Tihi från Prinsessan Madeleine, utbrott hos Hollywood Gunilla och underbar, men skör sång av Marie Fredriksson i Roxette…
Jaha, nu spårar Prestationsprinsen helt ut, tänker ni. Kanske det. Men häromdagen gjorde jag en liknelse mellan vuxna utbrända (som många numera förstår) och unga skolvägrare, hemmasittare och korridorvandrare (som väldigt få förstår). Det blev en aha-upplevelse för många.
Jag skriver främst om barn, men det handlar förstås om vuxna också. Jag tycker bara att fler vuxna kan ta ett större ansvar och har teoretiskt en möjlighet att göra egna val och förändringar. Men idag vill jag göra en liknelse åt andra hållet, vi kanske har förstått att problembeteenden har en orsak för barn och unga, men vi får inte döma vuxna för snabbt heller.
Vad har då Prinsessan Madeleine, Hollywood-Gunilla och Roxette-Marie gemensamt? Jo, de har sista tiden hängts ut i media och sociala medier. Inte bara hängts ut. De har fått stöd också. Men det är ju alltid fler som gnäller än stödjer i de här dreven. Men kan man se dem ur Prestationsprins-perspektiv? Jag vet inte om jag har rätt, men jag tycker att man kan försöka. Tänker att vi inte ska döma deras ”beteende”, utan försöka förstå vad som ligger bakom? Kanske finns där något förklarande och förlåtande…
Jag läser om Prinsessan Madeleine som för feminin, löjligt ”tihi”, bortskämd brat, Stureplans-tjej… Men tänk om det är en tjej som har stort behov av förutsägbarhet och struktur, då är väl Stureplanslivets rutiner enkelt och perfekt. Strikta klädregler och tydligt vad man ska göra och tycka. Vad som är rätt. Är man lite osäker kan det inte vara kul att vara kunglig och offentlig, då är väl ett mer anonymt, om än behagligt, liv i New York helt rätt…
Gunilla, en av svenska Hollywoodfruar, lever lite i en egen värld. Ganska orealistisk och ganska klumpig socialt. Om nu klippen är sanna och ger en riktig bild. Men varför hängs hon ut, kallas pinsam och uppmanas att skärpa sig. Tänk om hon faktiskt inte kan tolka sin omvärld fullt ut, har klara sociala brister och problem att kommunicera? Då kan hon ju inte skärpa sig, då behöver hon ju hjälp och förståelse! Varför tänker ingen så? Är det då inte TV-produktionsbolaget som ska skärpa sig….
Och efter invigningen av Friends arenan skrevs det nedlåtande om Marie Fredriksson sång och uppträdande. Här står en tjej som varit så sjuk, rest sig igen och ingen av oss vet hur hon mår eller har för framtid idag. Men helt återställd är hon inte. Hon hade stöd till och från scenen. Med det syntes ju inte på TV eller ens i arenan. Och visst hennes uppträdande var inte som det var på 80-talet. Men hur kan man tro att det ska vara det? Borde man inte bli berörd av att hon faktiskt står där och gör så bra föreställning som hon gör? Och jubla?
Vi får inte döma beteenden, eller det vi tycker är ”problem”beteenden, för snabbt. Det kan finnas väldigt förklarande, sköra, sorgliga förklaringar och orsaker. Eller inte. Men vem är du att döma?
Just det, vem är vi att döma….
Hittade en tidning (DN) från i somras (sommaren 2012) där tidningen gjorde ett reportage om Madonna och om den kritik som hon fått för sin show under sin pågående världsturné. Bland annat har kritikerna hånat henne för hennes utseende och för att hon nu skulle vara för gammal för sin egen musik. Till och med artistkollegan Elton John har haft synpunkter på henne visar det sig. Men DN:s artikel fokuserar helt och hållet på ett jämställdhetsperspektiv. Tidningen frågar sig varför kritikerna och publiken är hårdare mot kvinnorna än männen. Hela artikeln ägnas åt jämställdhetsfrågan. Så får A (en annan prestationsprins) syn på artikeln och ser med sällsynt klarsynthet vad det egentligen handlar om.
Nämligen inte så mycket om jämställdhet. Utan om mobbning. Vad DN frågar sig är i princip varför inte även män mobbas på samma sätt som Madonna. Men har man synpunkter på hur någon ser ut så handlar det i första hand om mobbning. I skolorna tjatas det om nolltolerans mot mobbning. Hur ska vi få ungarna att avstå från att mobba och i stället respektera varandra när vuxenvärlden ser ut som den gör? Vi märker inte ens vad vi håller på med……. Självklart egentligen, för den som är klarsynt.
Så sant, så sant.. Ofta är det lättare att döma än att visa förståelse, men jag tror att det beror på människors generella okunskap tyvärr. Mer upplysning åt folket!