Bra i Skolverkets kartläggning av elevfrånvaro
Bra i Skolverkets nationella kartläggning av elevfrånvaro – det finns flera stora framsteg i Skolverkets nya rapport om elevfrånvaro som kom för ett par veckor sedan. Vår Aggie har skrivit en analyserande artikel i tidningen Kvartal, All frånvaro kan vara av ondo.
Kartläggningen behandlar all obligatorisk skola och gymnasiet. I detta inlägget tar vi upp delen om grundskolan. Kartläggningen avser höstterminen 2020 (pandemi) och hösten 2019.
Skolverket ska ha en eloge för flera saker i denna rapport.
1. Giltig och ogiltig skolfrånvaro
Skolverket redovisar nu total frånvaro. I Sverige har skolmyndigheterna, innan den aktuella rapporten, endast undersökt ogiltig skolfrånvaro. Skolfrånvaro är ofta uppdelad i giltig (anmäld eller beviljad frånvaro) och ogiltig (oanmäld). Det är viktigt att undersöka helst båda och framförallt den totala (sammanlagda) frånvaron. Ganska självklart om man tänker efter, eftersom all frånvaro är missad undervisning och kan få konsekvenser, inte bara om den är ogiltig.
2. Mer relevant omfattning av skolfrånvaro
Frånvaron är redovisad i flera intervall, 15-29 procent, 30-49 procent och över 50 procent. Omfattningen redovisas uppdelat per årskurs. Det ger en bra bild av situationen. Det är tyvärr bara för pandemihösten 2020, inte hösten 2019. Det skulle varit mycket intressant att få ta del av detta även ett vanligt år. Skolverket ställde samma frågor för hösten 2019 som 2020. Det är inte tydligt, men man kan förmoda av rapporten att det inte var jämförbar kvalitet på statistiken mellan åren.
Skolmyndigheterna har haft fokus på två omfattningar av skolfrånvaro, helt borta och ströfrånvaro, i tidigare rapporter har.
- Ogiltig sammanhängande frånvaro. Eleven har varit helt, 100 procent, (ogiltigt) frånvarande i minst en månad.
- Ogiltig upprepad ströfrånvaro. Eleven har varit (ogiltigt) frånvarande från enstaka lektioner/dagar från ca 5 till 99 procent av undervisningstiden över en period av minst två månader.
3. Framsteg med ny indelningen
Det finns i huvudsak tre stora framsteg med att lämna denna indelning.
- Ströfrånvaro låter som lite utspridd frånvaro och kan ge intryck av att frånvaron inte är så farlig. Men kategorin innehöll ända upp till 99 procents frånvaro i två månader. Det är knappast ströfrånvaro för de flesta av oss.
- Det var fel att förutom ströfrånvaro enbart titta på 100 procent sammanhängande frånvaro. Frånvaro blir problematisk, får effekter på resultat och mående, långt innan eleven inte alls kommer till skolan. Forskning visar att redan vid 10 procents skolfrånvaro kan det uppstå negativa konsekvenser. I USA kallar man denna skolfrånvaro för kronisk frånvaro.*
- Den nya redovisningen ger en bild som tydligare än tidigare visar fördelningen av frånvaron. Vi ser till exempel att frånvaron ökar märkbart för varje årskurs och att de flesta elever har mellan 15-29 procent frånvaro. Vi kommer med mer analys av statistiken i kommande inlägg.
4. Utgår från skolhuvudman
Det är väldigt bra att kartläggningen ställt frågan till huvudmannen. Det är där de ansvariga, nämnden eller styrelsen finns. Vi ser det som självklart att man ska utgå från skolhuvudmannen, eftersom nämnd och styrelse har det yttersta ansvaret för eleverna i dess skolor. Ja, vi gick till och med så långt i vår rapport, Skolans tomma stolar**, att vi utgick från hemkommunen som har ansvar för alla barn i deras kommun oavsett vilken skola de går i eller hur de fullgör sin skolplikt. Det är bra att Skolverket tydligt visar på huvudmannens ansvar att ha koll.
5. Många bra slutsatser
Slutsatserna och resonemanget är bra och insiktsfullt. De lyfter att det antagligen finns ett stort mörkertal och skriver lite om detta. Man tar upp problemet med att rapporteringen av skolfrånvaro är oroande låg på vissa håll och att systemstödet inte kunnat ta fram de siffror som Skolverket efterfrågat. Vi kommer att ta upp och bidra i diskussionen och till slutsatserna i ett annat inlägg.
Bra i nationell kartläggning av elevfrånvaro
Nu måste vi ta denna rapport och Skolverkets uppdrag att utreda möjligheterna med regelbunden nationell statistik över skolnärvaron på allvar. Det finns som sagt mycket bra i Skolverkets kartläggning av elevfrånvaro.
Vi är övertygade att att skolfrånvaron är en avgörande del i svensk skolas problem och en del av lösningen. Det har ingen av er läsare missat. Hittills har ingen särskilt intensiv nationell diskussion dykt upp. Den behöver vi ha, för våra älskade ungars skull, ja, för allas skull.
Du kan läsa mer om våra tankar kring nationell statistik och några av våra debattartiklar och annat i media här.
Noter:
*Balfanz och Byrnes, 2012, The Importance of Being in School: A Report om Absenteeism in the Nation’s Public Schools, John Hopkins University.
** Öhman, 2016, Skolans tomma stolar, om frånvaro i grundskolan och hur kommuner och skolors arbetar med frågan, Prestationsprinsen & vänner med stöd av Skandias stiftelse Idéer för livet
Lämna ett svar