Vi hoppas på oppositionen – nationell statistik och strukturerad uppföljning av skolfrånvaron!

Nu hoppas vi på oppositionen! Regeringen tar inte tag i det kanske enskilt viktigaste förslaget i betänkandet Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera. (Där vår rapport och arbete är refererat till ett 10-tal gånger) I alla fall inte i den lagrådsremiss de presenterat.

Nämligen krav på att systematiskt och proaktivt samla in statistik för att kunna följa upp, analysera och reagera på skolfrånvaron. Och att det görs på lokal och nationell nivå.

Problemet med regeringens förslag

Grundproblemet idag och i regeringens förslag är att olika nivåer ska höra av sig, reagera. Skolor ska anmäla till hemkommunen, skolor ska höra av sig till förvaltningen, mentorer ska höra av sig till elevhälsan, pedagoger ska höra av sig till mentor osv.  Men det finns inga riksgemensamma formkrav eller gränser. De kommuner som kommit en bit har satt upp egna sådana, vilket medför olika hos olika huvudmän och därmed inte jämförbara.

Det är obegripligt att regeringen inte föreslår nationell statistik över skolfrånvaron!

Detta funkar inte idag trots att det följer av lokala rutiner, skollag och styrdokument, så förslag av samma sort riskerar att bli slag i luften. Vi måste ha krav på systematisk uppföljning av neutral statistik för att inte frånvarande elever ska gå under radarn som idag! Ett proaktivt arbetssätt.

Många tycker som vi

Tilläggas bör att tunga remissinstanser som Skolinspektionen, Specialpedagogiska Skolmyndigheten, Barnombudsmannnen och en rad större och mindre kommuner var för nationell uppföljning i sina remissvar. Skolverket och Lärarförbundet är emot, deras röster väger tydligen tungt.

70 000 elever med en omfattande frånvaro

En SIFO-undersökning som utfördes på uppdrag av oss på Prestationsprinsen indikerar att det finns 70 000 elever i åk 4 till åk 9 som har en frånvaro över 10 procent, motsvarar en halvdag i veckan, av dem har ca 18 000 en frånvaro på 20 procent (Skolans tomma stolar – om frånvaron i grundskolan och hur kommuner och skolor arbetar med frågan)! Skolinspektionen (2016) får det bara till 20 000, men så mäter de bara ogiltig frånvaro och med, vad vi anser, tveksamma definitioner

Våra väl underbyggda argument

Vill påminna om en rad debattartiklar där vi försökt påverka regeringen att ta ett beslut om nationell statistik och uppföljning. Vi har skrivit bland annat tillsammans med Malin Gren Landell, regeringens utredare kring frånvaro och Inger Ashing, nationell samordnare för unga som varken arbetar eller studerar, Lena Höök, då Hållbarhetschef Skandia och Nima Sanandaji, tekn. dr., författare och debattör.

• Dagens Samhälle, april 2016, Alarmerande många elever borta från skolan, När Prestationsprinsen tillsammans med Skandias stiftelse Idéer för livet kom med våra alarmerande siffror.
• Svenska Dagbladet, april 2017, Staten bör ha bättre koll på frånvaron i skolan , för att ge remissinstanserna argument.
• Dagens Samhälle, augusti 2017, ”Frånvarande elever går under samhällets radar”, för att försöka påverka regeringen och riksdagen.
• Skolverkets svar på denna Bakom varje tom skolbänk en unik problematik, vilket är sant. Men vi upptäcker och uppmärksammar inte de frånvarande, så vi kan inte ta tag i den skolans, den pedagogens och den elevens unika problematik.
• Vår slutreplik, Frånvarande elever går under samhällets radar, där vi lyfter ett par exempel och forskning på hur viktigt det är att se skolfrånvaro som proaktivt arbete, inte ett arbete bara på individnivå.

Det finns många inlägg här på bloggen med goda och välunderbyggda argument, som vår rapport om frånvaron i grundskolan, om varför statistik över skolfrånvaron behövs och varför det behöv definitioner av skolfrånvaro med mera.

Som sagt, nu hoppas vi på oppositionen! För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull!

0 KOMMENTARER