Strunta i läxorna och se till att lära eleverna det de ska på skoltid!! Klarar den inte det behöver skolan ”läxhjälp”, inte eleverna.
Jag blir bedrövad då jag läser Mikael Dambergs och Ibrahim Baylans debattartikel i Dagens Nyheter. 110 miljoner till läxhjälp! För att fler ska nå målen, för att bli en del i att halvera antalet elever som går ut åk9 utan behörighet till gymnasiet! Visst de säger att detta är ett komplement till satsningen på mer ”skickliga” lärare. Vad nu det betyder…
Nej, men vad är detta. Först ska vi lägga pengar och energi på att se till att alla lärare är behöriga och har legitimation. Sen ska vi lösa skolans problem med pengar till läxhjälp, dvs. vem som helst ska hjälpa våra barn att nå målen!?
Det här är verkligen inte att tänka nytt. Nej, för att använda ett slitet uttryck, det är inte ens att inte tänka utanför boxen. Det är att sitta helt instängd i mörkret i sin egen begränsade box. Läxor har vi alltid haft det ska vi alltid ha. Alla ska göra läxor.
Det kanske behövs mer resurser här och där i skolvärlden. Men mest behövs det nytänkande och kreativitet!
Strunta i läxorna och lär våra barn och ungdomar det de behöver på lektionstid! Man ska inte behöva göra en enda läxa för att nå godkänt anser jag! Möjligen om man strävar efter de högsta betygen och inte lyckas visa det på skoltid… Undervisa för godkänt ska skolan lyckas med på skoltid! Det är skolan som ska ha ”läxhjälp”, utifrån kanske, ifall den inte klarar det!
Precis så tycker jag också! Du ryter så himla bra:-)
Tack Lagerstedt! Ibland är det bara för tokiga tankegångar hos våra politiker tycker jag…
Jo, här rör du om i grytan. Skönt med nytänk. Eller att någon vågar ”säga det högt”. Skoldagen är ofta så tung om man har ”en släng av” att resten av dagen går åt till återhämtning. Själv undervisar jag dagarna i ända (utan att ge läxor) och ser mig inte som mina barns oavlönade privatlärare. Min arbetsdag måste också ta slut nån gång. Hemma är mamma och inte lärare. Tack igen!!!
Jag tror verkligen att om något inte fungerar, så ska man tänka om. Inte slänga in mer pengar. Det gäller skolan och allt annat.
Håller fullständigt med dig. Bra formulerat! Föräldrar ska inte behöva täcka upp för skolans brister. Och ingen annan heller. Vi föräldrar bör kunna få ägna oss att umgås med barnen i positiv samvaro och lyssna på dem. Inte att agera skola hemma. Hur hade det varit om chefen hade gett hemläxa till oss vuxna och någon nära anhörig till oss hade ”hållit i piskan”? Vilken relation hade det skapat mellan oss och denna anhörig? Och hur många av oss känner att vi blir mer fokuserade på jobbet dagen efter, om vi får vila upp oss på kvällen, jämfört med att jobba över?
Tänk om alla kunde tänka på det viset! Jag arbetar själv som lärare och på vår skola har vi faktiskt inte några läxor. Eleverna har visserligen en veckoplanering som de skall hinna med – och det gör de flesta också, men en del elever väljer tyvärr att prata bort mycket tid i skolan och får då tyvärr arbeta lite hemma. Förutsättningarna för att klara allt sitt skolarbete i skolan finns i alla fall och våra elever i år 9 har alla chanser att klara kunskapskraven trots att de inte har några läxor. Varför har man egentligen läxor??
Ja, varför har vi egentligen läxor!? Fostra våra barn till disciplin och flit? Tid för reflektion över det man lärt sig? För att komma ikapp? För att vi alltid haft det?…
http://prestationsprinsen.wordpress.com/?s=l%C3%A4xor
Jag håller med dig Prestationsprinsen i vad du skriver om förslaget om 110 miljoner till läxhjälp.
Ett stolligt förslag som verkar illa genomtänkt.
Det finns några frågor som är riktigt intressanta på det här området:
Vad menas med läxor? Det finns väldigt många olika uppfattningar om vad en läxa är.
Precis som undervisningen i skolan skall vara anpassad efter respektive elevs behov måste också eventuella läxor anpassas efter respektive elevs behov.
Används läxorna för att skolan skall klara sin verksamhet med minskade resurser?
Det vill säga för att vältra över en del arbete på föräldrarna?
Delat ansvar för skolans arbete….. låter inte bra.
Delat ansvar brukar som bekant landa i att ingen anser sig ha ansvar….
Varför anser sig många skolor/lärare behöva ge läxor?
Har man ens klart för sig vad man har för syfte med läxorna?
Detta har du varit inne på förut på din blogg (och även andra bloggare, exempelvis Ann-Marie Körling på sin blogg).
Mer resurser (pengar) till skolan kanske förändrar något, inte vet jag.
Men är det inte så att den verkligt begränsade resursen i skolan är TIDEN?
Har man begränsat med tid så måste man stanna upp och fråga sig:
Jobbar skolan med rätt saker?
Vad skall vara skolans ansvar? Och vad är föräldrarnas ansvar?
Att tidigt förmedla en värdegrund till sitt barn borde väl vara ett självklart föräldraansvar?
Struntar många föräldrar i detta så får skolan mycket att göra.
Kanske så mycket att den måste vältra över lite jobb på föräldrarna i form av läxor?
Rundgång i systemet……
Jo det är nog en del rundgångar pga låsta föreställningsramar, både i hjärnor som skulle behöva tänka nytt och stort för att utnyttja resurserna bäst. Men också i själva systemet som nog lägger en hel del krokben på sig själv. Jag undrar hur skolan skulle se ut om vi började med den idag?
Det är exakt den frågan som vi skulle ställa oss: Hur skulle skolan se ut om vi började med den idag? Tyvärr tror jag att många viftar bort den frågan. Det är ju en så utopisk tanke att vi skulle börja om från början. Men då tänker man fel tycker jag. För varje ny elev som börjar sin skolgång så börjar faktiskt skolan sin verksamhet just den dagen eleven kliver över tröskeln till skolan. Därför är det en viktig fråga att ställa sig. Svaret på frågan säger oss mycket om vad vi skulle kunna göra annorlunda.
Läxor skall inte vara något så avgörande för att kunskapsmål nås. De förutsättningar som finns för olika elever är så skilda att segregeringen blir ett faktum.
Som tidigare sagts, tiden! Tid för möte med elever. Tid för att lärande skall kunna ske – i skolan. Knappa resurser och stora grupper blir bara pannkaka. Skolan är dock ingen valfråga. De som känner till något ser till att deras barn får det de behöver, läxhjälp, ”bra” skolor etc. De som inte vet, ja de vet ju inte vad läxorna och dess betydelse innebär.
I den mån läxor ges bör de aldrig vara av producerande karaktär. Inga inlämningar eller arbeten utanför skoltid. Möjligtvis bör de finnas för att väcka en tankeprocess och koppla skolvärlden till verkligheten, vilket går att anpassa till eleverna nivå. Till det skall ingen läxhjälp behövas. Kan inte ens tänka mig vilka ytterligare svårigheter barn med NPF, och deras föräldrar får med krav på ”produktiva” läxor, inlämningar, inläsningar etc.
men det är många lärare såm skriker på eleverna