Alla ska inte bara vara lika! Skolan klarar ju inte ens av att skilja på de superbegåvade och de som behöver stöd!
I Svenska Dagbladet idag skriver Maria Ludvigsson på ledarsidan om att superbegåvningar är inte likadana.
Det är en bra artikel som tar upp att skolan har svårt att dels stödja och släppa de begåvade vidare i sin utveckling och dels att vi inte ger stöd till de som behöver det på rätt sätt. Allt för att hålla ihop gruppen, ingen ska få sticka ut åt något håll…
Men en sak hon inte tar upp, det är att skolan tydligen (iaf enligt till exempel SvD:s egen serie om särbegåvningar och vissa prestationsprinsars erfarenheter…) inte kan skilja på en elev som är mycket begåvad och har lätt för sig och en elev som har svårt. Men båda lägger av när de inte får vad de behöver. Ger upp. Inser att skolan inte är för dem. Och det är den ju inte heller då.
Antipluggkultur, skolk, skolvägrare och hemmasittare talar vi om då. Har ni tänkt på att allt det beskriver eleven eller elevens beteende? Inte skolans roll? Inte skolans misslyckande…
Det pågår en blodbad och en vidrig slakt i skolan. Särbegåvade, särskilda eller kompetenta på andra plan är offer för rådande system.
Ska vi ta hänsyn till varje barns egenart måste skolan anpassa sig till barnen. Inte tvärtom.