner och skolor arbetar med frågan. Prestationsprinsen med stöd av Skandias Stiftelse Idéer för livet.
0 KOMMENTARER
Kommunen ska se till att eleverna i dess grundskola fullgör sin skolgång (Skollag, 2010:800). Ansvaret ligger också på den enskilda skolan och vårdnadshavare. Skolan ska vara kompensatorisk, men lyckas inte alltid. Vårdnadshavare kan brista i förmåga. Ansvaret faller tungt på våra skolhuvudmän.
Så gott som 100 % av skolor och huvudmän följde upp problematisk skolfrånvaro 2016 (se bild ovan).
Glädjande nog ser vi att fler och fler huvudmän och skolor arbetar aktivt med skolfrånvaro. Så var det inte när vi började arbeta med detta för tio år sedan. Samtidigt ser vi fortfarande många som inte gör det eller inte lyckas trots hårt arbete. Där går för många elever under radarn. Så vad innebär det i praktiken att så gott som alla skolor och huvudmän följer upp och arbetar med problematisk skolfrånvaro. Vi har en fantastisk förmån att få vara ute i skolor och kommuner för att stötta dem i deras arbete med problematisk skolfrånvaro. Och vi har med åren blivit bra på det. Vill ni också ha hjälp? Kontakta oss gärna.
- 80 % av skolorna och 54 % av kommuner i vår undersökning samlar in statistik över skolfrånvaron
- Så gott som alla skolor och kommuner följer upp problematisk frånvaro (99 % enligt översta bilden).
Nästan hälften av huvudmännen förlitar sig på annat än egen statistik och information
Siffrorna ovan avslöjar att nästan hälften av kommunerna förlitar sig på annat än eget arbete med statistik och analys för att identifiera och följa upp insatser mot problematisk frånvaro. Då arbetar man inte aktivt med sin aggregerade data, utan förlitar sig på vad som kommer in. I många fall arbetar man helt enkelt inte målstyrt med problematisk skolfrånvaro och följer inte upp sina resultat kvantitativt.
Det är ett problem, för eftersom skolorna vet varför elever är frånvarande rensar de ibland i sin rapportering till huvudman. Det såg vi här i våras ett exempel på hos en kommun vi arbetar med. Eftersom det var hård belastning ute på skolorna på grund av Corona, samlade en central funktion in data. Då visade det sig att skolfrånvaron var långt högre än vad som tidigare rapporterats från skolorna. Man behöver både samla in hur skolorna ser situationen och ta fram svart på vitt hur läget är och förändrats. I skillnaden finns många svar.
Samma problem uppstår förstås på skolnivå om man inte arbetar aktivt med sin data. Man gör insatser som man tror har effekt. Enligt siffrorna är problemet mindre på skolorna än hos huvudman. Men vi måste ändå varna, vi ser många ”standardinsatser” i de enskilda fallen och kartläggningarna brister eller är inte underlag för faktiska val av insatser!
Statistik och analys av skolfrånvaro i våra grundskolor och kommuner
Statistik och analys i våra grundskolor och kommuner sker inte i den utsträckning som skulle behövas. Det är bevisligen något som inte fungerar när 99 % av skolorna och kommunerna följer upp och agerar på problematisk skolfrånvaro, men
- Skolfrånvaron är så omfattande som ca 70 000 elever bara i åk 4 till åk 9
- Arbetet inte bygger på och följs inte upp med statistik och konkreta förändringar i siffrorna
(För mer detaljer se tidigare inlägg om statistik och omfattning eller vår rapport Skolans tomma stolar).
Vi kan dra slutsatsen att det får konsekvenser för arbetet med problematisk skolfrånvaro när att hälften av kommunerna, och en femtedel av skolorna, inte samlar in och analyserar sin statistik. Den siffran ser förmodligen (och förhoppningsvis) bättre ut idag än 2016. Men detta är ett fortsatt problem. Data, statistik och siffror ger svart på vitt hur läget är och det räddar barn och unga från att gå under radarn. Dessutom är det enda sättet att objektivt följa upp förändringar i arbetssätt.
Vi konstaterar också att arbetet med skolfrånvaro, statistik och analys av problematisk skolfrånvaro kan förbättras i våra grundskolor och kommuner!
Siffrorna kommer från rapporten Skolans tomma stolar, Om frånvaro i grundskolan och hur kommuner och skolor arbetar med frågan skriven av Aggie Öhman för Prestationsprinsen & vänner 2016. Kantar Sifo genomförde undersökningarna och tog fram statistiken åt föreningen.
Vill du hellre se en video? Pedagog Värmland har en video där Aggie Öhman från oss föreläser om just statistik på skolfrånvaro i Sverige. En bit in i filmen.
Använd gärna våra siffror, resultat och resonemang, men ange källan: Öhman, A. (2016). Skolans tomma stolar. Om frånvaro i grundskolan och hur kommuner och skolor arbetar med frågan. Prestationsprinsen med stöd av Skandias Stiftelse Idéer för livet.
Lämna ett svar