Är barn i skolan?

Är barn i skolan? Nja! Mer än 160 000* av drygt en miljon grundskoleelever är inte i skolan som de skulle behöva för att utvecklas mot skolans mål och öka chanserna för ett gott liv här och nu, samt i framtiden. Vi har skolplikt, alla barn har rätt till utbildning. Skrämmande många barn är inte i skolan.

Skolverket kom nyligen med en Nationell kartläggning av elevfrånvaron i grundskolan och gymnasiet. Som en följd, skrev vi om vad som är bra i förhållande till tidigare kartläggningar i ett tidigare inlägg. Dessutom, vår Aggie skrev en artikel i tidskriften Kvartal angående kartläggningen. Vi tittar på siffrorna för grundskolan i detta inlägg.

Hur ska man mäta skolfrånvaro

Skolverket redovisar tyvärr bara omfattningen av skolfrånvaron i olika omfattningar per årskurs för pandemihösten 2020. Som en följd kan vi endast se en omfattning (15 procent) är redovisad för 2019. Det är synd. Det mer intressant att se hur skolfrånvaron ser ut ett vanligt år. Det säger också mer på lång sikt.

Skolmyndigheterna har i tidigare rapporter. för det första, haft på fokus på långvarig 100-procentig frånvaro. För det andra, har man kallat resten ströfrånvaro. Ord spelar roll, ströfrånvaro låter som lite utspridd frånvaro, kan ge intryck att det inte är så farligt. Fram för allt, frånvaro blir problematisk, får effekter på resultat och mående, långt innan eleven inte alls kommer till skolan. Följaktligen är det är ingen större skillnad att vara borta mer än hälften eller all skoltid. Frånvaron är redovisad i flera intervall per årskurs i aktuell kartläggning , det är bra. Men det är gjort bara för pandemihösten 2020**, trots att samma frågor är ställda för båda terminerna.

Skolfrånvaron ett vanligt år

Ungefär en av sju elever har en total frånvaro på minst 15 procent under hösten 2019.
13 000 elever är borta mer än halva skoltiden. Vi vet inte hur många som är så kallade hemmasittare eller med långvarig frånvaro.

• En av sju motsvarar knappt 160 000 av 1 miljon elever i grundskolan*.
• 15 procent frånvaro motsvarar nästan en hel dag per vecka.
• 13 000 elever är borta mer än halva skoltiden, de flesta, 8000 av dem, går i högstadiet (8000).
• Skolfrånvaron ökar för varje årskurs och ökar markant i högstadiet och allra mest i årskurs 8 och 9.

Några funderingar och slutsatser efter att ha lästrapporten

• 160 000 elever är en underskattning! Hur många är det då? 200 000? Skolverket skriver ”mycket tyder på att de siffror som rapporterats in av huvudmännen är en underskattning av elevers faktiska frånvaro”[!]. Det finns flera anledningar till mörkertalet, det ska vi ta upp i ett kommande inlägg.
• Den ogiltiga frånvaron är inte problemet. Ca 4 procent av eleverna har varit ogiltigt frånvarande, majoriteten av dessa elever har haft en frånvaro mellan 5 och 14 procent. De ingår alltså inte ens i den frånvaro som är redovisad ovan (över 15 procents frånvaro). Lite tråkigt att Skolverket och Skolinspektionen inte tagit till sig forskning och beprövad erfarenhet förrän i år. Tidigare har de enbart undersökt ogiltig frånvaro. Vi som beklagat och ifrågasätt tidigare kartläggningar har alltså haft minst sagt en poäng.
• 15 procent är internationellt sett en hög nivå att mäta från. Det är ett stort framsteg att Skolverket undersökt total frånvaro, dvs. både giltig och ogiltig frånvaro. Men 15 procent är en högre nivå än flera andra länder mäter från, till exempel Danmark, England och USA. Forskning visar att redan vid 10 procents skolfrånvaro kan det uppstå negativa konsekvenser. Så kan vi hoppas att skolmyndigheterna väljer 10 procent nästa gång så vi får internationellt jämförbara siffror?
• Vi ligger dåligt till internationellt. Vi har en högre frånvaro än länderna ovan.

Är barn i skolan?

Är barn i skolan? Både ja och nej, så klart. Det är helt klart väldigt många som inte är i skolan. Och som ni trogna läsare vet finns det många olika anledningar till och typer av skolfrånvaro. De kräver många olika insatser.

Det är dags att vi sätter frånvaron relation till skolors resultat. Flera andra länder gör det, men inte Sverige. Regering och skolmyndigheter ser det som ett individproblem, inte ett systemfel. 160 000 ungar som inte är i den obligatoriska skolan måste väl vara ett systemfel?

Vi måste tro på att elever lär sig mer om de är i skolan, annars kan vi skrota skolplikten omedelbart. Ja, det kanske är en del i den debatt vi borde ha! Vi måste prata skolfrånvaro, för våra älskade ungars skull, ja, för allas skull!

Köp boken Prestationsprinsen

Köp boken Prestationsprinsen. 41 små berättelser, kan läsas i vilken ordning som helst. Åtta kategorier t.ex. Övermäktigt, Nära & kära, Skolfrånvaro & hemmasittare. Perfekt till dig! Eller julklapp till personalen, mormor, rektorn, brorsan som inte fattar, syrran som kämpar, körledaren, Soc tanten …

Noter

* 160 000 är vår estimering baserat på uppgifter i Skolverkets kartläggning. På sid. 3 i Skolverkets rapport: ”2019…var det ungefär en av sju elever som haft en total frånvaro på över 15 procent i grundskolan…” 1/7= 14,3 procent, av 1 097 180 elever i grundskolan läsåret 20/21= 156 897 elever.

Antal elever i grundskolan har vi hämtat från Skolverkets tabell Grundskolan – Elevstatistik och Tabell Grundsärskolan – statistik hämtad 2021-10-05.

** Nedan redovisas Skolverkets tabell från kartläggning avseende hösten 2020. Då var frånvaron mycket omfattande på grund av Covid-pandemin. Motsvarande detaljerad tabell finns inte för 2019. Det är olyckligt, eftersom den kan ses som en termin under normala förhållanden. Vår gissning är att skolor och huvudmän helt enkelt inte kan ta fram frånvarostatistik så långt bak i tiden.

0 KOMMENTARER