Tio tips för en bra skolavslutning för alla. Det är dags för avslutning och sommarlov. Så här kommer tio tips om hur en avslutning kan bli mer tillgänglig och inkluderande. Barnen och ungdomarna ser slutet på terminen. Å ena sidan är de här veckorna greppbara, många kan se dem framför sig. Fast å andra sidan inte alls greppbara, eller hanterbara för alla. Det händer så mycket i slutet på terminer, massa roliga utflykter, temadagar, match mot lärarna, prov, avslutning med mera. Därför blir det här för mycket för många elever. Det gäller inte bara elever med ADHD, Aspergers, eller släng av, utan alla mår bra av tydlighet, för en del är det avgörande. Det vill säga inte minst alla som ”bara” är stressade, kanske på grund av övermäktig skolsituation eller livssituation.

Det här inlägget presenterar vi i ungefär samma form inför varje terminsslut. För det behövs! Vi glömmer så lätt bort och planerar för genomsnittseleven, som knappt finns…

Tio tips för en bra skolavslutning för alla

1. Förutsägbarhet

Givetvis ska all information om avslutningen ut i god tid. Gärna med bilder på där ni ska hålla till, skolans aula, skolgården, kyrkan eller vad det nu är. Länka, eller om ni var där förra året finns det säkert foton.

2. Klarspråk och användbar information

I all information som går ut, se till att få med svar på alla frågeorden. De går kanske lite i varandra, men det är bara bra. Då får vi med det vi glömt på ett ställe på ett annat:

När – datum, när man går/åker dit (om gemensamt), när börjar det, hålltider under dagen och när det slutar.

Vad händer – programmet med tider, eventuell samling innan, med mera.

Vem/vilka – vilka talar och uppträder, vilka sitter med vem, med vilken lärare, med vem går/åker de dit med…

Hur – åker vi dit, hur åker vi hem, förväntas alla göra något (sjunga, bilda ringar, gå fram och hämta diplom….

Varför – för att fira att alla kämpat väl under terminen och nu är det lov!

Vad händer sen – är det slut, går vi tillbaka till skolan eller vad ska hända?

3. Hjälp att få koll

Det behövs lite extra information för en del ungar, länkar, bilder, video, ljudfil. Och det är inte bara för oroliga. Så klart att de behöver mycket detaljer för att inget överraskande ska hända. Dessutom, även överaktiva vill veta, till exempel hur länge de ska bita ihop utan att studsa, peta på någon eller helt enkelt börja springa runt. Samma sak med de som har koncentrationssvårigheter. Eller diabetes, för att veta om lunchen är annan tid.

4. Begränsa intryck

Andra behöver hjälp att skärma av. Kan er klass få sitta längst bak, stå i ena änden av skolgården, sitta längst ut på raden, ja, det bäst är väl att fråga eleven vad som skulle underlätta. Att ha svårt att sortera information är svårt för många, högsensitiva, de på ”spektrumet” dvs. med adhd eller annat AST och många fler!

5. Reträttplats, att få dra sig undan

Några behöver veta att det finns en nödlösning eller en reträttplats om det blir övermäktigt. Eller astman kommer! Vem säger de till, vart går de, ska de sätta på musik i sin mobil eller börja spela ett spel eller bara blunda eller gå där ifrån…

En bra skolavslutning för alla
 

6. Ta hjälp av experterna

Inkludera familjen, föräldrar/vårdnadshavare, de vet mycket om sina barns behov. Hur gör de när de ska på utflykt, bort på middag eller semester. Bjud in dem till samtal eller varför inte till avslutningen om det underlättar för vår elev!

7. Alternativ avslutning

Några kommer inte att komma på avslutningen. De tycker det är för rörigt, för långsamt, för mycket intryck eller att det inte är något att fira… Vi vet nog om vi har en sådan elev. Kan vår sista lektion med eleverna och den eleven göras till något extra? Som en liten mini-avslutning så att även den här eleven får ett avslut på terminen och en start på julen? Bjuda på saft och pepparkaka? Se på film? Eller bara skriva stort att det är sista lektionen och önska alla ett underbart lov och god jul, för en del vill bara att allt ska vara som vanligt…

8. Elever med omfattande frånvaro och hemmasittande elever

Vi behöver använda all vår fantasi och kreativitet (och ta hjälp!) för att locka en elev som har långvarig eller problematisk skolfrånvaro till någon form av avslutning. Att bara komma och fika kanske, för att tala om och visa att han eller hon hör hemma i skolan och är saknad. Kanske terminen kan sluta med att ni planerar för en bra start nästa termin. Eller åk hem med en hälsning från dig, favoritläraren, kamraterna. För vissa kanske ett besök av några favvo-lärare och kompisar kan vara aktuellt. Tala med eleven, förmodligen bäst i text, eller kanske ta med eleven via video på ”avslutningen”? Går inte det tala med föräldrarna. En bra skolavslutning för alla. För alla vill och behöver avsluta terminen med att lyckas, en positiv känsla och något att komma tillbaka till!

Och sist, men inte minst inför skolavslutningen!

9. Viktigast att talar med den det berör – eleven

Tala med eleven! Med respekt och tillit. Låt oss tänka till och gå alla till mötes, funktionsnedsättningar eller inte! . Och vi får tänka på att tala med varandra kan man göra på många sätt, videosamtal eller chatt till exempel. Faktiskt även genom en stängd dörr!

10. Släpp prestigen, ge lite extra

Det är dömt att misslyckas. Det blir inte en inkluderande och tillgänglig skolavslutning om vi funderar mycket på om vad som verkligen är vårt ansvar som lärare, mentor, rektor, elevassistent. Det är viktigt med ritualer. De hjälper oss att gå vidare och avsluta. Därför är det viktigt att många, alla, elever får någon form av skolavslutning. Terminen är slut. Lovet börjar

Tio tips för en bra skolavslutning för alla. Hoppas dess tips om hur en avslutning kan bli mer tillgänglig och inkluderande kan komma till nytta, för personal, vårdnadshavare och inte minst: För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull!

Kurs om problematisk skolfrånvaro

Häng på vår digitala kurs för yrkesverksamma i höst. Fyra eftermiddagar, mycket diskussion, kunnig kursledare, tid för erfarenhetsutbyte och inte minst grundat i forskning och många års erfarenhet. Bygger på PRINS-modellen som kan användas som komplement till befintliga arbetssätt eller fristående.

Mer info och anmälan.

Om ungar som inte gör som vi vill och hoppas!

De populära små berättelserna om Prestationsprinsen finns som bok. Det handlar om just Prestationsprinsen som vill väl, men det blir fel. Eller vi vuxna tycker det är fel, ”problembeteende”. Om ungar som tänker, känner och gör annorlunda. Läs mer och beställ här eller i boknäthandeln. Eller kanske låna på ditt bibliotek.

Att bli arg eller inte som förälder och barn. Hela familjen samlad, alla glada, solen skiner… Eller? Händer det blir lite upprör ibland. Är det OK att bli arg eller inte. Ja, vi talar mycket om lågafffektivt bemötande. Om att lugn skapar lugn.

Men ibland händer det. Situationen blir övermäktig. Det kan hända både stor och liten.

Får man bli arg på sitt barn som förälder? Många av oss känner oss nog ganska misslyckade när vi inte lyckas hålla lugnet, Men behöver det vara så fel? Kanske kan vara ganska OK, kanske till och med nyttigt att inte ha en förälder som är helt olik resten av befolkningen? För folk blir arga! Det funderar vi lite på i inlägget om just detta med arg förälder.

Ungar är så olika. När situationen blir övermäktig kan det blir arga. Men en del reagerar helt annorlunda, blir tysta , sluter sig eller drar!  Så vi funderade lite i det här inlägget om hur det kan ta sig uttryck när barn och unga hamnar i övermäktiga situationer. Du kan också läsa om barns (2-12 år) utbrott på 1177. Då kan man behöva hjälpa till eller helst redan ha förberett en reträttplats, som vi förstås har ett inlägg om!

Och till sist, i det här inlägget skrev vi en gång om att det är ganska naturligt att bli arg, när man egentligen bara är så in i hjärteroten ledsen och orken inte finns.

Lite funderingar kring att tappa humöret. Kanske händer hemma hos er ibland så här i maj, när de flesta av oss lätt får overload över allt som ska göras nu, vara klart och planeras inför sommaren. Eller tar vi det kanske lite lugnare i år ”tack vare” Coronan. Hur har ni det egentligen kära följare?

Att bli arg eller inte som förälder och barn, vi bara undrar lite hur ni har det och hur ni tänker, för våra älskade ungars skull, ja, för allas skull!

Fler får det bra med flexibel påskmat. Högtider och mat kan vara jobbigt. Det finns många som har svårt med eller idéer kring maten. Ätstörningar kanske, eller bara lindrigare problem. En del är allergiska. Andra på diet pga. sjukdom eller övervikt. Några har ideologiska motiv till att de bara äter vissa saker. Finns mer här på bloggen, om mat och matproblem. Vi accepterar glatt en vegetarians önskningar, men tycker någon som inte äter inlagd sill eller grytor är pjåskig… fast skälen till det senare kan vara väl så goda.

Men idag tänkte vi bara påminna om en sak. Påsk, då samlar vi normalt släkt och vänner för att ha det trevligt och umgås, men nu pga. Corona umgås vi i det lilla. Hur många vi än är som ses så är det inte inte rätt dag att ”uppfostra” dina bordsgrannar att lära sig äta allt, vare sig det är ditt barn, partner eller vem du nu bor med och firar med. Det är sällan möjligt att förena med just ha det trevligt och umgås. Annars brukar vi skriva grannen, sonen, barnbarnet, svärdottern, väninnan, kollegan…

Men det kan uppstå konflikter i det lilla också.

Fler får det bra med flexibel påskmat

Vi kan välja våra konflikter. Bjud istället på det vi vet att de gillar! Inför läckert röd ketchup, nystekt falukorv, ångande pasta, mild ost, knaprigt bacon och kanske en liten form lasagne med mycket ost! Gurka, morötter och sallad för sig, inte blandat. Den som vill kan blanda. Eller om någon har svårt för kött, se till att ha något mer än gravad lax och sill. Ett par bitar ugnsstekt röding kanske. Något smaskigt vegetariskt.

Tycker vi att det är svårt, kan vi be den som är allergisk, vegan eller inte kan äta allt att föreslå vad den vill ha som påskmat! När inte Corona härjar kan man be dem ta med det den vill äta till buffén!

Vi kan göra vår påskbjudning till något skoj, trevligt och lätthanterligt för alla, våra gäster och oss själva. Om alla äter blir de gladare, om alla tar och njuter av vår mat blir vi gladare (även om inte alla äter av sillen du lagt in eller dina äggfinesser). Lita på att föräldrar kämpar med sina barns matproblem i vardagen. Lita på att den som inte äter allt kämpar med sina matproblem. Tro på att det finns en välgrundad anledning till att någon inte ens vill smaka, vi kanske inte har med anledningen att göra!

Inflexibla ungar – durå?

Vi klagar ofta på våra ungar att de inte ens vill smaka. Hamburgare à la Påsk eller ketchup till äggen kanske är värt att prova? Eller är du för pjåskig för att prova nya grejer? Var lite flexibel. För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull!

 

Fem tips för att kartlägga skolfrånvaro. Vi hör ofta skolan konstatera: Vi kan inte göra något så länge eleven inte kommer hit… Joho då!  För vi måste förstå varför eleven inte kommer. Och ansvar att göra något åt det. Här är lite tips om hur man kan komma vidare.

Det brister ofta i frånvaroutredningarna

En av många anledningar till att frånvaron är så omfattande kan vara att vi inte gör ordentliga frånvaroutredningar. Det märker vi i vårt arbete, det framkommer i Skolinspektionens rapporter om frånvaro från 2016 och i betänkandet Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera. som regeringens särskilda utredare överlämnade i januari 2017. Skolan sätter in insatser som vi tror på, hoppas eller brukar göra.

Om ni vill komma ifrån det och bli bättre tipsar vi om våra workshops/kursdagar,  konferens, seminarieserie mm, mer info här. Men nu fem tips för att kartlägga skolfrånvaro.

Delarna i en utredning av frånvaro

För det första är det viktigt att förstå, att när vi gör en utredning av upprepad eller längre frånvaro (som det står i lagen) så är kartläggning bara en del. Kartlägga är att hitta det som fungerar och inte fungerar när, hur och med vilka mm. Kartläggningen lägger grunden för en analys, varför fungerar det inte, hur kan vi lösa det som brister eller är problem. Det är här det så ofta brister. Vi sätter in övergripande insatser som extraresurs, ta bort lektioner, gå ifrån, liten grupp, mm. utan att säkerställa att det verkligen löser de  problem och brister som finns i lärmiljön, hos eleven och kanske familjen. Kartläggningen ska koppla till analysen, som ska koppla insatserna till behov och problem! Men nu tar vi fem tips för att kartlägga skolfrånvaro.

När vi stöttar skolor och huvudmän i sitt arbete med skolfrånvaro så talar vi om en mindre kartläggning och analys i samband med bedömningen om den omfattande frånvaron ska betraktas som problematisk eller inte. Dvs om den ska hanteras i verksamhetens rutin för skolfrånvaro eller inte. Man tittar egentligen på samma saker och ur samma aspekter i en frånvaroutredning i skollagens mening. Men då gör vi en djupare kartläggning, en mer omfattande analys och framförallt nu ska analysen leda till relevant insatser med identifierade mål.

Fem tips för att kartlägga skolfrånvaro

1. Sätt frånvaro på agendan inom allt elevhälsoarbetet

Låt varje erfarenhet utveckla ert arbete till att nå fler. Alla möten som rör elever, medarbetarsamtal, APT, föräldramöten, utvecklingssamtal. Frånvaro/närvaro ska alltid vara med på agendan. Då kommer vi att identifiera potentiell problematisk frånvaro snabbare och alla kommer bli mer medvetna om frånvaron.

Det gäller att ha arbetat fram tydliga instruktioner och krav på rapportering av frånvaro. Alla ska rapportera frånvaro. Följ upp de lärare som inte gör det, vad har de för problem, vad är det de inte förstår, behöver de hjälp…. Bestäm hur ni gör vid anpassad studiegång, schemabrytande aktiviteter, sen ankomst med mera. Annars stämmer inte frånvarosiffrorna.

2. Identifiera och analysera omfattningen av skolfrånvaro

Följ upp och kartlägg/analysera på en övergripande nivå¨all frånvaro över en viss procentsats eller antal tillfällen. för att se om det kan handla om problematisk skolfrånvaro. Den är också problematisk om eleven har uppenbara svårigheter eller oro och ångest över att gå till skolan, då finns stor risk att den kommer att öka eller till och med bli total. Andra exempel är om den beror på kränkande behandling i skolan eller problem associerade med individen och hemförhållandena.

Det är viktigt att ta med sig in i kartläggningen vilken omfattning av skolfrånvaro som är aktuell.

  • Är det 10 -15 % och bedöms vara i riskzonen för problematisk skolfrånvaro, eller är det 10 -15 % som är fördelade på ett sådant sätt att det uppenbart är problematisk skolfrånvaro t.ex. om all frånvaro är i ett visst ämne. Det vi kallar grön frånvaro.
  • Om frånvaron är över 15 % så ska vi så gott som alltid betrakta det som problematisk skolfrånvaro. Eleven har då varit borta i snitt större delen av en dag i veckan eller nästa en hel vecka i månaden. Det får konsekvenser för alla elever. Det vi kallar gul frånvaro.
  • Om eleven är frånvarande över 20 % är det mycket allvarligt och det spelar ingen roll om det är 23 % eller 95 %. Då behöver omfattande insatser sättas in och det snabbt! Det vi kallar röd frånvaro.

Försök se mönster, trendbrott, ovanligheter…

3. Kartlägg typ av frånvaro

Forskningen lyfter i huvudsak fram fyra typer av skolfrånvaro. Man kan ha dess i bakhuvudet redan då man identifierar om risk för problematisk skolfrånvaro. Går man vidare till att kartlägga frånvaron måste vi alltid bedöma vilka typer av skolfrånvaro som är aktuella. Det är sällan bara en av typerna.

    • Skolexkludering – några exempel kan vara att skolan inte har en tillgänglig lärmiljö, den sätter inte in extra anpassningar eller särskilt stöd, den gör inte tillräckligt för att minska frånvaro, låser vid sen ankomst utan att erbjuda en annan lösning, föreslår elever att vara hemma vid vissa tillfällen.
    • Skolvägran – innefattar det vi i Sverige kallar hemmasittare. Det är elever som vill gå i skolan, men inte förmår. Föräldrarna är insatta och inser, vill och försöker få sitt barn till skolan. Ofta förknippat med oro och ångest.
    • Skolk – eleven gör annat än är i skolan, drar på stan, hänger på skolgården, café, ibland kopplat till asocialt beteende och så gott som alltid försöker eleven dölja frånvaron för föräldrar och skolpersonal.
    • Föräldraunderstödd frånvaro – föräldrar som kanske vill ha sällskap i sin sjukskrivning eller arbetslöshet, som inte förstår vikten av närvaro och låter barnet vara hemma för lättvindigt, vi ser också exempel på att en del föräldrar vill VAB:a hellre än ta karensdag och sjukpenning.Här tycker vi att det saknasVi på Prestationsprinsen ser även ofta dessa två typer, som inte självklart faller under någon av de fyra ovan.
    • Sjukdom, en långvarig eller upprepad frånvaro är problematisk och behöver hanteras, och eleven är borta mycket eller länge behöver vi ha en plan för hur vi kan ge eleven undervisning under tiden eller hur eleven ska stöttas i att komma ikapp.
    • Anhörigstöd, vi menar att elever som är hemma för att stödja en familjemedlem inte alltid kan betraktas som föräldraunderstödd frånvaro. Många elever är frånvarande för att hjälpa och stötta anhöriga pga. deras funktionshinder, missbruk, psykiska ohälsa, hjälpa till att tolka, skydda syskon mm.

4 Kartlägg varför eleven är frånvarande med ett brett perspektiv

Det gäller att vi inte fastnar i individens problem och brister, de är vad de är. Det är vi i skolan som ska kompensera och bemöta. Vi brukar använda dessa områden och tänka noga på att inte en punkt får onödigt stor plats. Vi tittar främst på riskfaktorer, men också på skyddsfaktorer inom samma områden.

    • Individens egenskaper,behov och problem
    • Familjesituationen
    • Lärmiljön: den pedagogiska, sociala och fysiska
    • Fritiden och elevens kultur och sammanhang
    • Kartlägg även vilka skyddsfaktorer som finns hos och kring eleven

5. Tala med eleven

Det går inte att prata med henne eller honom, hör vi ofta. Men vi vill uppmana er att inte ge upp! Tala med den stängda dörren, skicka meddelandena fast ni inte får svar, de läser ofta och kanske testar om vi går att lita på er. Står vi kvar eller ger upp? Vi kan chatta, ha videosamtal (där båda eller bara vi från skolan syns), vi kan gå genom föräldrarna. Vi kan vara flexibla i tid och rum. Ses på Donken, gå med hunden, kväll eller morgon, cykla en runda, sitta på en bänk. Vi kan i stället för öppna frågor använda samtalskort, skattningar och skalor.  Ta hjälp av kurator och skolsköterskan som är vana vid svåra samtal. BRIS har tagit fram bra material för att samtala med barn.

Handlingsplan för ökad närvaro

Fem tips för att kartlägga skolfrånvaro, först när vi följt tipsen och kartlagt frånvaron, kan vi gå vidare och göra en djupare analys och sen ta fram vilka insatser som behövs för att möta behov och brister hos elev & familj, samt i skolan. Efter det är det viktigt att upprätta en handlingsplan för ökad närvaro. Det är inte samma sak som ett åtgärdsprogram, men så gott som alltid ska även ett sådant tas fram.

Vi kommer att ta fram fler inlägg närmsta veckorna som kompletterar detta, om att tidigt identifiera skolfrånvaro , några tankar om analysen och vad en handlingsplan ska innehålla.

Vi har alla ett ansvar att bryta skolfrånvaron!

2016 konstaterade vi i vår rapport Skolans tomma stolar att 70 000 elever i svenska grundskolan (åk4 – åk9) har en  frånvaro över 10 procent. Av dem har ca 18 000 en frånvaro över 20 procent. De indikerar den TNS Sifo undersökning vi lät göra 2016 med stöd av Stiftelsen Idéer för livet. Även om undersökningen är statistiskt säkerställd, så visar den också att man kan befara att kommunerna inte har full koll på de här siffrorna. För om 99 procent av kommunerna och skolorna svarar att de följer upp problematisk skolfrånvaro, men 70 000 elever har stor frånvaro. Säkerligen runt 100 000 elever om vi tar med lågstadiet och gymnasiet. Då är det något som inte fungerar! Kan vi försöka få till det här? För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull.

Julen varade till påska,… Vi tog en paus med bloggen och sociala medier över jul. Det blev som i sången, att julen varade till påska. Fast det var inte riktigt sant, för vi har puttrat på en aning i sociala medier. Men nu är vi tillbaka!

En av anledningarna är att vi haft mycket på gång. Förutom mindre uppdrag har vi två större och mycket intressanta uppdrag.

Arbete med skolhuvudman

Vi hjälper en kommun att se över hela skolfrånvaro-arbetet, på en nivå vi alltid arbetat för, men inte tidigare mer fått arbeta med olika delar. Vi har dialog med politikerna i nämnderna, förvaltningarna centralt och skolorna. Det är en fantastisk resa och vi har vår Aggie som konsult i uppdraget. Hon arbetar som expertstöd och processledare.

Ny yrkeshögskoleutbildning

Vårt andra större updprag är att Aggie har varit ansvarig för att ta fram en ny yrkeshögskoleutbildning för extraresurser i skolan för Värmdös vuxenutbildning. Arbetet har pågått i flera år och i januari blev den beviljad av Myndigheten för yrkeshögskolan, MYH. Så nu är arbetet i full fart för att realisera utbildngen så den ska gå i gång i augusti.

INSA

Ett annat roligt, men mindre uppdrag är att vi har Aggie med och bygger upp kommunikationsstrategi och planering för INSA, International Network for School Attendance. Det internationella nätverket har funnits i två år och gjort fantastiskt mycket bra med få ideella krafter inom främst forskarvärlden. Nu är det dags att växla upp och förutom ett mer professionellt kommunikationsarbete har Aggie även varit delaktig i att identifiera nödvändiga utvecklingsområden för att INSA ska vara och bli den centrala internationella aktör som vi vill inom skolfrånvaro och skolnärvaro. Det är ett häftigt projekt. Som Aggie säger ”Jag är så stolt och glad över att få vara delaktig och med på den här resan!”.

Nu hoppas vi att vi ses lite oftare här på bloggen framöver!

Jullov! 11 tips för bättre fungerande jul och lov. Det är lätt att halka ur rutinerna då det är lov. De yngre barnen har kanske fritids eller går kvar på dagis, men allt skakas om. Det blir någon extra dag ledigt. Mörkret och kanske rusket, tär på orken. Några har snö och kallt, som kanske gör livet en aning ljusare, eller bara kallare.

Hitta en fungerande struktur på lovet

Rutiner är ett bra sätt att få in struktur och förutsägbarhet. Och det gäller att hålla kvar i dem även på lovet. Då vet prestationsprinsar vad som ska hända så strukturen och förutsägbarheten kommer gratis. Dessutom blir rutinen en vana så det blir inte så mycket tjafs om det är något mindre skoj, som att duscha eller plocka i ordning på rummet.

Det är extra viktigt så här på lov och semester. Att hålla kvar eller hitta vanor som får vardagen att fungera på ett bra eller någorlunda bra eller mindre katastrofalt sätt… När mycket är nytt och annorlunda, kanske resor eller besök, så kan man hitta små trygga vanor i det ovana.

Tips för bättre fungerande jul och lov

Bestämda platser

Alla sitter alltid på bestämd plats vid matbordet, i TV-soffan och i bilen. Eller i alla fall er prestationsprins. På restaurangen eller borta kan man försöka sitta som hemma. Eller i alla falla er prestationsprins. Då fungerar mycket av bara farten och det blir mindre tjafs. Är man borta eller det kommer många gäster, då kanske man kan få sitta i knät om man är en liten prestationsprins!

Alltid samma kvällsritual

Samma ritual och i samma följd varje kväll var man än befinner sig, gå upp till badrummet, gå på toa, borsta tänder, ta på pyjamas, läsa lite… Men det kanske sker en timme senare på lovet? Finns vanan så räcker det för att få Prestationsprinsen uppför trappan, sen går läggningen på rutin. I bästa fall …

Inte ändra frukosten

Frukosten kan väl få vara samma sak varje dag, så äter många av oss. Kanske ta med “rätt” frukostmat då man bor hos andra. Så dagen inte börjar med blodsockerfall!

Barn behöver lunch

Lunch! Glöm inte att äta lunch. Det funkar inte att äta en sen frukost och se tro att ungar och ungdomar ska stå sig till en skön och kanske sen släkt- eller kompismiddag. även om frukosten blev sen, fyller den bara på brända kalorier. Det behövs nya till dagens utmaningar.

OK att inte duscha varje dag

Man behöver inte duscha varje dag! Det kan gärna vara bestämda dagar, till exempel tisdag och torsdag kväll och lördag morgon. Och kanske inte så ofta då man bor hos andra eller är bortrest?

En skärmfri dag?

Skärmfria dagen (läsa högt, se på film, laga mat, promenera, spela spel eller rita tillsammans). Så har det alltid varit så det fungerar utmärkt, andra vanor som lyssna på radio (!), läsa och faktiskt tala med varandra får större plats.

Vara sak på sin dag

Bestämda dagar för att sortera tvätten, bädda sängen, städa rummet, hjälpa till att duka och motionera. Var sak på sin dag.

Tydligt att halva veckan gått

Onsdags-mitt-i-veckan-frukost är alltid pannkakor, då vet Prestationsprinsen att halva veckan gått.

Bjud på samma sak

Samma julfika varje gång det är gäster, ungefär samma innehåll och dukning varje gång det kommer gäster ger förutsägbarhet i det okända.

Fredagsritual

Återkommande sätt att markera att nu är det helg! En fredagsritual, det kan vara att middagen föregås av en liten drink, ett glas läsk och en liten skål snacks var till syskonen och vuxna (då blir det inget kiv) och tydligt att helgen börjat!

Rolig fyll-på-energi-söndag

Söndag är en jobbig dag som innebär att i morgon börjar vardagen. Även om man är ledig, så kanske inte mamma och pappa är det. Så då är det skönt att tydligt veta att det är söndag! Man kan t.ex. äta samma sorts mat, om man gillar kött och potatis, så kan man ändå variera det massor. Det vara en stek, en bit fläskfilé eller lammkotletter, men alltid något som er prestationsprins tycker om (positiv energi som behövs till vardagens måndagar). Många ser på film tillsammans, men det blev bara tjafs och tjat. Så det kan helt enkelt vara en god idé att frossa i dataspel.

Även när det inte är lov så är vårt absoluta råd till föräldrar till barn med söndagsångest är att skippa det här klassiska med familjeutflykt eller släktmiddag, plocka i ordning sitt rum, lägga in tvätt och bad eller dusch på söndagar om ditt barn tycker det är jobbigt. Det där är vuxentänk, att få ordning inför veckan… För ungarna är det nog jobbigt att förbereda sig mentalt för måndagen. Om de inte ska till fritids, kanske de ska iväg på annat eller vara ensamma hemma för mamma och/eller pappa ska gå och jobba..

Några sista råd för bra ordning på jul och lov

Tänk efter… går inte detta igen i våra svenska traditioner och dina egna rutiner? Tjugondag Knut för att avsluta julen, Valborg för att möta våren, skolavslutning för att markera sommarlovets början osv. Och hur gör du själv? Speciell dag avsatt för träningen? För städningen? Fredagsfika med avdelningen? Vin på lördagar? Pizza eller annan färdigmat på söndagar?

Tips för bättre fungerande jul och lov innebär alltså att hålla fast vid rutiner och struktur även under lov, resor och vara borta hos någon. Det underlättar för många, mer än vi tänker på. Så framför rutiner, struktur och förutsägbarhet. För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull!

Apropå jul och lov

Reflektion över Moderaternas program för skolan. Häromdagen skrev Moderaternas Ulf Kristersson och Kristina Axén Ohlin debattartikeln ”Inga barn ska lämnas efter”. Moderaterna vill bli Sveriges ledande skolparti. Sverige behöver onekligen ett parti som driver skolfrågorna tydligt med hög ambition. Är Moderaterna på gång? Vi håller med om en hel del och ser utvecklingspotential!

Vi har tagit oss friheten att korta ner deras sju punkter, hela artikeln finns på Svenska Dagbladet Debatt.

Tydligare kunskapskrav

Moderaterna säger nej till Skolverkets förslag till nya kursplaner. De vill i stället att kurs- och läroplanerna görs om med fokus på tydliga faktakunskaper och högre krav.

Här har vi lite svårt att förstå vad de menar? Detta är väl dels på gång och dels det som PISA-resultaten visade att Sverige ligger bra till i? Vad fattas i förslagen till nya kursplaner? Ska det stå exakt vilken fakta? Vilka årtal, kungar, drottningar, politiska skeenden, böcker, författare, satsdelar, osv? Hur gör man i ämnen som mer präglas av förståelse och mer hur än vad, som t.ex slöjd och matte? Kanske ett bra förslag, men behöver förtydligas.

Bättre start och mer undervisning (två punkter i artikeln)

Barn till personer som står långt från arbetsmarknaden och barn till nyanlända ska erbjudas extra förskola, för nyanlända med särskilt fokus på språk. Moderaterna föreslår fler timma, mer läxhjälp och mer lovskola för de som inte ”klarar skolan”, kanske kortare sommarlov.

      • Det kan vara bra med mer förskola för utsatta grupper och speciellt fokus på att alla barn snabbt ska lära sig språket. Men det beror förstås på hur detta utformas i praktiken.
      • Men nej, det är inte med fler timmar, utan med lärarnas kompetens och förhållanden som vi kommer åt skolans problem.

Kanske mer kvalitet framför kvantitet?

Så länge vi inte har en tillgänglig undervisning som bygger på forskning och det som erfarenhet visar fungerar bra för alla elever (inklusive de med kognitiva och perceptiva nedsättningar pga stress, neuropsykiatriska funktionstillstånd m. fl.) så är det inte fler timmar som behövs. Det är i alla fall inte där vi ska börja.

Det behövs en enorm kompetenshöjning och bättre utnyttjande av lärares arbetstid, många har 45 timmars vecka. Att så många lärare inte hinner, anser sig hinna, med vad de ska, vittnar om att tiden inte används effektivt. Säkert både av dem själva och arbetsgivare. De har inte heller tillräckligt stöd i sitt arbete, eller skolledningen väljer att inte arbeta förebyggande, utan åtgärdande med elevhälsans kompetenser. Lärar- och rektorsutbildningen har mycket att önska, Skolan är också i allmänhet dålig kravställare på hårdvara och system som stöttar arbetet.

Så länge vi inte har detta på plats behövs särskilda undervisningsgrupper och resursskolor, för några oavsett. Idag är så gott som alla resursskolor friskolor. De lever under mycket otrygga och kortsiktiga förhållanden. Detta måste ändras så vi kan garantera långsiktigt fungerande skolgång för våra mest utsatta elever.

Frånvaro påverkar skolresultaten!

Regelbunden nationell statistik över skolfrånvaron måste komma på plats. Frånvaron är omfattande vad flera undersökningar visar till exempel vår egen ”Skolans tomma stolar”, som också används som underlag, tillsammans med Skolinspektionens något begränsade statistik, i SOU ”Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera”. Hur vore det om alla barn i Sverige fick sin rätt till utbildning? Frånvaron är med all säkerhet stor i de grupper som misslyckas i skolan. Om de inte går till skolan, varför skulle de komma på läxhjälp och lovskola? Varför skulle dessa former nå dem och fungera när inte den vanliga skolan med samverkansparter lyckas? Läs mer om hur statistik kan stötta på individnivå i tidigare inlägg.

Vad ska göras för pojkarna?

Pojkarna misslyckas i högre grad än flickor i skolan. Hur kan det få fortsätta att vara en icke-fråga i debatten och lösningen för svensk skola.

Skärpta krav på skolkvalitet

Moderaterna vill skärpa kvalitetskontrollen av alla skolor i Sverige och ytterst stänga skolor som inte fungerar. Skolinspektionen måste snabbare och effektivare kunna agera när oegentligheter uppdagas. De vill också införa årliga kvalitetsmätningar för alla skolor där skolors progression kan jämföras över tid och med varandra.

Bra! I den kvalitetsmätningen bör skolfrånvaro ingå. Det är enligt forskning och erfarenheter internationellt en viktig kvalitetsindikator. Sådana mätningar måste ge något tillbaka till huvudmän och skolor. Att det ligger till grund för stöd i form av expertkompetens och pengar. Vad gäller snabba åtgärder och konsekvenser för skolor är det intressant att följa DO:s ärenden kring skola och särskilt stöd, som kan ge vassare konsekvenser för skolor och huvudmän.

Lugnare klassrum

Moderaterna vill skriva in ordning och studiero i skollagens portalparagraf och ge rektorn en tydlig skyldighet att upprätthålla ordning. Enligt dagens skollag ska ordningsreglerna utarbetas under medverkan av eleverna. Det vill de förändra.Moderaterna vill också ge rektorer ansvar för att när så krävs flytta en elev, på ett bättre sätt än idag. Lagstiftningen ska utformas så att dessa elever kan fullfölja sin skolplikt.

Studiero finns redan i lagstiftningen om än inte direkt uttalat. Lugn och studiero är en förutsättning för lärande, och därmed rektors ansvar. Att eleverna ska var med och utforma ordningsregler behöver inte vara dåligt. Många elever är störda av skolkamraters beteende och kan nog ha bra idéer om vad som behöver vara på plats. Det betyder inte att de ska ta beslut om ordningsreglerna! Det kan säkert finnas fall då en elev behöver bort från skolan. För elevens egen skull, men också för andras. Om en elev begått allvarliga brott så finns redan lagstiftning kring det. Socialtjänsten har en rad insatser från stöd och vård till omhändertagande och placering. 30 000 barn och unga placeras i familjehem eller HVB-hem varje år. Pga eget destruktivt beteende eller föräldrarnas inte kan ge stöd för en bra uppväxt. Så gott som alltid har det funnits allvarliga problem i skolan.

Stärk lärarens auktoritet

Hälften av lärarna i grundskolan och gymnasiet har undvikit att ingripa i stökiga situationer på grund av oro för repressalier. Svenska lärare upplever inte att de har rätten på sin sida. Så kan det inte fortsätta. Skollagen måste ändras och förtydligas så att lärare och rektor får mandat att agera.

Det finns ett helt kapitel 5 i skollagen som ger skolpersonal mandat att ingripa. Vi vet alla att auktoritet och ledarskap, och med det respekt, är inget som man kan skriva in i dokument. Det är något personen tar och får av de som ska ledas! Det är ofta det som är skillnad på en lärare som lyckas och en som misslyckas. Det är nog kompetensutveckling som behövs för att lärare ska kunna och våga ta den rollen.

Tydliggör rektorns chefskap

Rektorer spelar en avgörande roll för en fungerande skola. Ledarskapet brister på många skolor och rektorer stannar i snitt bara två år på en skola. Moderaterna vill att rektorsutbildningen byggs ut och förbättras med starkare fokus på ledarskap.

Det tror vi absolut på! Och som sagt, lärarutbildningen behöver säkert också mer av detta.

Reflektion över Moderaternas program för skolan

Författarna avslutar med att deras reformer behövs och att det hela är en djupt moralisk fråga, inga barn ska lämnas efter. Det håller vi med om. Prestationsprinsen lyfter ofta att rätten till utbildning är en barnrättsfråga!

Att avsluta med att ”Klassrummet måste vara en plats för strävsamhet och flit”, kan tolkas som att lägga ansvaret på eleven. Visst har eleverna själva ett stort ansvar. Det finns många elever som skulle må bra och lära sig mer om skolan ställde högre krav. Kanske skulle Vi måste ordna förutsättningar för att alla elever kan finna klassrummet en plats för strävsamhet och flit. Det ställer tydligare krav på all skolpersonal och de politiker med flera som ska skapa förutsättningarna. Så kan man fundera på ordvalen strävsamhet och flit. Med tanke på offentliga Sveriges ambition med klarspråk och befolkningens dåliga ordförråd och läskunnighet!

Vad vi vill skicka med

Vill vill skicka med ett budskap till Moderaterna och de andra partierna. Några elever behöver skärpa sig. Men dagens skola marginaliserar samtidigt allt från nyanlända till särbegåvade, utåtriktade till tillbakadragna. Många av de här eleverna kan inte ta allt ansvar själva. Det är vi vuxna som kan förändra förutsättningarna för och i skolan. Skolledning och lärare måste ta sitt mandat, praktiskt i vardagen och långsiktigt genom att ställa krav på politiker med flera. Politiker måste ta till sig från professionen och andra experter. För våra älskade ungars skull, för allas skull!

En Lucia som funkar för fler. Snart är det dags, Lucia. Beroende på ålder så firas lucia på olika sätt i gymnasiet, skolan och förskolan.

Och det är viktigt att vi kommer ihåg att olika behandling, bemötande och uppgifter är det enda rättvisa och inkluderande sättet att bemöta barn och ungdomar.

Vad som får finnas i ett Lussetåg

Ett lussetåg kan innehålla nästan vad som helst. Vi har hört barn som vill vara lussebullar, julgran och lokförare. Julgran är väl lika mycket jul som änglar (tärnor) och pepparkakor (pepparkaksgubbar). Och på varenda tåg finns det ju en förare, klart lussetåget ska ha en lokförare.

Alla kanske inte ska få välja vad som helst, det är ju trots allt ett Luciatåg inte karneval. Och kanske ska vi berätta om traditioner och vad vi brukar ha i ett Luciatåg, men om någon verkligen inte vill. Om någon som annars har svårt att delta har en idé om att vara saffransbulle så kanske det inte är så farligt?

Det är viktigt att inte göra för stor grej av vad de klätt ut sig till. Vi har sett många entusiastiska barn med udda, fantastiska, kreativa roller och utklädnad, som sen när de förstår hur otroligt ”udda” (negativt, de här brukar inte vara med). Inte alls vill delta.

Lucia för äldre barn och ungdomar

De lite äldre barnen börjar fundera kring det här med att en ska vara Lucia. En del tycker det är självklart, andra djupt orättvist. Här får man hitta en linje och förankra den hos barnen.

När de blir lite äldre vill de kanske inte ens vara med, eller absolut inte sjunga. Och här ska vi förstås peppa de vi vet kommer att tycka det är kul när de väl är igång, men låta andra slippa! Och framförallt, var inte säker att du vet vilket barn som hamnar i vilken kategori, tala med barnen och deras föräldrar…

När de börjar bli ungdomar är det ju oftast frivilligt att delta i luciatåg. Det är skolkören som står för lussetåget. Men även där kan det ju finnas de som gärna sjunger, men ogärna klär ut sig. Hur kan man lösa det. Fundera själv, men framförallt fråga era kloka ungdomar. Och var då inte för konservativ…

Sen vill vi också pusha för andra viktiga roller. Hos de yngre barnen bjuds ofta föräldrar in att fika. Barnen kan få ta ansvar där istället för att vara med i tåget! Duka fint i lugn o ro innan, vika servetter, dekorera, dela ut bullar, se till att det finns pepparkakor. Och som en läsare tipsade mig om, det behövs en fotograf! Jättekul och alternativa motiv utlovas ju yngre barnen är! Någon som hälsar välkommen och visar var man hänger kläder. Ja, alla kan få känna sig viktig. Kanske det barn som inte vill vara med har en egen idé! Vi skapar en Lucia som funkar för fler!

En Lucia som funkar för alla

Dessutom kan det ibland vara relevant att ha fotoförbud. Alla vill inte ha sina barn ute på Instagram, Facebook osv. Då kan det vara bra att bara en elev från skolan fotograferar med skolans kamera, som sprids på överenskommet vis. För att alla ska respektera eventuella fotoförbud är det viktigt att vi förklarar varför reglerna är som de är. De kommer att få fler att respektera dem.

Och några ska nog få slippa att vara med i luciatåget. Bara titta på. Eller få OK på att vara hemma. Så mycket trevligare att få göra det utan att ha en känsla av att ha misslyckats, att inte kunna leva upp till vuxnas förväntningar. Förklara för era barn, ungdomar, elever att vi alla är olika, har olika funktionsuppsättningar och därför kan, vill och trivs med helt olika saker. Det är helt OK. Och vi visar att vi respekterar det. Det blir kul om vi skapar en Lucia som funkar för fler, och det kan vara att titta på förstås!
För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull!

 

Kommunerna nedskärningar sätter resursskolorna i kris. Och deras elever. Det går en besparingsvåg genom Sverige. Många kommuner och skolan får dra sitt strå till stacken. En måste göra besparingar över alla förvaltningar för att pengarna är slut. En annan för att skatten ska hållas nere. Det här är en film om Helleborusskolan i Österåker. Men många resursskolor har under hösten 2019 varit eller är i precis samma situation. Det här är en film gjord av Petra Johansson och finns på hennes Facebooksida. Den är knappt 6 minuter lång.

https://www.facebook.com/petra.johansson.961/videos/2874952122544586/UzpfSTEyNDcyOTEzMDkzMjE0NDozMjk3NDMxNTIwMzI4NTQw/

Filmen handlar om hur kommunen sparar på skolan genom att skära ner på extrapengar sk tilläggsbelopp till elever som behöver extraordinärt särskilt stöd. Det finns skolor som specialiserat sig på dessa elever, resursskolor. Den här filmen handlar om Helleborusskolan.

Kommunerna nedskärningar sätter resursskolorna i kris

Skolan har fått drastiskt sänkta belopp för sina elever. Långt, långt under tidigare år. Och detta utan någon dialog eller förvarning från kommunens sida, trots att rektorn för skolan sökt kontakt många många gånger under ansökningsperioden! Och när skolan påtalar detta så kan man inte säga att det är slumpen, att en ny handläggare har gjort andra bedömningar och därför tagit bort tilläggsbeloppet helt eller halverat för en större del av eleverna. Underligt att alla hamna på samma nivåer… det kan inte kommunen i fråga förklara med annat än slumpen. Samtidigt över hela Sverige – kommunerna nedskärningar sätter resursskolor i kris.  Helleborusskolan går nu back varje månad och kommer att behöva stänga om inte kommunen i fråga tar sitt förnuft till fånga senast kommande vecka.

Ett vinnande koncept: ärlighet och öppenhet

Man kan som kommun tycka att det är för dyrt, man kan tycka att skolan borde klara sig på lägre budget, man kan också bestämma sig för att helt enkelt satsa mindre pengar på resursskolor och barn i behov av extraordinärt särskilt stöd. Oavsett i vilken bransch man verkar så gör man det i dialog med sin motpart om man är en aning proffsig. Man drar inte undan de ekonomiska förutsättningarna, kallar de drastiska nedskärningarna för slumpen och sitter och tittar på när ens motpart, ett litet familjeföretag, blöder pengar för kommunens skull, med framförallt för de drabbade barnen och ungdomarnas skull.

Flera kommuner har tänkt om

Fler kommuner var inne på denna kommuns väg under hösten, men flera har insett sitt oproffsiga beteende och har skjutit till pengar för att inte dessa skolor ska gå i konkurs eller avveckla och inte barnen hamna i kaos. De vill se över relationen och avtalen långsiktigt på ett professionellt och respektfullt sätt. Så stora förändringar kan komma, men då bör alla parter få möjlighet att förbereda sig på bästa sätt. Inte minst eleverna och deras familjer. Att tro att det blir bra för de här barnen utan sin resursskola, det är bara möjligt för en försvinnande liten del av dem. I alla fall så länge svenska skolan ser ut och fungerar som den gör, så behöver onödigt många barn en resursskola. Så vi måste inse att kommunerna nedskärningar sätter resursskolorna i kris. Och barn. Och familjer.

Så börja i rätt ända kära politiker över hela Sverige, för våra älskade ungars skull, ja, för allas skull!

Limboland, att leva med NPF-diagnos. Så heter en ny serie från Utbildningsradion. Vi var på releasefesten.  Vi såg första avsnittet och såg början på en serie om tre familjer som möter utmaningar inte alla känner igen eller är vana vid. Och som samtidigt många familjer i Sverige känner väl igen och är vana vid.

Så presenteras serien

När man söker på UR Limboland kommer texten om att leva med en NPF-diagnos upp. På seriens webbsida står det:

Tre familjer gör sitt bästa för att få vardagen att gå ihop och de har en sak gemensamt: det funkar inte. En dramaserie med humor och värme om konflikter, utbrott och hur det är att vara förälder när familjelivet blev lite svårare än vad man var beredd på.

Pedagogiskt syfte: Att visualisera konsekvenserna i familjer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Att synliggöra dem och öka förståelsen och empatin för de som är drabbade. Att med hjälp av dramatiseringar visa hur det är ”när det händer”, och att ge föräldrar en möjlighet att identifiera sig med andra i liknande situationer samt att hitta verktyg att hantera vardagen bättre.

Våra tankar om serien och releasekvällen

Vi har väntat med att skriva något om serien för första avsnittet och release-kvällen lämnade en känsla av att inte allt var på plats vad gäller serien.

För det första så var det avsnitt som visades, del 1, så in i Norden en kliché, en stereotyp-bild av en pojke med ADHD, en flicka med Aspergers och en flicka med Autism. Det gav en fadd känsla. Måste alltid TV-serier dras till det yttersta, vore det inte mer intressant om barnen i familjerna inte var så extrema i att uppfylla alla kriterier för respektive diagnos? Limboland, att leva med NPF-diagnos light?

För det andra så kunde man lätt uppfatta seriens manusförfattare och regissör, som de hade en något förlegad och dömande syn på dess funktionsnedsättningar. Samtidigt som de kanske inte alls har det, de är bara ovana att tala om problematiken?

Manusförfattaren började med att tala om att hon hade lite erfarenhet av det här ämnet att hon noga studerat och läst på, att hon tagit hjälp av medförfattare som hade mer kunskap. Lovvärt! Regissören berättade att han inte heller hade någon erfarenhet, men att en i hans närhet, inspirerad av serien låtit sig utredas. Så berättade de sina tankar och lovordade med all rätt sina skådespelare, speciellt barnskådespelarna. Och de berättade att den kille som spelade ADHD-kille faktiskt hade ADHD!

Det kom en fråga från publiken om de funderat på att ta in personer med de funktionsnedsättningar de ville skildra som skådespelare? Svaret var att de hade de inte eftersom det var en tajt produktion och de hade inte tid för massa anpassningar… Det blev en diskussion. Hur krångligt det behövde bli berodde på vilka de tog in, det hade ju gått bra att ha med en kille med ADHD? De kanske inte kände till att diagnoserna kom i olika grad?

Då svarade helt plötsligt att de hade massor med erfarenhet, att hela delas bransch var full av personer med diagnoser, så de hade koll!

Det var något vi inte fick ihop då vi gick därifrån. Det uppstod en massa frågor som

  • Varför sa de först att de hade låg kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och sen att de kände till dem och dessutom kände många med diagnoser? Att filmbranschen är full av NPF:isar?
  • Vad betyder det att de dömde ut alla med diagnos som olämpliga för att vara med i produktionen? Med rätt frågor till barn/ungdomarna och deras föräldrar så kunde nog val av skådespelare göras så det minimerades eller helt undveks!
  • Betyder det att de här företrädarna för filmbranschen tycker att den är full av kollegor som är olämpliga att vara där för de försenar och försvårar produktionerna?

Nä, det som sas var inte helt genomtänkt!

Sevärd!

Nu när vi sett alla avsnitt så kan vi säga att serien vann i längden. Den är välspelad och problematiken för såväl barnen som familjerna, liksom slitningarna problematiken orsakar kommer fram på ett varmt och hjärtligt sätt. Limboland, att leva med NPF-diagnos., är sevärd! Fast visst längtar vi efter en serie som inte lika mycket skriver tittaren på näsan vad en diagnos är. För alla är inte stereotyper, men behöver empati och förståelse ändå. Det är oerhört viktigt! För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull!

Hej! Vi använder cookies för att förbättra er användarupplevelse. Om du vill ha mer information om hur vi behandlar era uppgifter, se vår Integritetspolicy.

Jag samtycker