Tips inför vårens middagar och släktkalas. Garanterat några bjudna med unika funktionsuppsättningar, kanske med NPF eller släng av.
Några tips inför påsken och alla vårens och försommarens fester som stundar. Det är Påskmiddagar, Valborg, dop, bröllop, födelsedagar och studenttillställningar. Många sparar sina kalas till framåt våren och försommaren för att det är en sådan underbar tid! Men vi är alla unika. Och vi har alla vänner eller släktingar, som tänker, känner och gör annorlunda.
Många gillar att vara alla. Men alla gillar inte att var många.
Vi har alla unika funktionsuppsättningar. En del är mingelgenier, andra kan ordna en fantastiks studentbuffé bara så där, någon gillar att vara ensam eller i små sammanhang, någon annan gillar detaljer, någon gör fantastiska blomarrangemang och någon kan inte äta all mat, på grund av allergier, intoleranser, aspergers eller släng av… En del mår faktiskt fysiskt dåligt av att ha på sig finkläder. Allt detta för att många har ett behov av att få tydlig information i förväg för att kunna förbereda sig på bästa sätt.
Att tänka på inför påskens och vårens alla trevligheter.
1. Som värdinna eller värd, arrangör helt enkelt, kan du underlätta genom att vara tydlig med:
Vad kommer att hända – förutsägbarhet är nödvändigt för att en del ska tacka ja, andra blir lugnare i sinnet när de kommer och det skadar inte någon. Det kan handla om att vara tydlig med tiden, vad som kommer att serveras, klädsel, hur många som kommer, var ni kommer att vara, kanske ha med några bilder eller vägbeskrivning.
Vad förväntas av gästerna – om du har planer på lekar, tipspromenader eller annat skoj som involverar gästerna så skriv det i inbjudan. Fundera på om alla måste vara med… Eller om du kommer att ha sånghäfte och sång.
Klädsel – för de som har svårt med annat än favoritkläderna är det jättebra med tydliga instruktioner om klädsel. Vet du att någon har svårt med kläder som sitter åt, slips eller klänning, så fundera på hur viktig klädseln är…
Mat – det kanske inte är så vanligt att man skriver vad som kommer att serveras, men tala gärna om om det är buffé eller sittning. Om det blir långbord, små bord eller mingel. Tänk på att fråga i inbjudan om någon har allergier, intoleranser eller är vegetarian, kanske behöver anpassat av andra skäl som aspergers eller annan NPF eller släng av… var öppen, tydlig och tillmötesgående om någon tar sig modet att höra av sig om sina problem kring ätandet. Det finns en anledning.
Vilka kommer – för en del kan det göra stor skillnad vilka som kommer. Säger man att det bara är släkten eller tjejgänget och sen dimper någon granne eller brorsa upp, så kan det vara svårt att bearbeta. Bättre i så fall att bjuda in tjejgänget och lägga till att min nya granne kanske också tittar in. För det handlar om att kunna förbereda sig, att skapa förutsägbarhet.
2. Att tänka på som gäst eller förälder, respektive eller kompis till någon som inte är lika förtjust i stora tillställningar. Förbereda!
Vilka kommer – förbered på vilka som kommer. Är det nya människor ta reda på lite om dem. Kanske har ni träffat dem förut och kan tala om den gången, ni kanske till och med har foton. Eller det kanske finns på internet. Är det helt nya bekantskaper så kan värden eller värdinnan säkert berätta mera.
Vad ska vi äta – Meddela värden dina allergier eller matproblem. Ta med det som inte brukar finnas, till exempel glutenfritt bröd; godis eller bullar som inte har spår av nötter. Eller be att lite av köttet eller kycklingen inte hamnar i grytan utan kan serveras separat om du inte kan äta röror och grytor.
Var ska vi vara – idag finns det så mycket på internet. Kartor, hus i storstäderna finns på bild, du kan till och med promenera digitalt på gatan. Ska ni på lokal, restaurang eller liknande finns det garanterat information och bilder på nätet.
Hur länge – bestäm hur länge ni ska stanna med ett klockslag eller till exempel en timme efter att vi ätit upp. Har man svårt att hantera när man är många kan förutsägbarheten i hur länge man ska vara där, göra att man vågar gå dit eller klarar av det hela utan problem. Så har ni sagt kl 21.15 eller direkt efter vi har ätit, då är det så!
Klädsel – försök hitta några plagg som räknas som fina och är sköna. För tjejer finns det ganska mycket: bomullstajts, velourklänningar och fina skor utan klackar. Tänk på att det inte ska sitta åt, ha lappar som skaver, vara av rätt material (en del vill bara ha bomull, andra bara syntet…)… För killar finns det många mjuka, sköna svarta jeans eller chinos. På damavdelningen finns det ibland chinos liknande byxor med resår i midjan. Om storleken räcker till är de utmärkta även för killar och män! En skjorta kan vara rymlig, men kragen kanske är problem, man kan vara väldigt snygg i en T-shirt också. Men för många män och killar är det svårt när det krävs kavaj eller kostym.
Reträttplatser – bara vetskapen om att det finns en nödutgång, ett ställe att dra sig undan på kan förmå många att lyckas delta, ofta behöver den aldrig användas. Det kan vara att du lovar att komma och hämta när som helst om det blir för mycket, eller att det är OK att lämna när personen vill. Kanske se till att det finns en reträttplats, är man hemma hos sig är det ju enkelt, till exempel det egna rummet. Är man borta kanske det kan vara bilen, ett leksakstält eller bara dra sig undan med sin mobil eller musik en stund på något avskilt ställe…
Signaler – kom överens om ett tecken som betyder det ditt barn, maka eller vän kan behöva kommunicera. Jag behöver åka hem, prata med dig, nu är faktiskt klockan 21.15, eller bara ”nu pallar jag inte längre, jag menar allvar, jag måste härifrån”. Det är saker som kan vara tufft att behöva säga högt inför människor som inte förstår.
Ta bilen – då kommer du/ni till en trygg miljö snabbt. Kan du köra själv kommer du snabbt hem och kan lämna tillställningen precis då du vill.
3. Lite av varje
För en del kan det vara bra att få ännu mer information. Så om du vet det, eller någon ringer dig för att få veta mer till exempel vilka andra som kommer eller vad du tänker servera, så berätta. Säg inte vi får se, jag har inte bestämt mig än. Utan i så fall jag vet inte än, men jag kan väl slå dig en signal sen. Om du ändrar något i sista stund, berätta då det så snart du bestämt dig. och speciellt till de som behöver det…
Du vet säkert vilka i din omgivning som kan behöva det här lite extra stödet. Ring föräldern till det barnet, ring den vännen, be din respektive ringa sin faster.
Det kan vara så mycket enklare att till exempel se till att det finns mat som alla gillar än att halva sällskapet ska irritera sig på att ungen eller kollegan inte äter maten… Jag lovar att den familjen, eller personen, kämpar med matvanorna efter förmåga och inte behöver tips från gästerna och dig på festen! Det kanske är på just fester problemen uppstår på grund av allt annat som personen ska tampas med då….
Placera personer som behöver gå ifrån så att det stör minst, vid änden på ett bord, nära utgången, bredvid någon som respekterar och förstår.
Det handlar om att skapa trygghet för så många som möjligt genom struktur, förutsägbarhet, respekt för olikheter och tolerans. Självklart, men svårt!
För våra älskade ungars skull, ja allas, skull!
Reblogga detta på Prestationsprinsen och kommenterade:
Nu gäller det att rocka sockorna på riktigt. Att vi kommer ihåg att gilla olika är att försöka visa förtroende och förståelse för den där föräldern som inte sätter gränser (den kanske bara klokt väljer barnets utmaningar) eller den självupptagna kusinen (har social fobi och fastnar i sina specialintressen), borskämda systersonen som inte kan äta det som bjuds (allvarliga ätstörningar och har just kommit i gång med vissa rätter). Vi vet ingenting och det syns inte så tydligt som omatchade sockor.