Ta bort skolplikten

Ta bort skolplikten? Nej! Eller? Kanske förändra vad skolplikt innebär? Det bör vi nog fråga oss. Men ska det vara vårt fokus just nu? Ska vi återigen pilla i en del av skollagen och skolsystemet? Ett mobilförbud här, all personal får ta i elever där, mer analoga läromedel hit, lägg till NPF i examensordning dit. Vi behöver ett omtag om helheten. I det ska ingår vad skolplikt betyder i ett modernt samhälle.

Skolplikt stjälper

Tillåta hemskolning brukar vara det främsta argumenten för att ta bort skolplikten. Det innebär att föräldrarna får ta ansvar för och utforma sina barns utbildning. Det skulle vara en möjlighet för de föräldrar som kan och förmår och som till exempel har barn som inte förmår gå till skolan. Som skolan idag exkluderar. Länder som tillåter hemskolning har i allmänhet en läroplikt (till exempel Finland och USA). Det beyder att det regleras, slarvigt uttryckt, vad barn och unga ska kunna och vid vilken ålder/årskurs. Hemskolning kan ge en välbehövlig flexibilitet i hur familjer kan ordna sina barns skolgång, men det finns också svårigheter och problem med läroplikt.

Alice Teoderescu Måwe argumenterar för läroplikt i stället för skolplikt i en artikel nyligen. Hennes huvudargument verkar vara

För den förälder som har ett hemmasittande barn, … är vetskapen om att det åligger hen att tvinga iväg barnet mot dess vilja till ett sammanhang som det mår dåligt av – allt för att fullgöra skolplikten och slippa vitesförelägganden eller att Socialtjänsten kopplas in – mardrömslik. För den föräldern erbjuder det svenska samhället inget alternativ.
…
Och skulle någon ha det dåliga omdömet att avvika från mallen får hen vara beredd att betala dryga viten – eller flytta.
…
Nästa steg vore därför att utreda frågan om hemskolning i syfte att anpassa systemet efter elevernas faktiska behov – inte eleverna efter ett fyrkantigt system som leder till stress för såväl eleverna och deras familjer, som för lärarna och huvudmännen. Det vore en liberal reform som i sak skulle illustrera mångfald och valfrihet. Ett erkännande av att barn är olika, med olika förutsättningar och behov. En reform för barnets bästa.

Skolplikt – för vems bästa? av Alice Teodorescu på egna plattformen Klartext

För det första, det fungerar inte så att det bara återstår viten och hot om socialtjänsten när barn inte kommer till skolan. Jovisst, skräckexempel finns. Men skolan har ett långtgående ansvar vid skolfrånvaro innan det kommer till viten. Socialtjänsten finns för att hjälpa. Och många familjer tycker att de får bra stöd. Inte minst i dialogen med skolan.

För det andra, att anpassa skolssystemet efter elevers behov och bästa är knappast att fortsätta exkluderingen. Än mindre att signalera att när skolan exkluderar är barnets utbildning vårdnadshavarens ansvar.

Så att ta bort skolplikten är varken ett bra eller rimligt förslag på det lösryckta problemet slippa viten eller slippa flytta utomlands. Det är definitivt inte lösningen på helheten avskolans komplexa problem.

Farligt för helheten i skolsystemet

Tvärtom skulle slopad skolplikt bli ytterligare en apart förändring i skollagen. Vi måste få ordning på helheten, skolsystemet i stort. Den ordinarie skolan måste möta alla elever, i alla fall många fler än idag. Idag har vi ett system där elever puttas ut i särlösningar, som blir delar som inte hänger ihop. Och framförallt inte fungerar. Ändå är regeringen på väg att splittra det ytterligare.

Skolsystemet är redan splittrat i särlösningar, särskilda undervisningsgrupper, speciallärare som sitter mer eller mindre permanent med vissa elever (eller ännu oftare är det outbildade elevassistenter), resursskolor osv. Hemskolning skulle bli ännu en särlösning. Och alla dessa brokiga lösningar fungerar inte. Alldeles för många elever når inte behörighet till gymnasiet. Och alldeles för många kommer inte till skolan alls eller har en frånvaro som är problematisk. För att inte tala om alla som mår dåligt i eller på grund av sin skolsituation.

Lyssna gärna på podden Skolans århundrades avsnitt Lärarkannibalism!, som tar upp problemet att satsa på särlösningar i stället för den ordinarie undervisningen. Har vi lyft sen bloggens födelse 2010. Här ett från 2014.

Men Alice Teodorescu har en poäng i att vi borde revidera skolplikten för att anpassa skolsystemet för elevernas behov. Låt oss återkomma till det.

Risker med att ta bort skolplikten

Det finns många risker och problem med att ta bort skolplikten.

• Det är en oerhört komplex förändring. Vad ska elever lära sig till när? Ska det bara vara kunskapsmål (till skillnad mot dagens läroplan som även har andra mål)? Vem har ansvar för vad i att barnet får utbildning?
• Det blir svårare att säkerställa alla barns rätt till utbildning. Risken är att vi upptäcker att det inte fungerar för sent eller inte alls. Kontroller kan inte täcka allt. (Samma som dagens skollagen i och för sig)
• När färre har insyn i barnets vardag ökar riskerna kring barnets sociala trygghet och säkerhet i hemmet.
• Det är svårt att utforma och resurskrävande med kontrollsystem som säkerställer ovan.

Så ta bort skolplikten är inte mest ”pang för pengarna” mot en skola för alla.

Revidera skolplikten

Anders Jönsson, professor, Högskolan Kristianstad och Tobias Richard, doktorand, Umeå universitet skrev en debattartikel Dags att göra upp med tvångets pedagogik i Dagens Arena. De skriver mycket klokt och om just skolplikten skriver de:

För oss är det uppenbart att skolans och skolpliktens syfte och effekter behöver ses över och anpassas till barn, vårdnadshavare och samhällets behov i en ny tid.
…
På samma sätt som samhällsutvecklingen en gång var den drivande kraften bakom införandet av skolplikten, måste nu samhällsutvecklingen vara drivkraften i att omforma skolplikten.

Dagens Arena 28 augusti 2023, Dags att göra upp med tvångets pedagogik

Det här att omforma skolplikten låter bättre. I en ny tid. Samhällsutvecklingen. Skriver författarna. Reformera föreslog Alice Teodorescu. Då ska det kanske vara mindre justeringar och kanske inte i lagen, utan se till hur den tillämpas. I väntan på att utreda för att omforma stort eller ta bort skolplikten. Som en del i ett större omtag.

Testa i det lilla

En sådan mindre justering som gäller tillämpning inte lagändring är distans- och fjärrundervisning. Närvaro i en digital värld borde inte endast vara fysiskt på plats i skolan.

Ett exempel är att för något år sedan gjordes skollagen om så att en elev kan få särskilt stöd i form av distansundervisning. Men skolhuvudmannen måste ansöka långt i förväg om permanent tillstånd att bedriva distansundervisning. Alltså huvudmannen kan inte ansöka om att enbart få bedriva särskilt stöd genom distansundervisning. Och en enskild skola kan alltså inte ansöka alls.

Förutsatt att huvudmannen fått ett godkännande som utförare av distansundervisning får sådan undervisning användas som särskilt stöd för elever som inte kan delta i den ordinarie undervisningen på grund av dokumenterad medicinsk, psykisk eller social problematik. Det gäller dock bara om alla andra möjligheter till särskilt stöd är uttömda eller bedöms olämpliga.

Skolverkets sajt, hämtat 8 september 2023

Det här skulle kunna vara en brygga tillbaka till skolan för elever med problematisk skolfrånvaro. Och då tänker vi på de typer av skolfrånvaro som handlar om till exempel oro och ångest över att gå till skolan (där så kallade hemmasittare är en grupp) eller sjukdom.

Men det är vanligt att orsaken till den problematiska skolfrånvaron faktiskt finns i skolan, så det är viktigt att detta inte kan användas för lättvindigt. Hur som helst, enligt en artikel på SVT har hittills har drygt 100 ansökningar kommit in till Skolinspektionen. Alla har avslagits. I samma artikel säger skolminister Lotta Edholm klokt:

Om det är så att lagen är så restriktiv att den inte ens går att använda då måste vi ju fundera på vad nästa steg är, säger hon.

Ja, det skulle nog vara bra. Monica Sonde, SKR; Håkan Wiclander, Idéburna skolors riksförbund och Ulla Hamilton, vd Friskolornas riksförbund skriver i en debattartikel i Svenska Dagbladet att det är dags att se över lagen för den här formen av distansundervisning. Men det är nog inte nödvändigt som sagt. De föreslår också en försöksverksamhet med lättare restriktioner under en period, så att Sveriges skolor kan få prova och vi får underlag att utvärdera. Det är en bra idé.

Fast varför bara särskilt stöd i form av distansundervisning? (Notera att i artikeln skriver man distansundervisning som särskilt stöd. Vilket betyder något annat, men det är ett annat blogginlägg). För även här talar ju både Skolinspektionen och artikelförfattarna om en särlösning för särskilda elever. Varför inte lyfta det till den ordinarie undervisningen? Varför inte för en elev som tar till sig undervisningen alldeles utmärkt men är hemma i förkylning och inte vill komma efter? Eller för en lärare som är hemma och vabbar, men kanske skulle kunna ta sin lektion hemifrån?

Ta bort skolplikten?

Det är inte skolplikten som skjuter ut elever ur skolan eller gör att de inte får sin rätt till utbildning. Det är att vår skola idag inte är likvärdig och det är ett lotteri hur skolan fungerar, fast lotteriet är snarare var man bor och vilka föräldrar man har. Vi måste få den ordinarie skolan att fungera för alla. I alla fall fler av de grupper vi vet är överrepresenterade i att inte klara skolan. Och det är många fler än elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättning. Där behöver vi bredda debatten (men det är också ett annat blogginlägg). De behöver inte speciallösningar, det behöver en undervisning som fungerar.

Slutsatser

Ta bort skolplikten

För det första, läroplikt i ställer för skolplikt löser inte upprepad och längre skolfrånvaro. Det är inte heller lösningen att skolan i stort inte fungerar. Det skulle möjligen vara en lösning för vissa föräldrar som kan, har råd och förmår att ordna en hemundervisning, men det gäller inte särskilt många av alla elever med problematisk skolfrånvaro enligt vår erfarenhet. Det exkluderar elever.

För det andra, med allt det jobb som krävs för att utreda och införa läroplikt är det inte en vettig prioritering.

• Dels för att innan vi hittar på fler alternativa lösningar måste resurserna gå till den ordinarie skolan, så att den fungerar för många fler.
• Dels skulle att införa läroplikt innan vi löst skolans problem, indirekt lägga över ansvaret på föräldrarna. Deras barn har rätt att få den utbildning som lagen, barnkonventionen med flera styrande dokument ger dem.

Omforma skolplikten

Ja, se över skolplikten kan vara något. Och här finns möjligheter att snarare börja med riktlinjer och tillämpning av skollagen, än stora förändringar som tar tid och är svåra att genomföra.

Det kunna vara att se över om distans- och fjärrundervisning kan vidgas till fler situationer (Skolverket om distans– respektive fjärrundervisning). Till exempel särskilt stöd i form av distansundervisning. Det ger oss viktiga erfarenheter och underlag för att på sikt ta ett större tag kring skolplikten.

Då skulle vi ha underlag för att vidga frågeställningen till

• Varför är skolplikt platsbunden?
• Kan eleven få beting och arbeta var och när den vill?
• Varför inte både fjärr- och distansundervisning i undervisningen i stort?
• Varför ska alla elever ha samma antal timmar i ett ämne? För många elever går det olika bra i olika ämnen, varför får vi inte flytta timmar till de ämnen där eleven behöver mer tid?
• Vad innebär att ansvaret för att barn får sin rätt till utbildning är delat på tre parter, vårdnadshavare, skolhuvudman och hemkommun? Delat ansvar är ingens ansvar?
• Väger verkligen skolplikten tyngre än rätten till utbildning. Många skolor resonerar så. Föräldrar ska få barnen till skolan, sen kan vi undervisa. Men tänk om det är undervisning, socialt klimat eller undermålig miljö som orsakar problemet att uppfylla sin plikt?
• Hur rimmar skolplikt med att de enda som drabbas av stora konsekvenser när skolan inte fungerar är elev och familj? Skollagen är verkningslös i konsekvenser för skola, huvudman och hemkommun. Förvaltningsdomstolen är inte aktuell. Det är för mycket av formaliakrav från Skolinspektionen som gör att det ofta räcker att visa att man gjort något, inte att det man gjort fungerar.

Ja, listan kan göras lång. Men tack skolminister Lotta Edholm för att du öppnar upp för att se över det här med särskilt stöd i form av distansundervisning. Annars är nog regeringens politik med satsningar på särlösningar snarare på väg att stjälpa rätten till utbildning. Vi behöver göra en stor skolreform, ett stort sammanhängande omtag nu. Låt 2000talet bli Skolans århundrade. För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull.

0 KOMMENTARER