Anpassningar, extra anpassningar, särskilt stöd, åtgärdsprogram, elevhälsoteam (EHT) och rektors utredningsansvar i skollagen

Vad gäller egentligen kring anpassningar, extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, vad är EHT och elevhälsan för något! Det är mycket att hålla reda på för skolpersonal och för föräldrar. Det här inlägget ska försöka reda ut lite kring det här. vara en sammanfattning för lärare och andra i skolan och inte minst lite av en intro till föräldrar som slängs i denna svåra värld utan att kunna terminologin och gången, men ändå ska värna sitt barns rätt till utbildning.

Med förändringarna i skollagen 1 juli 2014 är det förtydligat att ett stort ansvar ligger på såväl lärare att skapa en inkluderande undervisning genom att individualisera den (anpassa), som på rektor och andra att skapa förutsättningarna för detta.

Prestationsprinsens bil d på gången anpassningar

När inte anpassningarna i den ordinarie undervisningen räcker till, när det befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen enligt skollagens kapitel 3.

Extra anpassningar är mindre stödinsatser som kan genomföras av lärare och övrig skolpersonal inom den ordinarie undervisningen. Det kan enligt Skolverket vara bland annat ledning i att förstå texter, förklaringar av ett ämnesområde på ett annat sätt eller färdighetsträning inom ramen för den ordinarie undervisningen, exempelvis lästräning. Till extra anpassningar hör även enstaka specialpedagogiska insatser. Det kan vara en speciallärare som under en kort tid, till exempel två månader, arbetar tillsammans med eleven. De behövs inget formellt beslut och behöver inte dokumenteras i åtgärdsprogram. Men det kan vara klokt att dokumentera så det inte blir personberoende tycker jag.

Men om det trots extra anpassningar kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Det kan även vara andra svårigheter i skolsituationen. Det har Skolinspektionen fastslagit kan vara till exempel omfattande frånvaro. Såväl lärare, annan skolpersonal, vårdnadshavare eller eleven själv kan anmäla till rektorn. Om det finns skäl att tro att extra anpassningar inte skulle vara tillräckliga, så kan särskilt stöd uttredas direkt utan att extra anpassningar sätts in. Men då bör ju det framgå varför i den pedagogiska utredningen tänker jag.

Särskilt stöd är enligt Skolverket av mer ingripande karaktär som normalt inte är möjliga att genomföra för lärare och övrig skolpersonal inom ramen för den ordinarie undervisningen. Det är omfattning eller varaktighet, eller båda som är skilladen mot extra anpassningar. Det kan vara  ett specifikt stödbehov i ett eller flera ämnen eller mer regelbundna specialpedagogiska insatser under längre tid.

Det är rektorn som ska se till att behovet av särskilt stöd skyndsamt utreds. Samråd med elevhälsan ska ske om det inte är uppenbart obehövligt.

Tidigare fanns det något som hette elevvårdskonferens EVK där bland annat den här sortens frågor behandlades, till dessa bjöd man ibland in berörd elev och vårdnadshavare. Termen finns inte längre, men används fortfarande ibland av skolor då de kallar till den här sortens möten. Nu talar man mer om EHT, elevhälsoteamet på skolan.

Och när en elev ska få särskilt stöd så ska ett åtgärdsprogram utarbetas. Där ska det enligt skollagen framgå

  • behovet av särskilt stöd
  • hur det ska tillgodoses
  • när det ska följas upp och utvärderas och vem som är ansvarig

Jag tycker det är några saker som är viktiga för att det ska bli ett användbart dokument:

  1. Kom ihåg att skolsituationen är problemet, inte eleven.
  2. Utgå från elevens styrkor och bygg på dem t.ex. låt eleven arbeta kring ett ämne den gillar och kan: hundar, manga, LoL, motorer, Korea…
  3. Skilj på behovet och hur det ska tillgodoses, det vill säga lösningen. Undervisning i särskild grupp är inget behov, det är en lösning. Talböcker är inte ett behov, det är en lösning. Mer om detta kommer i ett annat inlägg.
  4. Ta gärna med frågeorden när, var, av vem och ansvarig även när det särskilda stödet beskrivs (hur).
  5. Gör dokumentationen enkel och lättfattlig, skriv i punktform, gör tabeller, använd underrubriker. Det här ska inte samla damm. Det ska användas.
  6. Mer tips i ett tidigare inlägg

Det är viktigt för bästa resultat och det står i Skollagen att eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att vara med när åtgärdsprogramet utarbetas. Om det behövs åtgärdsprogram eller inte beslutas av rektorn, det beslutet kan delegeras, men inte om det innebär att särskilt stöd ska ges i en annan elevgrupp eller enskilt eller i form av anpassad studiegång.

Och beslutet om åtgärdsprogram kan överklagas av elev (över 16 år) eller vårdnadshavare till Skolväsendets överklagandenämnd. Om eleven har två vårdnadshavare måste båda vilja överklaga.

Du kan läsa mer här och det är också mina källor till det här inlägget:

 

PrestationsprinsenTerminskurs om
Problematisk frånvaro och hemmasittare

start 23 februari 2017

Kurs och nätverk, gästföreläsare, diskussioner,
övningar, allt kopplat till era utmaningar.
Prisvärt och med en kursledare
som brinner för frågan.
Info och anmälan.

5 KOMMENTARER

5 svar till “Anpassningar, extra anpassningar, särskilt stöd, åtgärdsprogram, elevhälsoteam (EHT) och rektors utredningsansvar i skollagen”

  1. ses1549 skriver:

    Hej! Vi diskuterar olika åtgärder. Ibland kan steg 1 vara att föräldrarna ska se till att eleven kommer till skolan. Får det stå i åtgärdsprogrammet när inte skolan har ansvaret? Var skriver man det annars?

    • Det finns ju ingen regel vad som får stå och inte stå i åtgärdsprogrammen. Däremot vad som måste finnas med. Åtgärdsprogrammet är ett dokument som skolan har ansvar för, ska hjälpa skolan att ordna en bättre fungerande skolgång för eleven i fråga. Och skolan kan ju inte ta anvar för att anpassa eller förändra föräldrarnas agerande. Om man tänker rent juridiskt och teoretiskt.

      Däremot är jag mycket för fungerande dokumentation. Då blir inte det pappersarbete ovanpå undervisningen utan ett hjälpmedel i undervisningen. Därför säger jag att när åtgärden ska beskrivas ska den
      1) vara en tydlig lösning på det behov den ska uppfylla och
      2) svara på så många frågeord som möjligt (när, var , hur, vilka, varför…)

      Att eleven inte kommer till skolan är ju inte ett behov som ska lösas. Det är en beskrivning av problemet. Den pedagogiska kartläggningen och utredningen ska ju ha tagit reda på vilka behov som inte tillgodoses och därför orsakar skolfrånvaron eller oviljan att gå till skolan.Det är de behoven som åtgärderna ska lösa.

      Ett behov kan vara att stöd vid övergångar (som då ska specificeras) till exempel att gå in i skolan eller på skolgården. Då kan ju en åtgärd vara att eleven får komma tidigt (sätt klockslaget) innan det blir stökigt i korridorerna, att NN från skolan möter upp och det finns en plan (kommunicerad) hur skoldagen ska starta. I en sådan åtgård skulle man kunna komma överens om att vårdnadshavarna ska följa eleven till skolgrinden där NN möter upp och tar över. Om de har möjlighet.

      Så tolkar jag det.

  2. Reblogga detta på Prestationsprinsen och kommenterade:

    Föreläser just nu för många föräldrar om när skolan inte fungerar för våra älskade ungar. Vi kommer förstås in på det här med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Det är ledsamt att höra hur illa det verkar fungera för många. Uppföljning verkar vara undantag, när det inte fungerar som tänkt verkar det ofta ”glömmas” snarare än att revideras. Och många har skolor som har stora problem med deras barn, ändå finns inget dokumenterat. Beslut bara inte tas… Kom ihåg att även beslut att inte sätta in särskilt stöd är ett beslut som ska dokumenteras!

  3. Fredrik Hollsten skriver:

    Tack gär intressant läsning. Funderar på gällande extra anpassningar om inte de ska dokumenteras i elevernas IUPer?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *